Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-24-784
Kategori: Agria
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 1 juli 2021
Huvudsökande: Christer Bergsten
Organisation: SLU
E-postadress: christer.bergsten@slu.se
Telefon: 040415475
Medsökande: Marie Jansson Mörk
Medsökande: Evgenij Telezhenko
Beviljade medel: 700 000 SEK

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce slipperiness. This study aims to evaluate the effect of grooving of concrete walkways on the slipping risk of cattle. For that purpose the project aims to develop a state of the art, animal-oriented model for assessment of slipping. Most informative movement parameters associated with animal manoeuvrability on a slippery surface will be established from inertial sensors and 3D movements of the cow using multiple high-speed video cameras and reflective markers in a locomotion laboratory. The best adaptable model from the locomotion laboratory will then be used to test cows on dairy farms before and after longitudinal or diamond pattern grooving the walkway surfaces.

Halkiga golv ökar risken för fallolyckor med fläckning och andra traumatiska skador som kan vara fatala. I mjölkbesättningar påverkar halkiga golv kornas brunstbeteende vilket gör det svårare att upptäcka brunst vilket i sin tur leder till sämre fertilitet. Det vanligaste sättet att minska halkighet och öka gångsäkerheten på betonggolv är att rilla golvet. Denna studie avser att undersöka hur rillning av betonggolv påverkar nötkreaturs risk för att halka. För att bedöma halkrisken på olika underlag kommer en högteknologisk djurmodell att utvecklas. De viktigaste parametrarna som kan relateras till kons sätt att röra sig på halkiga underlag identifieras med hjälp av sensorteknik samt med 3D teknik och höghastighetsfilming i ett rörelselabb sedan kon försetts med reflekterande markörer. Den mest fältanpassade modellen från rörelselabbet kommer därefter att användas för att testa kor i bruksbesättningar före och efter att golven har rillats longitudinellt eller med diamantmönster.

Betong är den vanligaste golvytan i gödselgångar i lösdriftstallar för nötkreatur. För att undvika skador och för tidig utslagning är det viktigt med halkfria golv. Ingjutning av mönster i betonggolv vid nyproduktion eller spår som rillas i betongen anses minska halkrisken. Syftet med projektet var att utveckla en effektiv modell för att utvärdera halksäkerheten av olika mönster på betonggolv. I projektet utarbetades en fältmodell där korna gick i gödselgången i en bana med två raksträckor och två 180-graders svängar samtidigt som de bar på accelerometrar och filmades med höghastighetskameror. Slutsatsen var att ett golv som är rillat med spår i flera riktningar ger färre halkningar än ett golv med gjutna mönster eller ett golv med rillade spår i endast en riktning. Nyare rillning gav mindre halkrisk än äldre rillningar och hög gödselförorening gav högre halkrisk.

Stor andel av svenska nötkreatur hålls i lösdriftstallar med gödselgångar där betong är den vanligaste golvytan. Nya betongytor har vanligtvis en lämplig friktionsnivå, men de förlorar oftast sina friktions- och nötningsegenskaper över tiden på grund av mekanisk och kemisk nedbrytning av materialet. Hala golv medför ökad halkrisk för korna och därmed ökad risk för skador i samband med fall och fläkningar, vilket i värsta fall kan leda till avlivning av djuren. Dessutom påverkar hala golv kornas rörelsemönster och beteende som bland annat kan försvåra upptäckt av brunst. Det finns olika lösningar för att minska halkrisken på betonggolv genom olika typer av beläggningar som ofta är kostsamma. Gummibeläggning eller gummimattor är dock en variant som används idag men som ifrågasätts eftersom hårt gummi kan vara mycket hal när det är förorenat med gödsel. Det mest prisvärda och vanligaste sättet att förlänga halksäkerheten på betonggolv är att gjuta in spår vid nyproduktion eller att rilla nya spår i gammalt betonggolv.
Syftet med projektet är att förhindra skador och förbättra djurens välbefinnande genom bättre utformning av golv i gödselgångar i nötkreatursstall genom att utveckla en ny djurorienterad modell för bedömning av golvets halkningsrisk för nötkreatur. Modellen skall göra det möjligt att utvärdera effekten av olika mönster i betonggolv för att minska risken för att halka.
Totalt testades 9 olika gödselgångar med helt golv: 6 gångar av betong med rillade mönster (3 på längden och 3 i rutmönster) och 3 gångar av betong med gjutna mönster (en på längden, två rutmönster). Golven hade olika mönster och varierande ålder på de golvförbättrande åtgärderna. Golvets glidmotstånd bestämdes genom mätning med en SRT-mätare (Skid-resistent tester). Ytstrukturen på golvets yta angavs som texturdjup vilket visade hur stora utrymmen i golvets yta som kunde fyllas med små sandkorn. Hygiennivå på golvet vid testtillfälle bestämdes genom uppsamling och vägning av gödsel. På varje gödselgång fick kor som var vana vid att vistas på det aktuella golvet förflytta sig i en bestämd bana med två raksträckor och två 180-graders svängar. Korna försågs med accelerometrar på alla benen samt på korset och filmades med höghastighetskameror då de drevs en och en genom banan. Totalt användes 49 mjölkkor för rörelseanalys (ca 5 djur per gödselgång). Genom videoanalys bestämdes djurens hastighet samt antal halkningar. Halkningar graderades som små (inte mer än ca 30 cm, som inte bidrog till synlig ändring av balans) och stora (mer än 30 cm med synlig ändring av kroppens balans). Det utvecklades också analysmetod där mätdata från accelerometrarna kunde beskriva djurens rörelser när de passerar svängen i testbanan med 180-graders sväng.. Kalkylerade benvinklar och tiden när tre alternativt två ben är i kontakt med marken kan kopplas till halkningsbeteende och strategier att behålla kroppens balans under manövreringen.
Resultaten visade att nya rillade mönster resulterade i bättre halksäkerheten än gjutna mönster och mönster i form av rutnät gav lägre risk för halkningar än golv med spår i bara en riktning. Ökad mängd gödsel på golvet gav ökad halkrisk och större texturdjup gav ökad halkrisk. Texturdjupet brukar associeras med grövre golv och bättre friktion men i vårat fall kunde djupare textur förklaras med äldre etsade betonggolv men med avrundade toppar vilka inte bidrar till högre friktion. Åldern på rillningen påverkade halkfrekvenser och nyare rillning (0-5 år gamla) gav mindre halkrisk än äldre mönster (> 5 år). Det krävs mer forskning om betydelsen av spårdjupet och avståndet mellan spåren i avseende inte bara halksäkerheten utan även för golvhygien och klövhälsa.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev