Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1333159 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2013 |
Datum för slutrapport: | 14 juni 2019 |
Huvudsökande: | Ararso Etana |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | ararso.etana@slu.se |
Telefon: | 018-671259 |
Medsökande: | Åsa Myrbeck |
Medsökande: | Barbro Ulén |
We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass can reduce soil P enrichment in GBS and improve and even-out water infiltration, in order to advance sediment and P retention. The ongoing project produces data for 2 years but since weather conditions are highly variable between years more data and evaluations are needed to facilitate good decision-making and calculations of cost-efficiency. In addition, GBS-eff is highly dependent on management of the upstream field. In this new project we will evaluate GBS-eff when the field is fertilized with slurry, which currently is applied to 25 % of Swedish arable soils.
Vi mäter och utvärderar nu effektiviteten hos gräsbevuxna skyddszoner (GBS-eff) i att minska näringstransporten från åkermark till vattendrag. Idag finns inga krav om att skörda och föra bort gräs på GBS vilket kan leda till fosformättnad. I ett pågående fältexperimentet undersöker vi om skörd och bortförsel av gräset kan minska anrikningen av P i GBS samt förbättra och jämna ut vatteninfiltrationen och därmed förbättra retentionen av sediment och P. Det pågående projektet ger drygt 2 års data men eftersom väderförhållandena är högst varierande mellan åren behövs mer data och utvärdering som en bas för att fatta goda beslut och för att beräkna kostnadseffektiviteten. Dessutom beror GBS-eff i allra högsta grad av odlingsåtgärder på fältet uppströms. I det nya projektet utvärderar vi GBS-eff när fältet fått flytgödsel, som för näravarande appliceras på 25 % av Sveriges åkermark.
I detta projekt utvärderade vi hur effektiva skyddszoner av vallgräs är med att minska utlakning av växtnäring. Vi undersökte också om bortförsel av gräset kunde minimera risken för fosfor- och kväveanrikning i skyddszonen. Försöket pågick från 2011 till 2019. Vi analyserade utlakningen av fosfor och nitrat-N i yt- och dräneringsvatten. Fältet har god infiltrationsförmåga och lutning var svag. Därför förekom ytavrinning sällan. Skyddszonen reducerade utlakning av partikulärt bunden fosfor och nitrat-N i både ytavrinning och dräneringsvatten men ökade förlusten av löst reaktiv P med ytvatten. Om gräset stod kvar på skyddszonen reducerades transporten av partikulärt bunden P med dräneringsvatten med 25 % medan bortföring av gräset gav mindre effekt (15%). Skyddszonen reducerade utlakningen av nitrat-N med 26% men bortföring av gräset ökade förlusten med 5%. Skyddszoner av gräsvall är en otillräcklig åtgärd mot näringsförluster till vatten och därför bör kompletteras med andra åtgärder.
Vilken betydelse har skyddszoner i de mellansvenska slättmarksområdena?
Skyddszoner är gräsbevuxna remsor längs vattendragen. Syftet med dem är att minska växtnäringsförlusterna från åkermarken till vattendragen. Eftersom det saknades svenska studier som beskriver effekten av sådana zoner anlade vi ett fältförsök på Krusenberg, ca 10 km söder om Uppsala. I försöket jämförde vi tre tekniker i parceller, nämligen: 1) vanlig odling av jordbruksmarken och utan någon skyddszon 2) parallell jordbruksmark försedd med gräsbevuxen skyddszon i nederkanten; och 3) parallell jordbruksmark med samma sorts skyddszon där gräset på skyddszonen skördades en gång per år och det avslagna gräset fördes bort från skyddszonen. Det sista motsvarar att använda skyddszonen som en gräsvall. Vi studerade vattenflödena, både det vatten som rann av på markytan (ytavrinning) och det vatten som dränerades av i dräneringsrör en meter ner i marken (dräneringsvatten) under åtta år. Båda typerna av vatten analyserades fortlöpande på fosfor och kväve i proportion till hur snabbt vattnet flödade. Vi bestämde då både den lösta reaktiva fosforn, dvs. den fosfor som kan tas upp direkt av växter och den partikulärt bundna fosfor som är bunden till jordpartiklarna.
Marken sluttar endast svagt på platsen vilket är typiskt för stora delar av de mellansvenska jordbruksområdena och den hade sådana egenskaper att vattnet ganska lätt kunde infiltrerade ner i marken. Ytavrinning förkom därför sällan, trots att det inträffade både kraftiga regn och intensiva snösmältningar. Avrinning via dräneringsrör förekom däremot mera frekvent under vinterhalvåret, åtminstone under senhöst-vinter. Detta medförde att växtnäringsförlusten via dräneringsrören utgjorde huvuddelen (c:a 90%) av den totala växtnäringstransporten från denna åkermark.
Skyddszonerna reducerade transporten av partikulärt bunden fosfor med erosion med 35% och att skörda gräset ännu mer, med 40%. Däremot ökade skyddszonerna transporten med ytvatten av löst reaktiv fosfor med 58% respektive 38% jämfört med åkermark utan skyddszon. Om gräset stod kvar på skyddszonen reducerades transporten av partikulärt bunden fosfor med dräneringsvatten med 25 % medan att skörda och bortföring av gräset gav mindre effekt (15%). Skyddszon av gräsvall reducerade utlakningen av kväve (i form av nitrat) med 26% men bortföring av gräset ökade förlusten med 5%. Vi antar att gräsets cellväggar skadas när det fryser under vinter och att växtnäring sedan frigörs och lakas ut vid snösmältning eller regn. Om man vill förhindra alltför mycket ansamling av växtnäring i skyddszoner bör man undersöka närmare hur detta ska förhindras. Vår slutsats av försöket är att skyddszoner av gräsvall är en otillräcklig åtgärd mot näringsförluster till vatten och därför bör kompletteras med andra åtgärder.
Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020
The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …
Läs merProjektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020
Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …
Läs merProjektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020
Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020
Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020
Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020
Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020
HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.
Dairy cows consume large …
Läs merProjektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020
Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …
Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 februari 2020
The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …
Läs merProjektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020
Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …
Läs mer