Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-21-571
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Kött Mjölk
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 12 juni 2018
Huvudsökande: Christel Cederberg
Organisation: Christel Cederberg
E-postadress: christel.cederberg@chalmers.se
Telefon: +46 731 46 54 33
Medsökande: Viktoria Östlund
Medsökande: Lisa Edhe
Beviljade medel: 1 203 780 SEK

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; these aspects
often come together in grass-based production systems with much grazing. If this trend continues, a
significant share of cattle population can be raised in grass-based certified production systems in future.
This project analyse effects on economy and ecosystem services of a cattle production mainly based
on grass and pasture. Land use and economy are in focus and ecosystem services associated with land
use are quantified. In two workshops in cooperation with the cattle sector, scenarios for a future
grass-based cattle production are discussed and how environmental schemes should be designed to
benefit milk-and beef production that provides long-term sustainability.

En stor del av jordbruksmarken används till foderproduktion för nötkreatur. Denna markanvändning är
viktig för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Igenväxning av värdefulla betesmark är en realitet.
Konsumentintresset växer för mjölk och nötkött som är producerat med miljövänliga metoder och ökad
djurvälfärd; dessa två aspekter leder ofta till gräsbaserade produktionssystem med stor betesdrift.
Fortsätter denna trend kan en stor del av nötkreaturen i framtiden hållas i miljöcertifierade system som till
stor del är gräsbaserade.
Detta projekt analyserar effekter på ekonomi och ekosystemtjänster av en nötkreatursproduktion
som i hög grad baseras på gräs och bete. Markanvändning och ekonomi är i fokus och ekosystemtjänster
kopplade till markanvändning kvantifieras. Genom två workshops i samarbete med branschen
diskuteras scenarier för en framtida gräsbaserad produktion och hur miljöstöd kan designas för att främja
mjölk-och nötköttsproduktion som ger god hållbarhet

Gräsmarker är viktiga för svensk nötkreatursproduktion och levererar en rad värdefulla ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Men gräsmarkerna, och då särskilt betesmarkerna, hotas av igenväxning på grund av färre betesdjur. Projektet har analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i ekologisk gräsbaserad produktion med bete i fokus. Mjölkproduktionen visade ett positivt ekonomiskt resultat utan tillägg av jordbruksstöd i motsatt till nötköttet där det ekonomiska utfallet var negativt. Lönsamheten påverkades starkt av skiftesstorlek på grund av variationer i brukningskostnader. Beräkningarna visar att det krävs högre ersättningar för naturbetesmarker samt vid brukning av små åker- och betesskiften, än vad dagens stödsystem ger. För att behålla jordbrukets ekosystemtjänster behövs en bred diskussion om hur jordbruksstödet fördelas mellan intensivt odlad åkermark å ena sidan och betesmarker som ofta utgörs av små skiften med höga skötselkostnader per hektar, å andra sidan.

En stor del av den svenska jordbruksmarken utgörs av gräsmarker som används till foderproduktion åt nötkreatur. Denna markanvändning är mycket viktig för leveransen av en rad betydelsefulla ekosystemtjänster till samhället och för bevarandet av biologiska mångfald. Pågående igenväxningen av gräsmarker på grund av bristande lönsamhet, i synnerhet på naturbetesmarkerna, hotar dessa tjänster och är en orsak till att miljömålet ”Ett varierat odlingslandskap” inte beräknas nås till 2020. Naturvårdsverkets bedömning är att det behövs starkare incitament för lantbrukare att hålla betande djur. Även hos allmänheten finns en betalningsvilja för att bevara naturbetesmarkerna.

Projektet har, i dialog med lantbrukare, analyserat ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserade produktionssystem för nötkreatur, med bete i fokus. Studien har studerat några möjliga framtida system för mjölkproduktion där intensiteten i avkastning per ko är lägre än dagens och istället inriktad på en kombinerad produktion av mjölk och kött, samt köttproduktion från dikor.

Ekonomisk lönsamhet, utan tillägg av några jordbruksstöd, har beräknats för fem ekologiska typgårdar med nötkreatursdrift, fyra med mjölkkor och en med dikor. Typgården ”intensiv” motsvarar dagens ekologiska mjölkproduktion framräknad till år 2030 (då med en avkastning om 10 ton mjölk/ko och år), medan typgårdarna ”gräs” producerar på 6, 7 respektive 8 ton mjölk per ko och år med stor andel grovfoder och bete i foderstaterna. Alla ungdjur (utöver rekrytering) föds upp till slakt på gården och gårdens areal motsvaras av djurens behov av grovfoder och spannmål. Produktionskalkyler för olika djurproduktion och grödor har tagits fram i projektet och för naturbetesmarker har kostnadsberäkningar gjort för olika storlek på naturbetesmarker.
Mjölkproduktionen visade ett positivt ekonomiskt resultat, utan tillägg av några jordbruksstöd för alla typgårdarna, medan all köttproduktion gick med förlust. Det sammanlagda nettoresultatet för mjölk och kött var positivt för de två typgårdarna ”intensiv” och ”gräs 8 ton” medan det var negativt för övriga typgårdar; särskilt för dikogården var resultatet kraftigt negativt. Den ekonomiska lönsamheten påverkades starkt av skiftesstorlek på grund av stora skillnader i brukningskostnader.

Olika utformning av jordbruksstöd analyserades och testades med beräkningar för de fem typgårdarna. För att nå lönsamhet krävs det högre ersättningar för naturbetesmarker och för brukandet av små åker- och betesskiften än vad dagens jordbruksstöd ger. Typgården ”diko”, där naturbetesmarker utgjorde det mesta av betet, skulle t.ex. behöva en ersättning motsvarande 6000 kronor per hektar och år för att dessa betesmarker ska få lönsamhet. Analysen av olika stödtypers utformning visar att ett omkretsbaserat ”kantstöd”, istället för dagens arealbaserade stöd, kan gynna brukning av hotade gräsmarker och de ekosystemtjänster som dessa marker levererar.

För att bevara jordbrukets viktiga ekosystemtjänster menar vi att det behövs en diskussion kring hur de totala stödbeloppen till lantbruket fördelas mellan de båda ytterligheterna intensivt odlad åkermark med stora skiften och naturbetesmarker som ofta utgörs av små skiften med höga skötselkostnader per hektar. Leveransen av reglerande och kulturella ekosystemtjänster skiljer sig kraftigt åt mellan dessa två ytterligheter av markanvändning. Brister i tillgängligt kunskaps- och dataunderlag för gräsmarker behöver åtgärdas för att säkerställa att beräkningar av ersättningar fördelas rätt mellan olika markanvändning och gynnar gräsmarkernas ekosystemtjänster.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress