Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-24-784
Kategori: Agria
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 1 juli 2021
Huvudsökande: Christer Bergsten
Organisation: SLU
E-postadress: christer.bergsten@slu.se
Telefon: 040415475
Medsökande: Marie Jansson Mörk
Medsökande: Evgenij Telezhenko
Beviljade medel: 700 000 SEK

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce slipperiness. This study aims to evaluate the effect of grooving of concrete walkways on the slipping risk of cattle. For that purpose the project aims to develop a state of the art, animal-oriented model for assessment of slipping. Most informative movement parameters associated with animal manoeuvrability on a slippery surface will be established from inertial sensors and 3D movements of the cow using multiple high-speed video cameras and reflective markers in a locomotion laboratory. The best adaptable model from the locomotion laboratory will then be used to test cows on dairy farms before and after longitudinal or diamond pattern grooving the walkway surfaces.

Halkiga golv ökar risken för fallolyckor med fläckning och andra traumatiska skador som kan vara fatala. I mjölkbesättningar påverkar halkiga golv kornas brunstbeteende vilket gör det svårare att upptäcka brunst vilket i sin tur leder till sämre fertilitet. Det vanligaste sättet att minska halkighet och öka gångsäkerheten på betonggolv är att rilla golvet. Denna studie avser att undersöka hur rillning av betonggolv påverkar nötkreaturs risk för att halka. För att bedöma halkrisken på olika underlag kommer en högteknologisk djurmodell att utvecklas. De viktigaste parametrarna som kan relateras till kons sätt att röra sig på halkiga underlag identifieras med hjälp av sensorteknik samt med 3D teknik och höghastighetsfilming i ett rörelselabb sedan kon försetts med reflekterande markörer. Den mest fältanpassade modellen från rörelselabbet kommer därefter att användas för att testa kor i bruksbesättningar före och efter att golven har rillats longitudinellt eller med diamantmönster.

Betong är den vanligaste golvytan i gödselgångar i lösdriftstallar för nötkreatur. För att undvika skador och för tidig utslagning är det viktigt med halkfria golv. Ingjutning av mönster i betonggolv vid nyproduktion eller spår som rillas i betongen anses minska halkrisken. Syftet med projektet var att utveckla en effektiv modell för att utvärdera halksäkerheten av olika mönster på betonggolv. I projektet utarbetades en fältmodell där korna gick i gödselgången i en bana med två raksträckor och två 180-graders svängar samtidigt som de bar på accelerometrar och filmades med höghastighetskameror. Slutsatsen var att ett golv som är rillat med spår i flera riktningar ger färre halkningar än ett golv med gjutna mönster eller ett golv med rillade spår i endast en riktning. Nyare rillning gav mindre halkrisk än äldre rillningar och hög gödselförorening gav högre halkrisk.

Stor andel av svenska nötkreatur hålls i lösdriftstallar med gödselgångar där betong är den vanligaste golvytan. Nya betongytor har vanligtvis en lämplig friktionsnivå, men de förlorar oftast sina friktions- och nötningsegenskaper över tiden på grund av mekanisk och kemisk nedbrytning av materialet. Hala golv medför ökad halkrisk för korna och därmed ökad risk för skador i samband med fall och fläkningar, vilket i värsta fall kan leda till avlivning av djuren. Dessutom påverkar hala golv kornas rörelsemönster och beteende som bland annat kan försvåra upptäckt av brunst. Det finns olika lösningar för att minska halkrisken på betonggolv genom olika typer av beläggningar som ofta är kostsamma. Gummibeläggning eller gummimattor är dock en variant som används idag men som ifrågasätts eftersom hårt gummi kan vara mycket hal när det är förorenat med gödsel. Det mest prisvärda och vanligaste sättet att förlänga halksäkerheten på betonggolv är att gjuta in spår vid nyproduktion eller att rilla nya spår i gammalt betonggolv.
Syftet med projektet är att förhindra skador och förbättra djurens välbefinnande genom bättre utformning av golv i gödselgångar i nötkreatursstall genom att utveckla en ny djurorienterad modell för bedömning av golvets halkningsrisk för nötkreatur. Modellen skall göra det möjligt att utvärdera effekten av olika mönster i betonggolv för att minska risken för att halka.
Totalt testades 9 olika gödselgångar med helt golv: 6 gångar av betong med rillade mönster (3 på längden och 3 i rutmönster) och 3 gångar av betong med gjutna mönster (en på längden, två rutmönster). Golven hade olika mönster och varierande ålder på de golvförbättrande åtgärderna. Golvets glidmotstånd bestämdes genom mätning med en SRT-mätare (Skid-resistent tester). Ytstrukturen på golvets yta angavs som texturdjup vilket visade hur stora utrymmen i golvets yta som kunde fyllas med små sandkorn. Hygiennivå på golvet vid testtillfälle bestämdes genom uppsamling och vägning av gödsel. På varje gödselgång fick kor som var vana vid att vistas på det aktuella golvet förflytta sig i en bestämd bana med två raksträckor och två 180-graders svängar. Korna försågs med accelerometrar på alla benen samt på korset och filmades med höghastighetskameror då de drevs en och en genom banan. Totalt användes 49 mjölkkor för rörelseanalys (ca 5 djur per gödselgång). Genom videoanalys bestämdes djurens hastighet samt antal halkningar. Halkningar graderades som små (inte mer än ca 30 cm, som inte bidrog till synlig ändring av balans) och stora (mer än 30 cm med synlig ändring av kroppens balans). Det utvecklades också analysmetod där mätdata från accelerometrarna kunde beskriva djurens rörelser när de passerar svängen i testbanan med 180-graders sväng.. Kalkylerade benvinklar och tiden när tre alternativt två ben är i kontakt med marken kan kopplas till halkningsbeteende och strategier att behålla kroppens balans under manövreringen.
Resultaten visade att nya rillade mönster resulterade i bättre halksäkerheten än gjutna mönster och mönster i form av rutnät gav lägre risk för halkningar än golv med spår i bara en riktning. Ökad mängd gödsel på golvet gav ökad halkrisk och större texturdjup gav ökad halkrisk. Texturdjupet brukar associeras med grövre golv och bättre friktion men i vårat fall kunde djupare textur förklaras med äldre etsade betonggolv men med avrundade toppar vilka inte bidrar till högre friktion. Åldern på rillningen påverkade halkfrekvenser och nyare rillning (0-5 år gamla) gav mindre halkrisk än äldre mönster (> 5 år). Det krävs mer forskning om betydelsen av spårdjupet och avståndet mellan spåren i avseende inte bara halksäkerheten utan även för golvhygien och klövhälsa.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

En ny behandling av ekvint metabolt syndrom med potential att förebygga fång
Johan Bröjer, Swedish Univeristy of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-19-47-479 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Insulin dysregulation (ID), a condition with excessive hyperinsulinemia, is the most common cause of laminitis in the horse. Insulin dysregulation is a core component of equine metabolic syndrome. Management strategies for ID include feeding diets low in non-structural carbohydrates, but excessive …

Läs mer

Funka till häst - erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Marie Gustavsson, Linköpings universitet

Projektnummer: H-19-47-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

This study focuses on the meaning of equine related sports- and leisure activities in the life of persons (children, young and adults) with intellectual disabilities (ID). Regarding equine related activities aimed at people with disabilities people with ID is the largest group who take part in such …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar?
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …

Läs mer

Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-20-47-566 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The overall purpose for this project is to deepen the understanding for how economic effects of the horse industry can be understood and visualised at micro level using consumption and production data in both Sweden and Norway. Background to the project is to find in the industry’s need for …

Läs mer

Växtnäringskretslopp till uthållig ölproduktion
Björn Vinnerås, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev