Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-24-784
Kategori: Agria
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 1 juli 2021
Huvudsökande: Christer Bergsten
Organisation: SLU
E-postadress: christer.bergsten@slu.se
Telefon: 040415475
Medsökande: Marie Jansson Mörk
Medsökande: Evgenij Telezhenko
Beviljade medel: 700 000 SEK

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce slipperiness. This study aims to evaluate the effect of grooving of concrete walkways on the slipping risk of cattle. For that purpose the project aims to develop a state of the art, animal-oriented model for assessment of slipping. Most informative movement parameters associated with animal manoeuvrability on a slippery surface will be established from inertial sensors and 3D movements of the cow using multiple high-speed video cameras and reflective markers in a locomotion laboratory. The best adaptable model from the locomotion laboratory will then be used to test cows on dairy farms before and after longitudinal or diamond pattern grooving the walkway surfaces.

Halkiga golv ökar risken för fallolyckor med fläckning och andra traumatiska skador som kan vara fatala. I mjölkbesättningar påverkar halkiga golv kornas brunstbeteende vilket gör det svårare att upptäcka brunst vilket i sin tur leder till sämre fertilitet. Det vanligaste sättet att minska halkighet och öka gångsäkerheten på betonggolv är att rilla golvet. Denna studie avser att undersöka hur rillning av betonggolv påverkar nötkreaturs risk för att halka. För att bedöma halkrisken på olika underlag kommer en högteknologisk djurmodell att utvecklas. De viktigaste parametrarna som kan relateras till kons sätt att röra sig på halkiga underlag identifieras med hjälp av sensorteknik samt med 3D teknik och höghastighetsfilming i ett rörelselabb sedan kon försetts med reflekterande markörer. Den mest fältanpassade modellen från rörelselabbet kommer därefter att användas för att testa kor i bruksbesättningar före och efter att golven har rillats longitudinellt eller med diamantmönster.

Betong är den vanligaste golvytan i gödselgångar i lösdriftstallar för nötkreatur. För att undvika skador och för tidig utslagning är det viktigt med halkfria golv. Ingjutning av mönster i betonggolv vid nyproduktion eller spår som rillas i betongen anses minska halkrisken. Syftet med projektet var att utveckla en effektiv modell för att utvärdera halksäkerheten av olika mönster på betonggolv. I projektet utarbetades en fältmodell där korna gick i gödselgången i en bana med två raksträckor och två 180-graders svängar samtidigt som de bar på accelerometrar och filmades med höghastighetskameror. Slutsatsen var att ett golv som är rillat med spår i flera riktningar ger färre halkningar än ett golv med gjutna mönster eller ett golv med rillade spår i endast en riktning. Nyare rillning gav mindre halkrisk än äldre rillningar och hög gödselförorening gav högre halkrisk.

Stor andel av svenska nötkreatur hålls i lösdriftstallar med gödselgångar där betong är den vanligaste golvytan. Nya betongytor har vanligtvis en lämplig friktionsnivå, men de förlorar oftast sina friktions- och nötningsegenskaper över tiden på grund av mekanisk och kemisk nedbrytning av materialet. Hala golv medför ökad halkrisk för korna och därmed ökad risk för skador i samband med fall och fläkningar, vilket i värsta fall kan leda till avlivning av djuren. Dessutom påverkar hala golv kornas rörelsemönster och beteende som bland annat kan försvåra upptäckt av brunst. Det finns olika lösningar för att minska halkrisken på betonggolv genom olika typer av beläggningar som ofta är kostsamma. Gummibeläggning eller gummimattor är dock en variant som används idag men som ifrågasätts eftersom hårt gummi kan vara mycket hal när det är förorenat med gödsel. Det mest prisvärda och vanligaste sättet att förlänga halksäkerheten på betonggolv är att gjuta in spår vid nyproduktion eller att rilla nya spår i gammalt betonggolv.
Syftet med projektet är att förhindra skador och förbättra djurens välbefinnande genom bättre utformning av golv i gödselgångar i nötkreatursstall genom att utveckla en ny djurorienterad modell för bedömning av golvets halkningsrisk för nötkreatur. Modellen skall göra det möjligt att utvärdera effekten av olika mönster i betonggolv för att minska risken för att halka.
Totalt testades 9 olika gödselgångar med helt golv: 6 gångar av betong med rillade mönster (3 på längden och 3 i rutmönster) och 3 gångar av betong med gjutna mönster (en på längden, två rutmönster). Golven hade olika mönster och varierande ålder på de golvförbättrande åtgärderna. Golvets glidmotstånd bestämdes genom mätning med en SRT-mätare (Skid-resistent tester). Ytstrukturen på golvets yta angavs som texturdjup vilket visade hur stora utrymmen i golvets yta som kunde fyllas med små sandkorn. Hygiennivå på golvet vid testtillfälle bestämdes genom uppsamling och vägning av gödsel. På varje gödselgång fick kor som var vana vid att vistas på det aktuella golvet förflytta sig i en bestämd bana med två raksträckor och två 180-graders svängar. Korna försågs med accelerometrar på alla benen samt på korset och filmades med höghastighetskameror då de drevs en och en genom banan. Totalt användes 49 mjölkkor för rörelseanalys (ca 5 djur per gödselgång). Genom videoanalys bestämdes djurens hastighet samt antal halkningar. Halkningar graderades som små (inte mer än ca 30 cm, som inte bidrog till synlig ändring av balans) och stora (mer än 30 cm med synlig ändring av kroppens balans). Det utvecklades också analysmetod där mätdata från accelerometrarna kunde beskriva djurens rörelser när de passerar svängen i testbanan med 180-graders sväng.. Kalkylerade benvinklar och tiden när tre alternativt två ben är i kontakt med marken kan kopplas till halkningsbeteende och strategier att behålla kroppens balans under manövreringen.
Resultaten visade att nya rillade mönster resulterade i bättre halksäkerheten än gjutna mönster och mönster i form av rutnät gav lägre risk för halkningar än golv med spår i bara en riktning. Ökad mängd gödsel på golvet gav ökad halkrisk och större texturdjup gav ökad halkrisk. Texturdjupet brukar associeras med grövre golv och bättre friktion men i vårat fall kunde djupare textur förklaras med äldre etsade betonggolv men med avrundade toppar vilka inte bidrar till högre friktion. Åldern på rillningen påverkade halkfrekvenser och nyare rillning (0-5 år gamla) gav mindre halkrisk än äldre mönster (> 5 år). Det krävs mer forskning om betydelsen av spårdjupet och avståndet mellan spåren i avseende inte bara halksäkerheten utan även för golvhygien och klövhälsa.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2019

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev