Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

GPS styrd ogräsbekämpning - möjligheter och begränsningar i sockerbetor

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144051
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juni 2015
Huvudsökande: Robert Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: robert.olsson@nbrf.nu
Telefon: +4640537260
Beviljade medel: 1 560 000 SEK

Syftet var att utvärdera den senaste tekniken inom radrensning där GPS-RTK eller kamera används för att styra traktorn och redskapet. Det treåriga projektet omfattade två försöksserier varav den första behandlade ogräseffekten och den andra behandlade betpåverkan. Det variabler som undersöktes var tidpunkten och antalet körningar, avståndet till raden (2, 4 & 6 cm) och framköringshastigheten (6-12 km/h). Dessa led kombinerades med olika intensiteter av kemisk bekämpning. Resultaten visar att precisionen i de nya systemen är mycket god och att radrensning kan utföras så nära som 2 cm från raden. Ju närmare raden skäret går desto bättre ogräseffekt uppnås. Detta avspeglar sig i skörden men varierar med ogräsförekomsten. Ju mer ogräs desto större skördeeffekt. Vid ogräsfria förhållanden riskeras skördesänkning. Skadan blir större ju fler gånger man kör, ju senare man kör och ju närmare raden man kommer. Skördeförlusterna förklaras av förstörda blad och minskad radtäckning.

Det nyligen avslutade SLF-projektet GPS styrd ogräsbekämpning – möjligheter och begränsningar i sockerbetor visat att effekten av radrensning är komplex. Beroende av ogrästryck och kemisk bekämpningsnivå kan radrensning ge både stora skördehöjningar men också betydande skördesänkning. Försöksserien har satt siffror på hur långt man kan nå med en rent mekanisk ogräsbekämpning men också utvärderat hur nära och hur ofta man kan köra utan att skada betan.

Begränsa ogräs, en utmaning för framtiden
Ogräs är en av de absolut största skördebegränsarna i sockerbetsodlingen. En effektiv ogräsbekämpning är därför helt avgörande för odlingens framtid. Radrensningens största begränsning så här långt har varit svårigheten att kombinera hög kapacitet med god effekt mot ogräs och hög säkerhet för grödan också vid bearbetning nära och helst i betraden. Dagens bekämpningsstrategi kan knappast förväntas hålla framöver då tillgången på herbicider alltmer begränsas av miljökrav. Det är därför av avgörande betydelse att utveckla en effektiv mekanisk ogräsbekämpning som med stor precision kan eliminera ogräsen, även de som står nära betan. Mycket talar för att nödvändig precision med tillräcklig effektivitet kan uppnås med hjälp ny teknik så som GPS-styrda redskap och kameror, vilket utvärderats i detta projekt.
24 försök under tre år
Projektet delades upp i två försöksserier, nämligen radrensningens effekt på (1) ogräsen och (2) på betans tillväxt. Fyra försök lades ut i respektive serie i vart och ett av de tre försöksåren. Totalt sett omfattar denna rapport 24 fältförsök. För att undersöka konceptets säkerhet och robusthet lånades maskinen ut till fem olika odlare som körde maskinen i praktisk drift på 5–25 ha vardera. Odlarna gav sina erfarenheter skriftligt via ett frågekort.
Avstånd till raden, tidpunkt och hastighet utvärderades
Resultaten i ogräseffekt-serien från år 2012 visade att man (1) inte uppnår en fullgod ogräsbekämpning genom enbart mekanisk bekämpning och att (2) hastigheten inte har någon betydelse. Därför justerades planen inför år 2013. Faktorn ”Hastighet” plockades bort och tre kemiska bekämpningsnivåer sattes in i stället. De tre bekämpningsnivåerna var, en full dos, två halva doser och två fulla doser. Preparatvalet styrdes av ogräsförekomsten på platsen. Liksom första året utvärderades också effekten av skärens avstånd från betraden som varierades mellan 6, 4 och ca 2 cm med och utan kupning. I serien som behandlade radrensningens effekt på betplantan hölls fälten rena från ogräs med kemisk kontroll men behandlades ändå mekaniskt med samma behandlingsled som i serien ogräseffekt bortsett från att hastigheten fortsatt varierades i denna serie.
Mekaniskt inte tillräckligt
Resultaten visar att Enbart radrensning (utan hjälp av Kemi) kan inte kontrollera ogräs i sockerbetor på en tillfredställande nivå. Att då ha som i det bästa ledet, på platsen med minst ogräs, 30 st ogräs kvar per kvadratmeter är långt ifrån godkänt. Då radrensning inte klarar ogräsen som står i raden fullt ut leder det följaktligen till ett stort problem om ogrästrycket är högt från början. Att skapa en jord med lågt ogrästryck tar decennier, men det går fort att bygga upp en stor fröbank. Att kupa in jord i raden kan dock ge ca 30-40% bättre effekt på ogräs som står i raden vilket fortfarande inte är tillräckligt.
Två cm ger bäst ogräseffekt men skadar betan
Radrensning med inställningen 2 cm från betraden gav bäst ogräseffekt och högst skörd i kemiskt obehandlade led. Men den inställningen gav också det största plantbortfallet. Under ogräsfria förhållanden riskerar man därför att sänka skörden om man radrensar. Ju oftare man kör, ju senare man kör och ju närmare raden man kör desto större blir skadorna.
God precision i systemet
Hastigheten tycks dock ha marginell betydelse för både ogräseffekt och betskador vilket vittnar om systemets precision. Plantbortfallet som uppgick till några tusen plantor vid körning 2 cm från raden får nog anses som väl godkänt. GPS-RTK styrning fungerar överlag väl. Vissa problem med signalen kan förekomma lokalt. Kamerastyrning fungerar väl men begränsningar finns för systemet när det kan användas, betplantan bör ha uppnått en viss storlek och får inte vara för stora.
Framtidsutsikter
Till dags dato finns det alltså inget system som för en försvarbar kostnad i praktisk storskala kan klara ogräsen utan hjälp på kemisk väg. Utrymmet som vi kallar ”i raden” har dock med den nya GPS-RTK/kamerastyrningen minskat betydligt, dvs. ytan som man ”måste” bekämpa kemiskt börjar bli förhållandevis liten. Potentialen för att spara kemi har därmed ökat. Tankarna styrs då naturligt över till bandsprutning. Även om teknikutvecklingen ständigt går framåt när det gäller bandsprutning så tror vi att det krävs ytterligare framsteg som ökar kapaciteten och precisionen innan man får ett stort genomslag för den kombinerade bandsprutnings- och radrensningsstrategin i sockerbetor.
Förslag på praktisk implementering
Klara man att hålla fälten helt fria från ogräs kemiskt bör man enligt dessa resultat undvika radrensning. I de flesta fall blir det dock inte helt rent vilket innebär att radrensning, bör tillämpas. Med tanke risken för sänkt skörd kanske man kan ifrågasätta en allt för sen körning. Möjligen passar radrensningen bättre in tidigare i programmet, kanske en eller ett par veckor efter TII. Viktigt är då att man fått god effekt av första behandlingen samt att intervallet mellan TI och TII inte överstiger 7–10 dagar. Storleksskillnaden mellan ogräsen och betan ska vara så stor att man med enkelhet kan hölja ogräsen utan att hölja betorna. Kupning kan med fördel tillämpas och avståndet till raden bör vara omkring 4 cm (dvs. 8 cm brett). En eventuell positiv luckringseffekt borde i detta läge vara minst lika gynnsam som vid en senare körning, samtidigt som skadorna på betplantan torde minska. Intervallet mellan TII och TIII kan därefter ökas något. Vid ogynnsamt väder ersätter en bredsprutning radrensningen och intervallet mellan TII och TIII minskas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Vall och grovfoder 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-186 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2021

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 februari 2021

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2021

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Medicintekniska produkter – innehåll och effekt på ledinflammation
Maria Löfgren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Projektnummer: H-16-47-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 december 2020

Joint inflammation (osteoarthritis) is a common cause of lameness in horses. There is a need for safe and effective treatments of the disease. Blood derived autologous biological products such as autologous conditioned serum (ACS) and platelet-rich plasma (PRP) are used as intra-articular …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev