Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430018
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 30 juni 2021
Huvudsökande: Hans von Wachenfelt
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: hans.von.wachenfelt@slu.se
Telefon: 040 - 41 54 85
Medsökande: Knut-Håkan Jeppsson
Beviljade medel: 1 380 000 SEK

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an objective measuring methodology that characterises a floor system through gait analysis.

Concrete and rubber floors will be characterized through gait analysis at 10 farms at 3 cleanliness levels.
In the test aisle floor cleanliness level, friction, softness and abrasiveness will be tested at 2 locations.
A digital video camera will be used for gait analysis.
The floor cleanliness will be determined by a colorimetric method and the floor physical properties by physical methods.
The statistical analysis will examine differences in how the 4 factors affect cow gait at 3 cleanliness levels
and between floor materials, resulting in thresholds for floor design and published in a scientific paper.

Ben- och klövskador är ett dominerande problem vid mjölkkostallar. En allvarlig klövskada kostar ca 5300 SEK/ko.
Golvytans egenskaper samt hygien påverkar hur säkert kon går på golvet.

Projektet avser att ta fram en provningsmetodik som kan beskriva hur golvmaterialens egenskaper påverkar kornas gång.
Målet är att förbättra befintliga golv och ta fram krav på nya golvmaterial
som bättre uppfyller kraven på golvhygien, friktion och gåbarhet för kor.

Gånganalys utförs vid vardera 10 gårdar med helt betonggolv respektive gummigolv vid 3 olika hygiennivåer.
På gångbanan mäts golvets renhet, friktion, mjukhet och ytråhet på 2 provytor.
Gånganalys utförs med digital videokamera samt gånganalysprogram.
Golvets hygien utvärderas med kolorimetrisk metod samt friktion, hårdhet och ytråhet med fysikaliska metoder.
Statistisk bearbetning visar hur dessa 4 faktorer inverkar på golvets gårbarhet och ger gränsvärden
för utformning av golv med säker gång. Resultaten publiceras i vetenskaplig artikel.

Golvets egenskaper och renhet påverkar hur korna går, klövhälsa samt risken för benskador orsakade av halkningar. Syftet med projektet var att ta fram kriterier för golvytor i kostallar för att minska halkningsfrekvensen. Mätningar har utförts på 13 olika gödselgångar, av betonggolv respektive gummigolv, vid tre olika hygiennivåer, före och efter utgödsling samt efter manuell tvättning. För varje gödselgång har kornas gång (ca 5 kor) på en teststräcka av ca 10 m inklusive en 180 gradig sväng studerats samt golvytans friktion och texturdjup bestämts. Även gödseln ts-halt samt förekomst av partiklar har analyserats. Större gödselmängder orsakade högre halkningsfrekvens för alla typer av golv. Gödselns egenskaper samt golvens texturdjup kan orsaka ökad risk för halkningar. Effektiv rengöring av golvytorna bidrar till minimal risk för halkningar. Att bestämma golvens friktion efter rengöring är en bra metod att karakterisera golv för kor avseende halkrisk.

Golvets egenskaper påverkar hur korna går, klövhälsa samt risken för halkningar och benskador. Analys av kornas rörelsemönster på ett golv är en bra men komplicerad metod att bedöma golvets egenskaper. I detta projekt har vi bl.a. undersökt hur tekniska golvtester såsom golvens renhet, friktion och texturdjup kan förklara golvets egenskaper genom att analysera kornas rörelsemönster. Det övergripande syftet med projektet var att ta fram kriterier för golvytor i kostallar för att minska antalet skador som beror på halkiga golv.
Totalt har vi utfört mätningar på 13 olika gödselgångar, 3 st av betong med gjutna mönster, 6 st av betong med rillat mönster och 4 st täckta med hela gummimattor. På varje gödselgång har vi studerat rörelsemönstret för 5 kor på en teststräcka av ca 10 m inklusive en 180 gradig sväng. Kornas rörelsemönster analyserades med hjälp av videofilmer och accelerometrar. För varje gödselgång undersöktes tre olika hygiennivåer, före och efter skrapning med befintlig utgödsling samt efter manuell rengöring med vatten och skurborste. Mängden gödsel på golvet bestämdes genom att suga upp gödseln från en bestämd area med hjälp av en våtdammsugare. Golvets friktion bestämdes med en standardiserad metod (SRT) som används av t.ex. Trafikverket. Texturdjup bestämdes via avgjutningar av golven som undersöktes i labb genom att mäta spridningsbilden för en viss volym sand. Även gödseln ts-halt analyserades samt förekomsten av partiklar i gödseln genom våtsållning.
Resultaten visar att mängden gödsel varierade mellan hygiennivåer för olika gödselgångar beroende på skrapfrekvens och skrapornas effektivitet. Gödselmängden innan utgödsling var mellan 2,24 – 4,80 kg/m2 och efter utgödslingen mellan 0,15 – 1,72 kg/m2. I en del fall var det relativt höga värden även efter utgödsling pga. dålig funktion på gödselskraporna och breda och djupa spår i betonggolv. Den statistiska analysen visade att det inte fanns någon signifikant skillnad för risken att korna halkar mellan betonggolv och gummigolv. Detta visar att ökad halkrisk pga. gödsel på golvytan inte kan kompenseras av det mjukare gummigolvet.
Golvens renhet hade stor betydelse för halkrisken. Det var en tydlig effekt av hygiennivå på halkningsfrekvensen för samtliga golv. För gummimattorna var halkningsfrekvensen ungefär lika stor före som efter utgödsling. För betonggolven var risken för halkning högre före utgödsling än efter utgödsling. Resultaten från accelerometrarna avslöjade inga större skillnader i djurens rörelsemönster pga. hygiennivåer vilket förmodligen beror på att korna inte anpassade gången till de olika hygiennivåerna vilket i sin tur ledde till ökad halkningsfrekvens
Friktionen, uppmätt för rentvättade golv, kunde förutsäga halkningsfrekvensen när golven var smutsiga. Golv med låg friktion hade högre frekvens halkningar både före och efter utgödsling än golv med högre friktion. Det var emellertid ingen skillnad i halkrisk för de olika golven när de var tvättade. Texturdjupet verkade också påverka halkrisken där större texturdjup gav något större risk för halkning. Detta kan förklaras med att äldre betonggolv kan ha djupare textur på grund av den kemiska slitaget men avrundade toppar på ett ett gammalt, slitet golv bidrar inte till högre friktion. Även förekomsten att stora partiklar (> 4 mm) i gödseln kan minska kontaktytan och bidra till att korna halkar.
Projektet har utvecklat metodik som kan användas för att undersöka hygiennivåer på golvytor samt testa golvens halksäkerhet i fält. Relativt stora mängder gödsel fanns kvar på gödselgångarna efter utgödsling vilket orsakade ökad risk att korna halkar och skadar sig på alla typer av golv. Effektiv rengöring av golven skulle inte bara förbättra djurens välfärd på grund av minskad halkrisk utan även bidra till bättre klövhälsa, bättre juverhälsa samt lägre ammoniakemission. Metoden att bestämma golvens friktion efter rengöring visade sig vara en bra metod att karakterisera golv för kor avseende halkrisk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Fernanda Tahamtani, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

Fluglarvskompostering för hållbart omhändertagande av organiska restströmmar från växthusodling
Cecilia Lalander, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …

Läs mer

Vallbaserade produkter för enkelmagade djur – ett steg närmare kommersialisering!
Carina Gunnarsson, RISE Jordbruk och livsmedel

Projektnummer: JTI-20-82-491 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is about refining grass to meet a demand for proteins for, above all, organic poultry production and an expected increased demand for soy-free feed solutions for monogastric animals. Forage-based products also improve the economic preconditions to increase the proportion of grass in …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev