Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-24-784
Kategori: Agria
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 1 juli 2021
Huvudsökande: Christer Bergsten
Organisation: SLU
E-postadress: christer.bergsten@slu.se
Telefon: 040415475
Medsökande: Marie Jansson Mörk
Medsökande: Evgenij Telezhenko
Beviljade medel: 700 000 SEK

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce slipperiness. This study aims to evaluate the effect of grooving of concrete walkways on the slipping risk of cattle. For that purpose the project aims to develop a state of the art, animal-oriented model for assessment of slipping. Most informative movement parameters associated with animal manoeuvrability on a slippery surface will be established from inertial sensors and 3D movements of the cow using multiple high-speed video cameras and reflective markers in a locomotion laboratory. The best adaptable model from the locomotion laboratory will then be used to test cows on dairy farms before and after longitudinal or diamond pattern grooving the walkway surfaces.

Halkiga golv ökar risken för fallolyckor med fläckning och andra traumatiska skador som kan vara fatala. I mjölkbesättningar påverkar halkiga golv kornas brunstbeteende vilket gör det svårare att upptäcka brunst vilket i sin tur leder till sämre fertilitet. Det vanligaste sättet att minska halkighet och öka gångsäkerheten på betonggolv är att rilla golvet. Denna studie avser att undersöka hur rillning av betonggolv påverkar nötkreaturs risk för att halka. För att bedöma halkrisken på olika underlag kommer en högteknologisk djurmodell att utvecklas. De viktigaste parametrarna som kan relateras till kons sätt att röra sig på halkiga underlag identifieras med hjälp av sensorteknik samt med 3D teknik och höghastighetsfilming i ett rörelselabb sedan kon försetts med reflekterande markörer. Den mest fältanpassade modellen från rörelselabbet kommer därefter att användas för att testa kor i bruksbesättningar före och efter att golven har rillats longitudinellt eller med diamantmönster.

Betong är den vanligaste golvytan i gödselgångar i lösdriftstallar för nötkreatur. För att undvika skador och för tidig utslagning är det viktigt med halkfria golv. Ingjutning av mönster i betonggolv vid nyproduktion eller spår som rillas i betongen anses minska halkrisken. Syftet med projektet var att utveckla en effektiv modell för att utvärdera halksäkerheten av olika mönster på betonggolv. I projektet utarbetades en fältmodell där korna gick i gödselgången i en bana med två raksträckor och två 180-graders svängar samtidigt som de bar på accelerometrar och filmades med höghastighetskameror. Slutsatsen var att ett golv som är rillat med spår i flera riktningar ger färre halkningar än ett golv med gjutna mönster eller ett golv med rillade spår i endast en riktning. Nyare rillning gav mindre halkrisk än äldre rillningar och hög gödselförorening gav högre halkrisk.

Stor andel av svenska nötkreatur hålls i lösdriftstallar med gödselgångar där betong är den vanligaste golvytan. Nya betongytor har vanligtvis en lämplig friktionsnivå, men de förlorar oftast sina friktions- och nötningsegenskaper över tiden på grund av mekanisk och kemisk nedbrytning av materialet. Hala golv medför ökad halkrisk för korna och därmed ökad risk för skador i samband med fall och fläkningar, vilket i värsta fall kan leda till avlivning av djuren. Dessutom påverkar hala golv kornas rörelsemönster och beteende som bland annat kan försvåra upptäckt av brunst. Det finns olika lösningar för att minska halkrisken på betonggolv genom olika typer av beläggningar som ofta är kostsamma. Gummibeläggning eller gummimattor är dock en variant som används idag men som ifrågasätts eftersom hårt gummi kan vara mycket hal när det är förorenat med gödsel. Det mest prisvärda och vanligaste sättet att förlänga halksäkerheten på betonggolv är att gjuta in spår vid nyproduktion eller att rilla nya spår i gammalt betonggolv.
Syftet med projektet är att förhindra skador och förbättra djurens välbefinnande genom bättre utformning av golv i gödselgångar i nötkreatursstall genom att utveckla en ny djurorienterad modell för bedömning av golvets halkningsrisk för nötkreatur. Modellen skall göra det möjligt att utvärdera effekten av olika mönster i betonggolv för att minska risken för att halka.
Totalt testades 9 olika gödselgångar med helt golv: 6 gångar av betong med rillade mönster (3 på längden och 3 i rutmönster) och 3 gångar av betong med gjutna mönster (en på längden, två rutmönster). Golven hade olika mönster och varierande ålder på de golvförbättrande åtgärderna. Golvets glidmotstånd bestämdes genom mätning med en SRT-mätare (Skid-resistent tester). Ytstrukturen på golvets yta angavs som texturdjup vilket visade hur stora utrymmen i golvets yta som kunde fyllas med små sandkorn. Hygiennivå på golvet vid testtillfälle bestämdes genom uppsamling och vägning av gödsel. På varje gödselgång fick kor som var vana vid att vistas på det aktuella golvet förflytta sig i en bestämd bana med två raksträckor och två 180-graders svängar. Korna försågs med accelerometrar på alla benen samt på korset och filmades med höghastighetskameror då de drevs en och en genom banan. Totalt användes 49 mjölkkor för rörelseanalys (ca 5 djur per gödselgång). Genom videoanalys bestämdes djurens hastighet samt antal halkningar. Halkningar graderades som små (inte mer än ca 30 cm, som inte bidrog till synlig ändring av balans) och stora (mer än 30 cm med synlig ändring av kroppens balans). Det utvecklades också analysmetod där mätdata från accelerometrarna kunde beskriva djurens rörelser när de passerar svängen i testbanan med 180-graders sväng.. Kalkylerade benvinklar och tiden när tre alternativt två ben är i kontakt med marken kan kopplas till halkningsbeteende och strategier att behålla kroppens balans under manövreringen.
Resultaten visade att nya rillade mönster resulterade i bättre halksäkerheten än gjutna mönster och mönster i form av rutnät gav lägre risk för halkningar än golv med spår i bara en riktning. Ökad mängd gödsel på golvet gav ökad halkrisk och större texturdjup gav ökad halkrisk. Texturdjupet brukar associeras med grövre golv och bättre friktion men i vårat fall kunde djupare textur förklaras med äldre etsade betonggolv men med avrundade toppar vilka inte bidrar till högre friktion. Åldern på rillningen påverkade halkfrekvenser och nyare rillning (0-5 år gamla) gav mindre halkrisk än äldre mönster (> 5 år). Det krävs mer forskning om betydelsen av spårdjupet och avståndet mellan spåren i avseende inte bara halksäkerheten utan även för golvhygien och klövhälsa.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev