Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-24-784
Kategori: Agria
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 1 juli 2021
Huvudsökande: Christer Bergsten
Organisation: SLU
E-postadress: christer.bergsten@slu.se
Telefon: 040415475
Medsökande: Marie Jansson Mörk
Medsökande: Evgenij Telezhenko
Beviljade medel: 700 000 SEK

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce slipperiness. This study aims to evaluate the effect of grooving of concrete walkways on the slipping risk of cattle. For that purpose the project aims to develop a state of the art, animal-oriented model for assessment of slipping. Most informative movement parameters associated with animal manoeuvrability on a slippery surface will be established from inertial sensors and 3D movements of the cow using multiple high-speed video cameras and reflective markers in a locomotion laboratory. The best adaptable model from the locomotion laboratory will then be used to test cows on dairy farms before and after longitudinal or diamond pattern grooving the walkway surfaces.

Halkiga golv ökar risken för fallolyckor med fläckning och andra traumatiska skador som kan vara fatala. I mjölkbesättningar påverkar halkiga golv kornas brunstbeteende vilket gör det svårare att upptäcka brunst vilket i sin tur leder till sämre fertilitet. Det vanligaste sättet att minska halkighet och öka gångsäkerheten på betonggolv är att rilla golvet. Denna studie avser att undersöka hur rillning av betonggolv påverkar nötkreaturs risk för att halka. För att bedöma halkrisken på olika underlag kommer en högteknologisk djurmodell att utvecklas. De viktigaste parametrarna som kan relateras till kons sätt att röra sig på halkiga underlag identifieras med hjälp av sensorteknik samt med 3D teknik och höghastighetsfilming i ett rörelselabb sedan kon försetts med reflekterande markörer. Den mest fältanpassade modellen från rörelselabbet kommer därefter att användas för att testa kor i bruksbesättningar före och efter att golven har rillats longitudinellt eller med diamantmönster.

Betong är den vanligaste golvytan i gödselgångar i lösdriftstallar för nötkreatur. För att undvika skador och för tidig utslagning är det viktigt med halkfria golv. Ingjutning av mönster i betonggolv vid nyproduktion eller spår som rillas i betongen anses minska halkrisken. Syftet med projektet var att utveckla en effektiv modell för att utvärdera halksäkerheten av olika mönster på betonggolv. I projektet utarbetades en fältmodell där korna gick i gödselgången i en bana med två raksträckor och två 180-graders svängar samtidigt som de bar på accelerometrar och filmades med höghastighetskameror. Slutsatsen var att ett golv som är rillat med spår i flera riktningar ger färre halkningar än ett golv med gjutna mönster eller ett golv med rillade spår i endast en riktning. Nyare rillning gav mindre halkrisk än äldre rillningar och hög gödselförorening gav högre halkrisk.

Stor andel av svenska nötkreatur hålls i lösdriftstallar med gödselgångar där betong är den vanligaste golvytan. Nya betongytor har vanligtvis en lämplig friktionsnivå, men de förlorar oftast sina friktions- och nötningsegenskaper över tiden på grund av mekanisk och kemisk nedbrytning av materialet. Hala golv medför ökad halkrisk för korna och därmed ökad risk för skador i samband med fall och fläkningar, vilket i värsta fall kan leda till avlivning av djuren. Dessutom påverkar hala golv kornas rörelsemönster och beteende som bland annat kan försvåra upptäckt av brunst. Det finns olika lösningar för att minska halkrisken på betonggolv genom olika typer av beläggningar som ofta är kostsamma. Gummibeläggning eller gummimattor är dock en variant som används idag men som ifrågasätts eftersom hårt gummi kan vara mycket hal när det är förorenat med gödsel. Det mest prisvärda och vanligaste sättet att förlänga halksäkerheten på betonggolv är att gjuta in spår vid nyproduktion eller att rilla nya spår i gammalt betonggolv.
Syftet med projektet är att förhindra skador och förbättra djurens välbefinnande genom bättre utformning av golv i gödselgångar i nötkreatursstall genom att utveckla en ny djurorienterad modell för bedömning av golvets halkningsrisk för nötkreatur. Modellen skall göra det möjligt att utvärdera effekten av olika mönster i betonggolv för att minska risken för att halka.
Totalt testades 9 olika gödselgångar med helt golv: 6 gångar av betong med rillade mönster (3 på längden och 3 i rutmönster) och 3 gångar av betong med gjutna mönster (en på längden, två rutmönster). Golven hade olika mönster och varierande ålder på de golvförbättrande åtgärderna. Golvets glidmotstånd bestämdes genom mätning med en SRT-mätare (Skid-resistent tester). Ytstrukturen på golvets yta angavs som texturdjup vilket visade hur stora utrymmen i golvets yta som kunde fyllas med små sandkorn. Hygiennivå på golvet vid testtillfälle bestämdes genom uppsamling och vägning av gödsel. På varje gödselgång fick kor som var vana vid att vistas på det aktuella golvet förflytta sig i en bestämd bana med två raksträckor och två 180-graders svängar. Korna försågs med accelerometrar på alla benen samt på korset och filmades med höghastighetskameror då de drevs en och en genom banan. Totalt användes 49 mjölkkor för rörelseanalys (ca 5 djur per gödselgång). Genom videoanalys bestämdes djurens hastighet samt antal halkningar. Halkningar graderades som små (inte mer än ca 30 cm, som inte bidrog till synlig ändring av balans) och stora (mer än 30 cm med synlig ändring av kroppens balans). Det utvecklades också analysmetod där mätdata från accelerometrarna kunde beskriva djurens rörelser när de passerar svängen i testbanan med 180-graders sväng.. Kalkylerade benvinklar och tiden när tre alternativt två ben är i kontakt med marken kan kopplas till halkningsbeteende och strategier att behålla kroppens balans under manövreringen.
Resultaten visade att nya rillade mönster resulterade i bättre halksäkerheten än gjutna mönster och mönster i form av rutnät gav lägre risk för halkningar än golv med spår i bara en riktning. Ökad mängd gödsel på golvet gav ökad halkrisk och större texturdjup gav ökad halkrisk. Texturdjupet brukar associeras med grövre golv och bättre friktion men i vårat fall kunde djupare textur förklaras med äldre etsade betonggolv men med avrundade toppar vilka inte bidrar till högre friktion. Åldern på rillningen påverkade halkfrekvenser och nyare rillning (0-5 år gamla) gav mindre halkrisk än äldre mönster (> 5 år). Det krävs mer forskning om betydelsen av spårdjupet och avståndet mellan spåren i avseende inte bara halksäkerheten utan även för golvhygien och klövhälsa.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev