Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430018
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 30 juni 2021
Huvudsökande: Hans von Wachenfelt
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: hans.von.wachenfelt@slu.se
Telefon: 040 - 41 54 85
Medsökande: Knut-Håkan Jeppsson
Beviljade medel: 1 380 000 SEK

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an objective measuring methodology that characterises a floor system through gait analysis.

Concrete and rubber floors will be characterized through gait analysis at 10 farms at 3 cleanliness levels.
In the test aisle floor cleanliness level, friction, softness and abrasiveness will be tested at 2 locations.
A digital video camera will be used for gait analysis.
The floor cleanliness will be determined by a colorimetric method and the floor physical properties by physical methods.
The statistical analysis will examine differences in how the 4 factors affect cow gait at 3 cleanliness levels
and between floor materials, resulting in thresholds for floor design and published in a scientific paper.

Ben- och klövskador är ett dominerande problem vid mjölkkostallar. En allvarlig klövskada kostar ca 5300 SEK/ko.
Golvytans egenskaper samt hygien påverkar hur säkert kon går på golvet.

Projektet avser att ta fram en provningsmetodik som kan beskriva hur golvmaterialens egenskaper påverkar kornas gång.
Målet är att förbättra befintliga golv och ta fram krav på nya golvmaterial
som bättre uppfyller kraven på golvhygien, friktion och gåbarhet för kor.

Gånganalys utförs vid vardera 10 gårdar med helt betonggolv respektive gummigolv vid 3 olika hygiennivåer.
På gångbanan mäts golvets renhet, friktion, mjukhet och ytråhet på 2 provytor.
Gånganalys utförs med digital videokamera samt gånganalysprogram.
Golvets hygien utvärderas med kolorimetrisk metod samt friktion, hårdhet och ytråhet med fysikaliska metoder.
Statistisk bearbetning visar hur dessa 4 faktorer inverkar på golvets gårbarhet och ger gränsvärden
för utformning av golv med säker gång. Resultaten publiceras i vetenskaplig artikel.

Golvets egenskaper och renhet påverkar hur korna går, klövhälsa samt risken för benskador orsakade av halkningar. Syftet med projektet var att ta fram kriterier för golvytor i kostallar för att minska halkningsfrekvensen. Mätningar har utförts på 13 olika gödselgångar, av betonggolv respektive gummigolv, vid tre olika hygiennivåer, före och efter utgödsling samt efter manuell tvättning. För varje gödselgång har kornas gång (ca 5 kor) på en teststräcka av ca 10 m inklusive en 180 gradig sväng studerats samt golvytans friktion och texturdjup bestämts. Även gödseln ts-halt samt förekomst av partiklar har analyserats. Större gödselmängder orsakade högre halkningsfrekvens för alla typer av golv. Gödselns egenskaper samt golvens texturdjup kan orsaka ökad risk för halkningar. Effektiv rengöring av golvytorna bidrar till minimal risk för halkningar. Att bestämma golvens friktion efter rengöring är en bra metod att karakterisera golv för kor avseende halkrisk.

Golvets egenskaper påverkar hur korna går, klövhälsa samt risken för halkningar och benskador. Analys av kornas rörelsemönster på ett golv är en bra men komplicerad metod att bedöma golvets egenskaper. I detta projekt har vi bl.a. undersökt hur tekniska golvtester såsom golvens renhet, friktion och texturdjup kan förklara golvets egenskaper genom att analysera kornas rörelsemönster. Det övergripande syftet med projektet var att ta fram kriterier för golvytor i kostallar för att minska antalet skador som beror på halkiga golv.
Totalt har vi utfört mätningar på 13 olika gödselgångar, 3 st av betong med gjutna mönster, 6 st av betong med rillat mönster och 4 st täckta med hela gummimattor. På varje gödselgång har vi studerat rörelsemönstret för 5 kor på en teststräcka av ca 10 m inklusive en 180 gradig sväng. Kornas rörelsemönster analyserades med hjälp av videofilmer och accelerometrar. För varje gödselgång undersöktes tre olika hygiennivåer, före och efter skrapning med befintlig utgödsling samt efter manuell rengöring med vatten och skurborste. Mängden gödsel på golvet bestämdes genom att suga upp gödseln från en bestämd area med hjälp av en våtdammsugare. Golvets friktion bestämdes med en standardiserad metod (SRT) som används av t.ex. Trafikverket. Texturdjup bestämdes via avgjutningar av golven som undersöktes i labb genom att mäta spridningsbilden för en viss volym sand. Även gödseln ts-halt analyserades samt förekomsten av partiklar i gödseln genom våtsållning.
Resultaten visar att mängden gödsel varierade mellan hygiennivåer för olika gödselgångar beroende på skrapfrekvens och skrapornas effektivitet. Gödselmängden innan utgödsling var mellan 2,24 – 4,80 kg/m2 och efter utgödslingen mellan 0,15 – 1,72 kg/m2. I en del fall var det relativt höga värden även efter utgödsling pga. dålig funktion på gödselskraporna och breda och djupa spår i betonggolv. Den statistiska analysen visade att det inte fanns någon signifikant skillnad för risken att korna halkar mellan betonggolv och gummigolv. Detta visar att ökad halkrisk pga. gödsel på golvytan inte kan kompenseras av det mjukare gummigolvet.
Golvens renhet hade stor betydelse för halkrisken. Det var en tydlig effekt av hygiennivå på halkningsfrekvensen för samtliga golv. För gummimattorna var halkningsfrekvensen ungefär lika stor före som efter utgödsling. För betonggolven var risken för halkning högre före utgödsling än efter utgödsling. Resultaten från accelerometrarna avslöjade inga större skillnader i djurens rörelsemönster pga. hygiennivåer vilket förmodligen beror på att korna inte anpassade gången till de olika hygiennivåerna vilket i sin tur ledde till ökad halkningsfrekvens
Friktionen, uppmätt för rentvättade golv, kunde förutsäga halkningsfrekvensen när golven var smutsiga. Golv med låg friktion hade högre frekvens halkningar både före och efter utgödsling än golv med högre friktion. Det var emellertid ingen skillnad i halkrisk för de olika golven när de var tvättade. Texturdjupet verkade också påverka halkrisken där större texturdjup gav något större risk för halkning. Detta kan förklaras med att äldre betonggolv kan ha djupare textur på grund av den kemiska slitaget men avrundade toppar på ett ett gammalt, slitet golv bidrar inte till högre friktion. Även förekomsten att stora partiklar (> 4 mm) i gödseln kan minska kontaktytan och bidra till att korna halkar.
Projektet har utvecklat metodik som kan användas för att undersöka hygiennivåer på golvytor samt testa golvens halksäkerhet i fält. Relativt stora mängder gödsel fanns kvar på gödselgångarna efter utgödsling vilket orsakade ökad risk att korna halkar och skadar sig på alla typer av golv. Effektiv rengöring av golven skulle inte bara förbättra djurens välfärd på grund av minskad halkrisk utan även bidra till bättre klövhälsa, bättre juverhälsa samt lägre ammoniakemission. Metoden att bestämma golvens friktion efter rengöring visade sig vara en bra metod att karakterisera golv för kor avseende halkrisk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev