Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

GPS styrd ogräsbekämpning - möjligheter och begränsningar i sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144051
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juni 2015
Huvudsökande: Robert Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: robert.olsson@nbrf.nu
Telefon: +4640537260
Beviljade medel: 1 560 000 SEK

Syftet var att utvärdera den senaste tekniken inom radrensning där GPS-RTK eller kamera används för att styra traktorn och redskapet. Det treåriga projektet omfattade två försöksserier varav den första behandlade ogräseffekten och den andra behandlade betpåverkan. Det variabler som undersöktes var tidpunkten och antalet körningar, avståndet till raden (2, 4 & 6 cm) och framköringshastigheten (6-12 km/h). Dessa led kombinerades med olika intensiteter av kemisk bekämpning. Resultaten visar att precisionen i de nya systemen är mycket god och att radrensning kan utföras så nära som 2 cm från raden. Ju närmare raden skäret går desto bättre ogräseffekt uppnås. Detta avspeglar sig i skörden men varierar med ogräsförekomsten. Ju mer ogräs desto större skördeeffekt. Vid ogräsfria förhållanden riskeras skördesänkning. Skadan blir större ju fler gånger man kör, ju senare man kör och ju närmare raden man kommer. Skördeförlusterna förklaras av förstörda blad och minskad radtäckning.

Det nyligen avslutade SLF-projektet GPS styrd ogräsbekämpning – möjligheter och begränsningar i sockerbetor visat att effekten av radrensning är komplex. Beroende av ogrästryck och kemisk bekämpningsnivå kan radrensning ge både stora skördehöjningar men också betydande skördesänkning. Försöksserien har satt siffror på hur långt man kan nå med en rent mekanisk ogräsbekämpning men också utvärderat hur nära och hur ofta man kan köra utan att skada betan.

Begränsa ogräs, en utmaning för framtiden
Ogräs är en av de absolut största skördebegränsarna i sockerbetsodlingen. En effektiv ogräsbekämpning är därför helt avgörande för odlingens framtid. Radrensningens största begränsning så här långt har varit svårigheten att kombinera hög kapacitet med god effekt mot ogräs och hög säkerhet för grödan också vid bearbetning nära och helst i betraden. Dagens bekämpningsstrategi kan knappast förväntas hålla framöver då tillgången på herbicider alltmer begränsas av miljökrav. Det är därför av avgörande betydelse att utveckla en effektiv mekanisk ogräsbekämpning som med stor precision kan eliminera ogräsen, även de som står nära betan. Mycket talar för att nödvändig precision med tillräcklig effektivitet kan uppnås med hjälp ny teknik så som GPS-styrda redskap och kameror, vilket utvärderats i detta projekt.
24 försök under tre år
Projektet delades upp i två försöksserier, nämligen radrensningens effekt på (1) ogräsen och (2) på betans tillväxt. Fyra försök lades ut i respektive serie i vart och ett av de tre försöksåren. Totalt sett omfattar denna rapport 24 fältförsök. För att undersöka konceptets säkerhet och robusthet lånades maskinen ut till fem olika odlare som körde maskinen i praktisk drift på 5–25 ha vardera. Odlarna gav sina erfarenheter skriftligt via ett frågekort.
Avstånd till raden, tidpunkt och hastighet utvärderades
Resultaten i ogräseffekt-serien från år 2012 visade att man (1) inte uppnår en fullgod ogräsbekämpning genom enbart mekanisk bekämpning och att (2) hastigheten inte har någon betydelse. Därför justerades planen inför år 2013. Faktorn ”Hastighet” plockades bort och tre kemiska bekämpningsnivåer sattes in i stället. De tre bekämpningsnivåerna var, en full dos, två halva doser och två fulla doser. Preparatvalet styrdes av ogräsförekomsten på platsen. Liksom första året utvärderades också effekten av skärens avstånd från betraden som varierades mellan 6, 4 och ca 2 cm med och utan kupning. I serien som behandlade radrensningens effekt på betplantan hölls fälten rena från ogräs med kemisk kontroll men behandlades ändå mekaniskt med samma behandlingsled som i serien ogräseffekt bortsett från att hastigheten fortsatt varierades i denna serie.
Mekaniskt inte tillräckligt
Resultaten visar att Enbart radrensning (utan hjälp av Kemi) kan inte kontrollera ogräs i sockerbetor på en tillfredställande nivå. Att då ha som i det bästa ledet, på platsen med minst ogräs, 30 st ogräs kvar per kvadratmeter är långt ifrån godkänt. Då radrensning inte klarar ogräsen som står i raden fullt ut leder det följaktligen till ett stort problem om ogrästrycket är högt från början. Att skapa en jord med lågt ogrästryck tar decennier, men det går fort att bygga upp en stor fröbank. Att kupa in jord i raden kan dock ge ca 30-40% bättre effekt på ogräs som står i raden vilket fortfarande inte är tillräckligt.
Två cm ger bäst ogräseffekt men skadar betan
Radrensning med inställningen 2 cm från betraden gav bäst ogräseffekt och högst skörd i kemiskt obehandlade led. Men den inställningen gav också det största plantbortfallet. Under ogräsfria förhållanden riskerar man därför att sänka skörden om man radrensar. Ju oftare man kör, ju senare man kör och ju närmare raden man kör desto större blir skadorna.
God precision i systemet
Hastigheten tycks dock ha marginell betydelse för både ogräseffekt och betskador vilket vittnar om systemets precision. Plantbortfallet som uppgick till några tusen plantor vid körning 2 cm från raden får nog anses som väl godkänt. GPS-RTK styrning fungerar överlag väl. Vissa problem med signalen kan förekomma lokalt. Kamerastyrning fungerar väl men begränsningar finns för systemet när det kan användas, betplantan bör ha uppnått en viss storlek och får inte vara för stora.
Framtidsutsikter
Till dags dato finns det alltså inget system som för en försvarbar kostnad i praktisk storskala kan klara ogräsen utan hjälp på kemisk väg. Utrymmet som vi kallar ”i raden” har dock med den nya GPS-RTK/kamerastyrningen minskat betydligt, dvs. ytan som man ”måste” bekämpa kemiskt börjar bli förhållandevis liten. Potentialen för att spara kemi har därmed ökat. Tankarna styrs då naturligt över till bandsprutning. Även om teknikutvecklingen ständigt går framåt när det gäller bandsprutning så tror vi att det krävs ytterligare framsteg som ökar kapaciteten och precisionen innan man får ett stort genomslag för den kombinerade bandsprutnings- och radrensningsstrategin i sockerbetor.
Förslag på praktisk implementering
Klara man att hålla fälten helt fria från ogräs kemiskt bör man enligt dessa resultat undvika radrensning. I de flesta fall blir det dock inte helt rent vilket innebär att radrensning, bör tillämpas. Med tanke risken för sänkt skörd kanske man kan ifrågasätta en allt för sen körning. Möjligen passar radrensningen bättre in tidigare i programmet, kanske en eller ett par veckor efter TII. Viktigt är då att man fått god effekt av första behandlingen samt att intervallet mellan TI och TII inte överstiger 7–10 dagar. Storleksskillnaden mellan ogräsen och betan ska vara så stor att man med enkelhet kan hölja ogräsen utan att hölja betorna. Kupning kan med fördel tillämpas och avståndet till raden bör vara omkring 4 cm (dvs. 8 cm brett). En eventuell positiv luckringseffekt borde i detta läge vara minst lika gynnsam som vid en senare körning, samtidigt som skadorna på betplantan torde minska. Intervallet mellan TII och TIII kan därefter ökas något. Vid ogynnsamt väder ersätter en bredsprutning radrensningen och intervallet mellan TII och TIII minskas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev