Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-21-571
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Kött Mjölk
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 12 juni 2018
Huvudsökande: Christel Cederberg
Organisation: Christel Cederberg
E-postadress: christel.cederberg@chalmers.se
Telefon: +46 731 46 54 33
Medsökande: Viktoria Östlund
Medsökande: Lisa Edhe
Beviljade medel: 1 203 780 SEK

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; these aspects
often come together in grass-based production systems with much grazing. If this trend continues, a
significant share of cattle population can be raised in grass-based certified production systems in future.
This project analyse effects on economy and ecosystem services of a cattle production mainly based
on grass and pasture. Land use and economy are in focus and ecosystem services associated with land
use are quantified. In two workshops in cooperation with the cattle sector, scenarios for a future
grass-based cattle production are discussed and how environmental schemes should be designed to
benefit milk-and beef production that provides long-term sustainability.

En stor del av jordbruksmarken används till foderproduktion för nötkreatur. Denna markanvändning är
viktig för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Igenväxning av värdefulla betesmark är en realitet.
Konsumentintresset växer för mjölk och nötkött som är producerat med miljövänliga metoder och ökad
djurvälfärd; dessa två aspekter leder ofta till gräsbaserade produktionssystem med stor betesdrift.
Fortsätter denna trend kan en stor del av nötkreaturen i framtiden hållas i miljöcertifierade system som till
stor del är gräsbaserade.
Detta projekt analyserar effekter på ekonomi och ekosystemtjänster av en nötkreatursproduktion
som i hög grad baseras på gräs och bete. Markanvändning och ekonomi är i fokus och ekosystemtjänster
kopplade till markanvändning kvantifieras. Genom två workshops i samarbete med branschen
diskuteras scenarier för en framtida gräsbaserad produktion och hur miljöstöd kan designas för att främja
mjölk-och nötköttsproduktion som ger god hållbarhet

Gräsmarker är viktiga för svensk nötkreatursproduktion och levererar en rad värdefulla ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Men gräsmarkerna, och då särskilt betesmarkerna, hotas av igenväxning på grund av färre betesdjur. Projektet har analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i ekologisk gräsbaserad produktion med bete i fokus. Mjölkproduktionen visade ett positivt ekonomiskt resultat utan tillägg av jordbruksstöd i motsatt till nötköttet där det ekonomiska utfallet var negativt. Lönsamheten påverkades starkt av skiftesstorlek på grund av variationer i brukningskostnader. Beräkningarna visar att det krävs högre ersättningar för naturbetesmarker samt vid brukning av små åker- och betesskiften, än vad dagens stödsystem ger. För att behålla jordbrukets ekosystemtjänster behövs en bred diskussion om hur jordbruksstödet fördelas mellan intensivt odlad åkermark å ena sidan och betesmarker som ofta utgörs av små skiften med höga skötselkostnader per hektar, å andra sidan.

En stor del av den svenska jordbruksmarken utgörs av gräsmarker som används till foderproduktion åt nötkreatur. Denna markanvändning är mycket viktig för leveransen av en rad betydelsefulla ekosystemtjänster till samhället och för bevarandet av biologiska mångfald. Pågående igenväxningen av gräsmarker på grund av bristande lönsamhet, i synnerhet på naturbetesmarkerna, hotar dessa tjänster och är en orsak till att miljömålet ”Ett varierat odlingslandskap” inte beräknas nås till 2020. Naturvårdsverkets bedömning är att det behövs starkare incitament för lantbrukare att hålla betande djur. Även hos allmänheten finns en betalningsvilja för att bevara naturbetesmarkerna.

Projektet har, i dialog med lantbrukare, analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserade produktionssystem för nötkreatur, med bete i fokus. Studien har studerat några möjliga framtida system för mjölkproduktion där intensiteten i avkastning per ko är lägre än dagens och istället inriktad på en kombinerad produktion av mjölk och kött, samt köttproduktion från dikor.

Ekonomisk lönsamhet, utan tillägg av några jordbruksstöd, har beräknats för fem ekologiska typgårdar med nötkreatursdrift, fyra med mjölkkor och en med dikor. Typgården ”intensiv” motsvarar dagens ekologiska mjölkproduktion framräknad till år 2030 (då med en avkastning om 10 ton mjölk/ko och år), medan typgårdarna ”gräs” producerar på 6, 7 respektive 8 ton mjölk per ko och år med stor andel grovfoder och bete i foderstaterna. Alla ungdjur (utöver rekrytering) föds upp till slakt på gården och gårdens areal motsvaras av djurens behov av grovfoder och spannmål. Produktionskalkyler för olika djurproduktion och grödor har tagits fram i projektet och för naturbetesmarker har kostnadsberäkningar gjort för olika storlek på naturbetesmarker.
Mjölkproduktionen visade ett positivt ekonomiskt resultat, utan tillägg av några jordbruksstöd för alla typgårdarna, medan all köttproduktion gick med förlust. Det sammanlagda nettoresultatet för mjölk och kött var positivt för de två typgårdarna ”intensiv” och ”gräs 8 ton” medan det var negativt för övriga typgårdar; särskilt för dikogården var resultatet kraftigt negativt. Den ekonomiska lönsamheten påverkades starkt av skiftesstorlek på grund av stora skillnader i brukningskostnader.

Olika utformning av jordbruksstöd analyserades och testades med beräkningar för de fem typgårdarna. För att nå lönsamhet krävs det högre ersättningar för naturbetesmarker och för brukandet av små åker- och betesskiften än vad dagens jordbruksstöd ger. Typgården ”diko”, där naturbetesmarker utgjorde det mesta av betet, skulle t.ex. behöva en ersättning motsvarande 6000 kronor per hektar och år för att dessa betesmarker ska få lönsamhet. Analysen av olika stödtypers utformning visar att ett omkretsbaserat ”kantstöd”, istället för dagens arealbaserade stöd, kan gynna brukning av hotade gräsmarker och de ekosystemtjänster som dessa marker levererar.

För att bevara jordbrukets viktiga ekosystemtjänster menar vi att det behövs en diskussion kring hur de totala stödbeloppen till lantbruket fördelas mellan de båda ytterligheterna intensivt odlad åkermark med stora skiften och naturbetesmarker som ofta utgörs av små skiften med höga skötselkostnader per hektar. Leveransen av reglerande och kulturella ekosystemtjänster skiljer sig kraftigt åt mellan dessa två ytterligheter av markanvändning. Brister i tillgängligt kunskaps- och dataunderlag för gräsmarker behöver åtgärdas för att säkerställa att beräkningar av ersättningar fördelas rätt mellan olika markanvändning och gynnar gräsmarkernas ekosystemtjänster.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev