Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430018
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 30 juni 2021
Huvudsökande: Hans von Wachenfelt
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: hans.von.wachenfelt@slu.se
Telefon: 040 - 41 54 85
Medsökande: Knut-Håkan Jeppsson
Beviljade medel: 1 380 000 SEK

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an objective measuring methodology that characterises a floor system through gait analysis.

Concrete and rubber floors will be characterized through gait analysis at 10 farms at 3 cleanliness levels.
In the test aisle floor cleanliness level, friction, softness and abrasiveness will be tested at 2 locations.
A digital video camera will be used for gait analysis.
The floor cleanliness will be determined by a colorimetric method and the floor physical properties by physical methods.
The statistical analysis will examine differences in how the 4 factors affect cow gait at 3 cleanliness levels
and between floor materials, resulting in thresholds for floor design and published in a scientific paper.

Ben- och klövskador är ett dominerande problem vid mjölkkostallar. En allvarlig klövskada kostar ca 5300 SEK/ko.
Golvytans egenskaper samt hygien påverkar hur säkert kon går på golvet.

Projektet avser att ta fram en provningsmetodik som kan beskriva hur golvmaterialens egenskaper påverkar kornas gång.
Målet är att förbättra befintliga golv och ta fram krav på nya golvmaterial
som bättre uppfyller kraven på golvhygien, friktion och gåbarhet för kor.

Gånganalys utförs vid vardera 10 gårdar med helt betonggolv respektive gummigolv vid 3 olika hygiennivåer.
På gångbanan mäts golvets renhet, friktion, mjukhet och ytråhet på 2 provytor.
Gånganalys utförs med digital videokamera samt gånganalysprogram.
Golvets hygien utvärderas med kolorimetrisk metod samt friktion, hårdhet och ytråhet med fysikaliska metoder.
Statistisk bearbetning visar hur dessa 4 faktorer inverkar på golvets gårbarhet och ger gränsvärden
för utformning av golv med säker gång. Resultaten publiceras i vetenskaplig artikel.

Golvets egenskaper och renhet påverkar hur korna går, klövhälsa samt risken för benskador orsakade av halkningar. Syftet med projektet var att ta fram kriterier för golvytor i kostallar för att minska halkningsfrekvensen. Mätningar har utförts på 13 olika gödselgångar, av betonggolv respektive gummigolv, vid tre olika hygiennivåer, före och efter utgödsling samt efter manuell tvättning. För varje gödselgång har kornas gång (ca 5 kor) på en teststräcka av ca 10 m inklusive en 180 gradig sväng studerats samt golvytans friktion och texturdjup bestämts. Även gödseln ts-halt samt förekomst av partiklar har analyserats. Större gödselmängder orsakade högre halkningsfrekvens för alla typer av golv. Gödselns egenskaper samt golvens texturdjup kan orsaka ökad risk för halkningar. Effektiv rengöring av golvytorna bidrar till minimal risk för halkningar. Att bestämma golvens friktion efter rengöring är en bra metod att karakterisera golv för kor avseende halkrisk.

Golvets egenskaper påverkar hur korna går, klövhälsa samt risken för halkningar och benskador. Analys av kornas rörelsemönster på ett golv är en bra men komplicerad metod att bedöma golvets egenskaper. I detta projekt har vi bl.a. undersökt hur tekniska golvtester såsom golvens renhet, friktion och texturdjup kan förklara golvets egenskaper genom att analysera kornas rörelsemönster. Det övergripande syftet med projektet var att ta fram kriterier för golvytor i kostallar för att minska antalet skador som beror på halkiga golv.
Totalt har vi utfört mätningar på 13 olika gödselgångar, 3 st av betong med gjutna mönster, 6 st av betong med rillat mönster och 4 st täckta med hela gummimattor. På varje gödselgång har vi studerat rörelsemönstret för 5 kor på en teststräcka av ca 10 m inklusive en 180 gradig sväng. Kornas rörelsemönster analyserades med hjälp av videofilmer och accelerometrar. För varje gödselgång undersöktes tre olika hygiennivåer, före och efter skrapning med befintlig utgödsling samt efter manuell rengöring med vatten och skurborste. Mängden gödsel på golvet bestämdes genom att suga upp gödseln från en bestämd area med hjälp av en våtdammsugare. Golvets friktion bestämdes med en standardiserad metod (SRT) som används av t.ex. Trafikverket. Texturdjup bestämdes via avgjutningar av golven som undersöktes i labb genom att mäta spridningsbilden för en viss volym sand. Även gödseln ts-halt analyserades samt förekomsten av partiklar i gödseln genom våtsållning.
Resultaten visar att mängden gödsel varierade mellan hygiennivåer för olika gödselgångar beroende på skrapfrekvens och skrapornas effektivitet. Gödselmängden innan utgödsling var mellan 2,24 – 4,80 kg/m2 och efter utgödslingen mellan 0,15 – 1,72 kg/m2. I en del fall var det relativt höga värden även efter utgödsling pga. dålig funktion på gödselskraporna och breda och djupa spår i betonggolv. Den statistiska analysen visade att det inte fanns någon signifikant skillnad för risken att korna halkar mellan betonggolv och gummigolv. Detta visar att ökad halkrisk pga. gödsel på golvytan inte kan kompenseras av det mjukare gummigolvet.
Golvens renhet hade stor betydelse för halkrisken. Det var en tydlig effekt av hygiennivå på halkningsfrekvensen för samtliga golv. För gummimattorna var halkningsfrekvensen ungefär lika stor före som efter utgödsling. För betonggolven var risken för halkning högre före utgödsling än efter utgödsling. Resultaten från accelerometrarna avslöjade inga större skillnader i djurens rörelsemönster pga. hygiennivåer vilket förmodligen beror på att korna inte anpassade gången till de olika hygiennivåerna vilket i sin tur ledde till ökad halkningsfrekvens
Friktionen, uppmätt för rentvättade golv, kunde förutsäga halkningsfrekvensen när golven var smutsiga. Golv med låg friktion hade högre frekvens halkningar både före och efter utgödsling än golv med högre friktion. Det var emellertid ingen skillnad i halkrisk för de olika golven när de var tvättade. Texturdjupet verkade också påverka halkrisken där större texturdjup gav något större risk för halkning. Detta kan förklaras med att äldre betonggolv kan ha djupare textur på grund av den kemiska slitaget men avrundade toppar på ett ett gammalt, slitet golv bidrar inte till högre friktion. Även förekomsten att stora partiklar (> 4 mm) i gödseln kan minska kontaktytan och bidra till att korna halkar.
Projektet har utvecklat metodik som kan användas för att undersöka hygiennivåer på golvytor samt testa golvens halksäkerhet i fält. Relativt stora mängder gödsel fanns kvar på gödselgångarna efter utgödsling vilket orsakade ökad risk att korna halkar och skadar sig på alla typer av golv. Effektiv rengöring av golven skulle inte bara förbättra djurens välfärd på grund av minskad halkrisk utan även bidra till bättre klövhälsa, bättre juverhälsa samt lägre ammoniakemission. Metoden att bestämma golvens friktion efter rengöring visade sig vara en bra metod att karakterisera golv för kor avseende halkrisk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Bengt-Ove Rustas, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev