Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbar skörd och lagring av sockerbetor – mer betor med mer socker till bruket

Status: Avslutat
Projektnummer: H1044104
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 19 juni 2014
Huvudsökande: Robert Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: robert.olsson@nbrf.nu
Telefon: +4640537260
Beviljade medel: 1 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Lagringsförsök genomfördes 2010-2011 för att utveckla sortprovning under kontrollerade betingelser och för att se kalktillståndets betydelse för sockerförlusten. Förhållanden i tid och temperatur beskrivs i daggrader. Sortvalet var av underordnad betydelse under 300-400 daggrader. Vid 660 daggrader var lagringsförlusten 9% med sortskillnader på 5%-enheter. Försöken gav signifikanta skillnader mellan bästa och sämsta sort och resultaten var upprepbara: sorten Julietta gav lägst (0,09%-enheter per dygn) och Rasta gav högst sockerförlust (0,17%). 600 daggrader uppnås vid praktisk lagring efter 67 dagar vid 9°C vilket är extremt. Vid lagring av betor från 8 olika jordar var förlusten 0,1%-enheter per dag för jordar med Ca-AL över 250 mg/100 g jord, men högre vid Ca-AL-värden under 250. I kalkade led var förlusterna i medel 0,24%-enheter per dygn för givorna 8 och 32 ton kalkstensmjöl per ha jämfört med 0,28 i okalkat led. Ett högt innehåll av kalcium i jorden ger lägre lagringsförluster.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig sammanfattning

Det kostar socker att lagra betor. Hur mycket beror främst på hur man skördar och lagrar. Men också platsen, jorden, har betydelse. Slutligen kan sorten spela en roll men normalt bara om betorna utsätts för mer än 300 daggrader Tidigare projektet vid NBR har påvisat tydliga sortskillnader i sockerförluster under lagring i cirka 60 dagar. Vid intäktsnivån 20 000 kr per hektar och förlustnivån 0,15 % per dygn beräknades sockerförlusten vid 60 dagars lagring motsvara 1 800 kr per hektar. En skillnad i sockerförlust på 0,05 procent¬enheter per dygn mellan två sorter betyder i detta exempel 600 kr per hektar, mot¬svarande 3 %. I den allmänna sortprovningen är en skillnad i skörd på 3 % ofta av¬görande för marknadsframgången. Därför skulle skillnader i lagringsförluster på ca 0,05 % per dygn eller mer få stor betydelse för sortvalet vid längre lagring.
Vi ville utveckla metodik för rangordning av våra betsorters förmåga att motstå kraftiga sockerförluster under långtidslagring genom att mäta sockerförlusten för ett antal sorter under kontrollerade betingelser.
Ett gott kalktillstånd i jorden är en grundförutsättning för säker uppkomst och maximal tillväxt. Vår avsikt är att undersöka vad jordens kalktillstånd betyder för sockerförlusterna och om denna faktor kan påverka betans förmåga att lagras med låga sockerförluster och vi utnyttjade befintliga pågående kalkförsök.

13 sorter 2010 och 17 sorter 2011, varav 10 var samma som 2010, etablerades, såddes och sköttes enligt ”best practice” på två platser varav en plats tidigare år haft lagrings¬problem. Betorna skördades sortvis med en konventionell betupptagare i början av november. Betorna lagrades i lådor för betprov under konstant temperatur och luftfuktighet. Från varje sort fylldes fyra lådor som gick till omgående analys av brutto- och nettovikt, sockerhalt, K+Na och blåtal. Resterande prov (sex lådor per sort) gick till inlagring. Undersökningen belyste betydelsen av odlingsplats, lagringstemperatur och lagringstid. Den utfördes på de fyra sorterna Julietta, Rasta, Rosalinda KWS och Mixer.

Totalt genomfördes 22 olika lagringsundersökningar under åren 2010–2011. Daggrader var den parameter som i första hand avgjorde sockerförlustens storlek dvs kombinationen mellan lagringens längd och temperaturen. Det visade sig att vid kortare lagring (100–300 daggrader) låg förlustnivån på 0,05 % socker per dygn. Vid 400–700 daggrader förlorades 0,13–0,15 % socker per dygn. Denna förlustnivå ser vi ofta i praktiken. Vid över 1 000 daggraders lagring, mer än 60 dagar med 16°C, förloras 0,5 % av sockermängden varje dygn eller totalt runt 30 %. I de flesta fall var betorna inte längre leveransgilla. En rätlinjig anpassning av mätvärdena för sockerförlust per dygn inom intervallet 100–700 daggrader gav en sockerförlust på 0,13–0,14 % per dygn.
Lagring vid 16°C gav dubbelt så hög sockerförlust per dygn som lagringen vid 8°C. Så kombinationen av daggrader i form av lagringstid och temperatur hade lite betydelse inom temperaturintervallet 8–16 plusgrader. Tillsats av vatten till lådorna under lagringen ökade lagringsförlusten på båda platserna, vilket är i enlighet med praktisk erfarenhet som säger att betorna inte ska vara blöta när de lagras in. Tillsats av kalk till betorna vid inlagring gav minskad sockerförlust på båda platserna.
I medeltal minskade sockerförlusten från 9,1 till 6,6 % av den inlagrade mängden efter 63–64 dagars lagring vid 11 plusgrader. Under åren 2010 och 2011 provades fyra sorter – Julietta, Rasta, Rosalinda KWS och Mixer. År 2010 genomfördes sex olika lagringsvarianter: fyra på nivån 120–250 daggrader och två på nivån 450–520 daggrader. Sortskillnaderna var genomgående små, under 1 % skillnad i sockerförlust och därmed utan praktisk relevans. Sett över alla sex lag¬ringsvarianterna låg förlustnivån på 2,8 % som medel över de fyra sorterna, varierande mellan 2,7 och 2,9 %.
Vid lagringen på 500-daggradersnivån ökade förlusten till totalt 5,0 %, varierande från 4,7 till 5,3 % för de olika sorterna.
Slutsatsen från 2010 års försök blev därför att sortvalet spelar en helt underordnad roll så längre lagringen sträcker sig över mindre än åtminstone 300–400 daggrader.
Under 2011 genomfördes därför huvuddelen av varianterna på nivån 500–700 dag¬grader.
Inom nivån 290–660 daggrader genomfördes tre varianter per plats. Sockerförlusten för de fyra sorterna varierade mellan 5,4 (Julietta) och 9,9 % (Rasta).

Slutsatser från sju lagringsvarianter: Samstämmig bild vad gäller förlustnivån mellan de båda platserna. Betor från plats ett gav konsekvent högre lagringsförluster än betor från plats två.
Samstämmig bild vad gäller inbördes rangordning mellan sorterna. Julietta gav lägst och Rasta högst sockerförlust.
På nivån 170 daggrader ligger lagringsförlusten på 1,5 % utan säkra sortskillnader.
På nivån 300 daggrader ligger lagringsförlusten på 3 % med sortskillnader på nivån någon procentenhet.
På nivån 500 daggrader ligger lagringsförlusten på 5 % med sortskillnader på nivån 4 procentenheter.
På nivån 660 daggrader ligger lagringsförlusten på 9 % med sortskillnader på nivån 5 procentenheter. Sorten Rasta får en kvalitetsanmärkning 6 på båda platserna.
På nivån 1 000 daggrader ligger lagringsförlusten på 27 % med sortskillnader på nivån 25 procentenheter. Alla sorter fick prov med kvalitetsanmärkning 7.

Slutsatser sockerförlust tio sorter 2010–2011: Varje enskilt försök gav signifikant säkerställda sortskillnader mellan bästa och sämsta sort.
Två sorter gav lägre lagringsförlust än medelsorter i samtliga genomförda prov¬ningar: Julietta (sex försök) och Theresa KWS (sju försök).
Sorten Rasta placerade sig i fyra av sju undersökningar i kategorin ”hög förlust¬nivå”.
På den provade nivån 2008–2011 betyder skillnaden i lagringsförlust mellan sorterna Julietta och Rasta:
att sorten Julietta förlorade 0,09 % socker per dygn, totalt 6,3 % av den inlagrade sockermängden.
att sorten Rasta förlorade 0,17 % socker per dygn, totalt 11,1 % av den inlagrade sockermängden.
Med undantag för 2007 genomfördes provningen på nivån 450–750 daggrader, i medeltal 600 daggrader, uppnådda genom lagring under 67 dagar vid 9,1 plus¬grader. Det är en tuff lagring. En rätt hanterad stuka bör kunna hålla en lägre medeltemperatur. Å andra sidan kan en ”för väl” täckt stuka eller en stuka med röt- eller frostskadade betor snabbt nå högre temperaturer. För att nå dessa daggradsnivåer krävs extrem väderlek eller att misstag eller för¬summelse inträffar under lagringen.

Betor som hade växt i leden med 8 och 32 ton kalkstensmjöl/ha hade signifikant högre sockerhalt efter lagring: 15,46 respektive 15,51 % jämfört med obehandlat led 14,92%. Sockerförlusten per dag blev 0,28%-enheter för obehandlat led och det fanns en tendens till minskning av förlusten till 0,24%-enheter för de två givorna av kalkstensmjöl. Lagringen gav drygt 1000 daggrader. Jordparametern Ca-AL var den som förefaller öka mest med ökad kalkgiva: från 272 i okalkat led till 363 mg/100g jord i ledet med 32 ton kalkstensmjöl per ha.
Det fanns ett starkt samband mellan lättlösligt kalcium i den obehandlade rutan på varje plats och sockerförlusten: för jordar med Ca-AL över 250 mg/100 g jord var förlusterna ca. 0,1%-enheter per dag vilket är normalt. Men för de med lägre Ca-AL-värde steg förlusterna snabbt. I sortförsöken testades betor från två platser och sockerförlusterna var signifikant högre på plats ett än på plats två, på nivån 50-100%. Förklaringen ligger troligtvis i skillnad mellan kalcium-innehåll där den med mindre förluster har höga Ca-AL värden. Växtplatsen är viktig men det går till viss del att påverka med kalkning. Effekten finns redan vid givan 8 ton per ha, vilket också givit störst skördeökning i försöken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress