Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333159
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 14 juni 2019
Huvudsökande: Ararso Etana
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ararso.etana@slu.se
Telefon: 018-671259
Medsökande: Åsa Myrbeck
Medsökande: Barbro Ulén
Beviljade medel: 1 313 000 SEK

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass can reduce soil P enrichment in GBS and improve and even-out water infiltration, in order to advance sediment and P retention. The ongoing project produces data for 2 years but since weather conditions are highly variable between years more data and evaluations are needed to facilitate good decision-making and calculations of cost-efficiency. In addition, GBS-eff is highly dependent on management of the upstream field. In this new project we will evaluate GBS-eff when the field is fertilized with slurry, which currently is applied to 25 % of Swedish arable soils.

Vi mäter och utvärderar nu effektiviteten hos gräsbevuxna skyddszoner (GBS-eff) i att minska näringstransporten från åkermark till vattendrag. Idag finns inga krav om att skörda och föra bort gräs på GBS vilket kan leda till fosformättnad. I ett pågående fältexperimentet undersöker vi om skörd och bortförsel av gräset kan minska anrikningen av P i GBS samt förbättra och jämna ut vatteninfiltrationen och därmed förbättra retentionen av sediment och P. Det pågående projektet ger drygt 2 års data men eftersom väderförhållandena är högst varierande mellan åren behövs mer data och utvärdering som en bas för att fatta goda beslut och för att beräkna kostnadseffektiviteten. Dessutom beror GBS-eff i allra högsta grad av odlingsåtgärder på fältet uppströms. I det nya projektet utvärderar vi GBS-eff när fältet fått flytgödsel, som för näravarande appliceras på 25 % av Sveriges åkermark.

I detta projekt utvärderade vi hur effektiva skyddszoner av vallgräs är med att minska utlakning av växtnäring. Vi undersökte också om bortförsel av gräset kunde minimera risken för fosfor- och kväveanrikning i skyddszonen. Försöket pågick från 2011 till 2019. Vi analyserade utlakningen av fosfor och nitrat-N i yt- och dräneringsvatten. Fältet har god infiltrationsförmåga och lutning var svag. Därför förekom ytavrinning sällan. Skyddszonen reducerade utlakning av partikulärt bunden fosfor och nitrat-N i både ytavrinning och dräneringsvatten men ökade förlusten av löst reaktiv P med ytvatten. Om gräset stod kvar på skyddszonen reducerades transporten av partikulärt bunden P med dräneringsvatten med 25 % medan bortföring av gräset gav mindre effekt (15%). Skyddszonen reducerade utlakningen av nitrat-N med 26% men bortföring av gräset ökade förlusten med 5%. Skyddszoner av gräsvall är en otillräcklig åtgärd mot näringsförluster till vatten och därför bör kompletteras med andra åtgärder.

Vilken betydelse har skyddszoner i de mellansvenska slättmarksområdena?
Skyddszoner är gräsbevuxna remsor längs vattendragen. Syftet med dem är att minska växtnäringsförlusterna från åkermarken till vattendragen. Eftersom det saknades svenska studier som beskriver effekten av sådana zoner anlade vi ett fältförsök på Krusenberg, ca 10 km söder om Uppsala. I försöket jämförde vi tre tekniker i parceller, nämligen: 1) vanlig odling av jordbruksmarken och utan någon skyddszon 2) parallell jordbruksmark försedd med gräsbevuxen skyddszon i nederkanten; och 3) parallell jordbruksmark med samma sorts skyddszon där gräset på skyddszonen skördades en gång per år och det avslagna gräset fördes bort från skyddszonen. Det sista motsvarar att använda skyddszonen som en gräsvall. Vi studerade vattenflödena, både det vatten som rann av på markytan (ytavrinning) och det vatten som dränerades av i dräneringsrör en meter ner i marken (dräneringsvatten) under åtta år. Båda typerna av vatten analyserades fortlöpande på fosfor och kväve i proportion till hur snabbt vattnet flödade. Vi bestämde då både den lösta reaktiva fosforn, dvs. den fosfor som kan tas upp direkt av växter och den partikulärt bundna fosfor som är bunden till jordpartiklarna.
Marken sluttar endast svagt på platsen vilket är typiskt för stora delar av de mellansvenska jordbruksområdena och den hade sådana egenskaper att vattnet ganska lätt kunde infiltrerade ner i marken. Ytavrinning förkom därför sällan, trots att det inträffade både kraftiga regn och intensiva snösmältningar. Avrinning via dräneringsrör förekom däremot mera frekvent under vinterhalvåret, åtminstone under senhöst-vinter. Detta medförde att växtnäringsförlusten via dräneringsrören utgjorde huvuddelen (c:a 90%) av den totala växtnäringstransporten från denna åkermark.

Skyddszonerna reducerade transporten av partikulärt bunden fosfor med erosion med 35% och att skörda gräset ännu mer, med 40%. Däremot ökade skyddszonerna transporten med ytvatten av löst reaktiv fosfor med 58% respektive 38% jämfört med åkermark utan skyddszon. Om gräset stod kvar på skyddszonen reducerades transporten av partikulärt bunden fosfor med dräneringsvatten med 25 % medan att skörda och bortföring av gräset gav mindre effekt (15%). Skyddszon av gräsvall reducerade utlakningen av kväve (i form av nitrat) med 26% men bortföring av gräset ökade förlusten med 5%. Vi antar att gräsets cellväggar skadas när det fryser under vinter och att växtnäring sedan frigörs och lakas ut vid snösmältning eller regn. Om man vill förhindra alltför mycket ansamling av växtnäring i skyddszoner bör man undersöka närmare hur detta ska förhindras. Vår slutsats av försöket är att skyddszoner av gräsvall är en otillräcklig åtgärd mot näringsförluster till vatten och därför bör kompletteras med andra åtgärder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Kött
Mjölk
Socker
Växtodling

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress