Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430018
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 30 juni 2021
Huvudsökande: Hans von Wachenfelt
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: hans.von.wachenfelt@slu.se
Telefon: 040 - 41 54 85
Medsökande: Knut-Håkan Jeppsson
Beviljade medel: 1 380 000 SEK

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an objective measuring methodology that characterises a floor system through gait analysis.

Concrete and rubber floors will be characterized through gait analysis at 10 farms at 3 cleanliness levels.
In the test aisle floor cleanliness level, friction, softness and abrasiveness will be tested at 2 locations.
A digital video camera will be used for gait analysis.
The floor cleanliness will be determined by a colorimetric method and the floor physical properties by physical methods.
The statistical analysis will examine differences in how the 4 factors affect cow gait at 3 cleanliness levels
and between floor materials, resulting in thresholds for floor design and published in a scientific paper.

Ben- och klövskador är ett dominerande problem vid mjölkkostallar. En allvarlig klövskada kostar ca 5300 SEK/ko.
Golvytans egenskaper samt hygien påverkar hur säkert kon går på golvet.

Projektet avser att ta fram en provningsmetodik som kan beskriva hur golvmaterialens egenskaper påverkar kornas gång.
Målet är att förbättra befintliga golv och ta fram krav på nya golvmaterial
som bättre uppfyller kraven på golvhygien, friktion och gåbarhet för kor.

Gånganalys utförs vid vardera 10 gårdar med helt betonggolv respektive gummigolv vid 3 olika hygiennivåer.
På gångbanan mäts golvets renhet, friktion, mjukhet och ytråhet på 2 provytor.
Gånganalys utförs med digital videokamera samt gånganalysprogram.
Golvets hygien utvärderas med kolorimetrisk metod samt friktion, hårdhet och ytråhet med fysikaliska metoder.
Statistisk bearbetning visar hur dessa 4 faktorer inverkar på golvets gårbarhet och ger gränsvärden
för utformning av golv med säker gång. Resultaten publiceras i vetenskaplig artikel.

Golvets egenskaper och renhet påverkar hur korna går, klövhälsa samt risken för benskador orsakade av halkningar. Syftet med projektet var att ta fram kriterier för golvytor i kostallar för att minska halkningsfrekvensen. Mätningar har utförts på 13 olika gödselgångar, av betonggolv respektive gummigolv, vid tre olika hygiennivåer, före och efter utgödsling samt efter manuell tvättning. För varje gödselgång har kornas gång (ca 5 kor) på en teststräcka av ca 10 m inklusive en 180 gradig sväng studerats samt golvytans friktion och texturdjup bestämts. Även gödseln ts-halt samt förekomst av partiklar har analyserats. Större gödselmängder orsakade högre halkningsfrekvens för alla typer av golv. Gödselns egenskaper samt golvens texturdjup kan orsaka ökad risk för halkningar. Effektiv rengöring av golvytorna bidrar till minimal risk för halkningar. Att bestämma golvens friktion efter rengöring är en bra metod att karakterisera golv för kor avseende halkrisk.

Golvets egenskaper påverkar hur korna går, klövhälsa samt risken för halkningar och benskador. Analys av kornas rörelsemönster på ett golv är en bra men komplicerad metod att bedöma golvets egenskaper. I detta projekt har vi bl.a. undersökt hur tekniska golvtester såsom golvens renhet, friktion och texturdjup kan förklara golvets egenskaper genom att analysera kornas rörelsemönster. Det övergripande syftet med projektet var att ta fram kriterier för golvytor i kostallar för att minska antalet skador som beror på halkiga golv.
Totalt har vi utfört mätningar på 13 olika gödselgångar, 3 st av betong med gjutna mönster, 6 st av betong med rillat mönster och 4 st täckta med hela gummimattor. På varje gödselgång har vi studerat rörelsemönstret för 5 kor på en teststräcka av ca 10 m inklusive en 180 gradig sväng. Kornas rörelsemönster analyserades med hjälp av videofilmer och accelerometrar. För varje gödselgång undersöktes tre olika hygiennivåer, före och efter skrapning med befintlig utgödsling samt efter manuell rengöring med vatten och skurborste. Mängden gödsel på golvet bestämdes genom att suga upp gödseln från en bestämd area med hjälp av en våtdammsugare. Golvets friktion bestämdes med en standardiserad metod (SRT) som används av t.ex. Trafikverket. Texturdjup bestämdes via avgjutningar av golven som undersöktes i labb genom att mäta spridningsbilden för en viss volym sand. Även gödseln ts-halt analyserades samt förekomsten av partiklar i gödseln genom våtsållning.
Resultaten visar att mängden gödsel varierade mellan hygiennivåer för olika gödselgångar beroende på skrapfrekvens och skrapornas effektivitet. Gödselmängden innan utgödsling var mellan 2,24 – 4,80 kg/m2 och efter utgödslingen mellan 0,15 – 1,72 kg/m2. I en del fall var det relativt höga värden även efter utgödsling pga. dålig funktion på gödselskraporna och breda och djupa spår i betonggolv. Den statistiska analysen visade att det inte fanns någon signifikant skillnad för risken att korna halkar mellan betonggolv och gummigolv. Detta visar att ökad halkrisk pga. gödsel på golvytan inte kan kompenseras av det mjukare gummigolvet.
Golvens renhet hade stor betydelse för halkrisken. Det var en tydlig effekt av hygiennivå på halkningsfrekvensen för samtliga golv. För gummimattorna var halkningsfrekvensen ungefär lika stor före som efter utgödsling. För betonggolven var risken för halkning högre före utgödsling än efter utgödsling. Resultaten från accelerometrarna avslöjade inga större skillnader i djurens rörelsemönster pga. hygiennivåer vilket förmodligen beror på att korna inte anpassade gången till de olika hygiennivåerna vilket i sin tur ledde till ökad halkningsfrekvens
Friktionen, uppmätt för rentvättade golv, kunde förutsäga halkningsfrekvensen när golven var smutsiga. Golv med låg friktion hade högre frekvens halkningar både före och efter utgödsling än golv med högre friktion. Det var emellertid ingen skillnad i halkrisk för de olika golven när de var tvättade. Texturdjupet verkade också påverka halkrisken där större texturdjup gav något större risk för halkning. Detta kan förklaras med att äldre betonggolv kan ha djupare textur på grund av den kemiska slitaget men avrundade toppar på ett ett gammalt, slitet golv bidrar inte till högre friktion. Även förekomsten att stora partiklar (> 4 mm) i gödseln kan minska kontaktytan och bidra till att korna halkar.
Projektet har utvecklat metodik som kan användas för att undersöka hygiennivåer på golvytor samt testa golvens halksäkerhet i fält. Relativt stora mängder gödsel fanns kvar på gödselgångarna efter utgödsling vilket orsakade ökad risk att korna halkar och skadar sig på alla typer av golv. Effektiv rengöring av golven skulle inte bara förbättra djurens välfärd på grund av minskad halkrisk utan även bidra till bättre klövhälsa, bättre juverhälsa samt lägre ammoniakemission. Metoden att bestämma golvens friktion efter rengöring visade sig vara en bra metod att karakterisera golv för kor avseende halkrisk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev