Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-21-571
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Kött Mjölk
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 12 juni 2018
Huvudsökande: Christel Cederberg
Organisation: Christel Cederberg
E-postadress: christel.cederberg@chalmers.se
Telefon: +46 731 46 54 33
Medsökande: Viktoria Östlund
Medsökande: Lisa Edhe
Beviljade medel: 1 203 780 SEK

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; these aspects
often come together in grass-based production systems with much grazing. If this trend continues, a
significant share of cattle population can be raised in grass-based certified production systems in future.
This project analyse effects on economy and ecosystem services of a cattle production mainly based
on grass and pasture. Land use and economy are in focus and ecosystem services associated with land
use are quantified. In two workshops in cooperation with the cattle sector, scenarios for a future
grass-based cattle production are discussed and how environmental schemes should be designed to
benefit milk-and beef production that provides long-term sustainability.

En stor del av jordbruksmarken används till foderproduktion för nötkreatur. Denna markanvändning är
viktig för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Igenväxning av värdefulla betesmark är en realitet.
Konsumentintresset växer för mjölk och nötkött som är producerat med miljövänliga metoder och ökad
djurvälfärd; dessa två aspekter leder ofta till gräsbaserade produktionssystem med stor betesdrift.
Fortsätter denna trend kan en stor del av nötkreaturen i framtiden hållas i miljöcertifierade system som till
stor del är gräsbaserade.
Detta projekt analyserar effekter på ekonomi och ekosystemtjänster av en nötkreatursproduktion
som i hög grad baseras på gräs och bete. Markanvändning och ekonomi är i fokus och ekosystemtjänster
kopplade till markanvändning kvantifieras. Genom två workshops i samarbete med branschen
diskuteras scenarier för en framtida gräsbaserad produktion och hur miljöstöd kan designas för att främja
mjölk-och nötköttsproduktion som ger god hållbarhet

Gräsmarker är viktiga för svensk nötkreatursproduktion och levererar en rad värdefulla ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Men gräsmarkerna, och då särskilt betesmarkerna, hotas av igenväxning på grund av färre betesdjur. Projektet har analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i ekologisk gräsbaserad produktion med bete i fokus. Mjölkproduktionen visade ett positivt ekonomiskt resultat utan tillägg av jordbruksstöd i motsatt till nötköttet där det ekonomiska utfallet var negativt. Lönsamheten påverkades starkt av skiftesstorlek på grund av variationer i brukningskostnader. Beräkningarna visar att det krävs högre ersättningar för naturbetesmarker samt vid brukning av små åker- och betesskiften, än vad dagens stödsystem ger. För att behålla jordbrukets ekosystemtjänster behövs en bred diskussion om hur jordbruksstödet fördelas mellan intensivt odlad åkermark å ena sidan och betesmarker som ofta utgörs av små skiften med höga skötselkostnader per hektar, å andra sidan.

En stor del av den svenska jordbruksmarken utgörs av gräsmarker som används till foderproduktion åt nötkreatur. Denna markanvändning är mycket viktig för leveransen av en rad betydelsefulla ekosystemtjänster till samhället och för bevarandet av biologiska mångfald. Pågående igenväxningen av gräsmarker på grund av bristande lönsamhet, i synnerhet på naturbetesmarkerna, hotar dessa tjänster och är en orsak till att miljömålet ”Ett varierat odlingslandskap” inte beräknas nås till 2020. Naturvårdsverkets bedömning är att det behövs starkare incitament för lantbrukare att hålla betande djur. Även hos allmänheten finns en betalningsvilja för att bevara naturbetesmarkerna.

Projektet har, i dialog med lantbrukare, analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserade produktionssystem för nötkreatur, med bete i fokus. Studien har studerat några möjliga framtida system för mjölkproduktion där intensiteten i avkastning per ko är lägre än dagens och istället inriktad på en kombinerad produktion av mjölk och kött, samt köttproduktion från dikor.

Ekonomisk lönsamhet, utan tillägg av några jordbruksstöd, har beräknats för fem ekologiska typgårdar med nötkreatursdrift, fyra med mjölkkor och en med dikor. Typgården ”intensiv” motsvarar dagens ekologiska mjölkproduktion framräknad till år 2030 (då med en avkastning om 10 ton mjölk/ko och år), medan typgårdarna ”gräs” producerar på 6, 7 respektive 8 ton mjölk per ko och år med stor andel grovfoder och bete i foderstaterna. Alla ungdjur (utöver rekrytering) föds upp till slakt på gården och gårdens areal motsvaras av djurens behov av grovfoder och spannmål. Produktionskalkyler för olika djurproduktion och grödor har tagits fram i projektet och för naturbetesmarker har kostnadsberäkningar gjort för olika storlek på naturbetesmarker.
Mjölkproduktionen visade ett positivt ekonomiskt resultat, utan tillägg av några jordbruksstöd för alla typgårdarna, medan all köttproduktion gick med förlust. Det sammanlagda nettoresultatet för mjölk och kött var positivt för de två typgårdarna ”intensiv” och ”gräs 8 ton” medan det var negativt för övriga typgårdar; särskilt för dikogården var resultatet kraftigt negativt. Den ekonomiska lönsamheten påverkades starkt av skiftesstorlek på grund av stora skillnader i brukningskostnader.

Olika utformning av jordbruksstöd analyserades och testades med beräkningar för de fem typgårdarna. För att nå lönsamhet krävs det högre ersättningar för naturbetesmarker och för brukandet av små åker- och betesskiften än vad dagens jordbruksstöd ger. Typgården ”diko”, där naturbetesmarker utgjorde det mesta av betet, skulle t.ex. behöva en ersättning motsvarande 6000 kronor per hektar och år för att dessa betesmarker ska få lönsamhet. Analysen av olika stödtypers utformning visar att ett omkretsbaserat ”kantstöd”, istället för dagens arealbaserade stöd, kan gynna brukning av hotade gräsmarker och de ekosystemtjänster som dessa marker levererar.

För att bevara jordbrukets viktiga ekosystemtjänster menar vi att det behövs en diskussion kring hur de totala stödbeloppen till lantbruket fördelas mellan de båda ytterligheterna intensivt odlad åkermark med stora skiften och naturbetesmarker som ofta utgörs av små skiften med höga skötselkostnader per hektar. Leveransen av reglerande och kulturella ekosystemtjänster skiljer sig kraftigt åt mellan dessa två ytterligheter av markanvändning. Brister i tillgängligt kunskaps- och dataunderlag för gräsmarker behöver åtgärdas för att säkerställa att beräkningar av ersättningar fördelas rätt mellan olika markanvändning och gynnar gräsmarkernas ekosystemtjänster.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Objektiv måling av øvre luftvegs obstruksjon i Norsk og Svenske travhester
Eric Strand, NMBU, Norway

Projektnummer: H-19-47-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Upper respiratory tract (URT) collapse during exercise is one of the most common causes of poor performance in
sporting horses worldwide. Evaluation of laryngeal/ pharyngeal collapse during exercise in horses is currently graded
subjectively from videoendoscopic recordings on a treadmill or from …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Från negativ till positiv - Ny diagnostik för identifiering av etiologi vid okända virusinfektioner hos häst
Anne-Lie Blomström, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-20-47-555 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Viral infections of horses have significant impact on animal welfare and can lead to huge economic losses. One of the first early signs of a viral infection is the development of fever and to at this early step be able to identify the agent behind the infection would lead to rapid and correct …

Läs mer

En ny behandling av ekvint metabolt syndrom med potential att förebygga fång
Johan Bröjer, Swedish Univeristy of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-19-47-479 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Insulin dysregulation (ID), a condition with excessive hyperinsulinemia, is the most common cause of laminitis in the horse. Insulin dysregulation is a core component of equine metabolic syndrome. Management strategies for ID include feeding diets low in non-structural carbohydrates, but excessive …

Läs mer

Funka till häst - erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Marie Gustavsson, Linköpings universitet

Projektnummer: H-19-47-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

This study focuses on the meaning of equine related sports- and leisure activities in the life of persons (children, young and adults) with intellectual disabilities (ID). Regarding equine related activities aimed at people with disabilities people with ID is the largest group who take part in such …

Läs mer

Ryttarkänsla i praktiken - hur man undervisar ryttare
Anna Byström, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev