Hållbar spannmålsodling med ständiga förbättringar och Lean production

Sammanfattning av slutrapport
Lean är en strategi för verksamhetsutveckling som fungerar i många branscher. Projektet visar att Lean passar för spannmålsproduktion där arbetet och de flesta processer går i ettårscykler. Målet har varit att ta fram en metodik för introduktion av Lean och uppnå för-bättrad produktivitet och resurseffektivitet i spannmålsproduktion, att höja kunskapsnivån om hur arbetet på gården relaterar till miljöpå¬verkan. Metoden som tagits fram kan användas som inspiration för hur Lean kan introduceras. Att göra en behovsanalys av gårdarnas verksamhet genom frågor och diskussioner har visat sig fungera utmärkt. Under projektet har gårdarna getts möjlighet, under tre coachningstillfällen och genom eget arbete, att starta processen mot förbättrad produktivitet och resurs¬effektivitet. Vid projektets slut arbetade de tre gårdarna med visuell daglig styr¬ning. Arbetet med förebyggande underhåll hade underlättats med ordning och reda, visuell planering samt visuellt system för ständiga förbättringar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Att investera tid kan ge vinst
Att göra en förbättring på ett lantbruksföretag behöver inte alltid innebära dyra investeringar. Ibland är det i stället tid som behöver investeras. Enligt Lean kan man öka produktiviteten bland annat genom att investera tid. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik har testat Lean-metoden på tre spannmålsgårdar med gott resultat.
– Man kan säga att man gör en investering i tid för att vinna tid, säger Johanna Olsson, senior projektledare vid JTI, som har lett projektet i samarbete med SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik och HS Halland.
På tre spannmålsgårdar spridda över Sverige har man tillsammans med personal och ledning inventerat arbetsrutiner och verksamhetens behov, för att sedan minimera vad som inom Lean kallas slöserier, som bristande kommunikation, bristande ledarskap och brister i ordning och reda. Om det finns brister i kommunikationen på gården kan det leda till att man utför dubbelarbete eller att man inte hinner bli klar med arbetsuppgifter i tid. Som hjälpmedel för att införa bättre rutiner har man exempelvis använt whiteboardtavlor som kan ge överblick över vilka arbetsuppgifter som behöver utföras på gården, när de ska utföras och av vem. Whiteboardtavlan ska användas som ett levande dokument under veckan och uppdateras efterhand som veckan fortskrider.
– De har fått hjälp att starta en process mot förbättrad produktivitet och resurseffektivitet. Vid projektets slut hade arbetet med förebyggande underhåll underlättats med ordning och reda och visuell planering. Men att ändra vanor och rutiner tar tid. För att det ska bli en bestående förändring, tror vi att det skulle behövas coachning uppåt ett och ett halvt år, säger Johanna Olsson.
I projektet fick två från varje gård göra ett studiebesök i ett företag där man tillämpar Lean och ta emot tre coachningsbesök från forskarna. Under coachningstillfällena gick man tillsammans igenom alla processer i spannmålsproduktionen och identifierade vilka aktiviteter som skapar värde, och vilka som inte gör det. Det kan till exempel handla om strategier för kommunikation, inköp av insatsmedel, underhåll, lager och transporter. Gårdarnas anställda och ägarna fick också en introduktion till Lean. Mellan coachningstillfällena fick gårdarna hemuppgifter som sedan redovisades gemensamt. En uppgift kunde vara att titta på hur man kan försöka att göra ständiga förbättringar i verksamheten genom att komma med förbättringsförslag och genomföra dessa.
När man traditionellt pratar om förbättringar på lantbruksföretag är det ofta olika typer av investeringar som man diskuterar. Dessa förbättringar kan naturligtvis vara nödvändiga, men det är lätt att glömma bort att små, enkla förändringar kan göra stor nytta och att tid behöver investeras för att komma fram till de bästa arbetssätten. En del i projektet gick därför ut på att diskutera med gårdarnas medarbetare hur man ser på investeringar och att försöka föra in deltagarna på att diskutera förbättringar i arbetssätt snarare än att ”med ryggmärgen” tänka investering.
Inom Lean är en viktig sak att ta med de anställda så att de känner sig delaktiga och att de kan vara med och påverka sin arbetssituation. Detta gör att de får en större möjlighet att ta initiativ och arbetsplatsen blir en bättre plats för både ägare och medarbetare. Ett problem som lyftes upp i projektet är bristande ledarskap, det är ganska vanligt inom lantbruket.
– Bristande ledarskap kan till exempel uppstå på en gård som gått från inga anställda till ett flertal anställda under en relativt kort tid. Ägaren vet vad som behöver göras och när, men får problem i sitt ledarskap med att nå ut med vad som förväntas av personalen, säger Johanna Olsson.
Med Lean kan man påverka inte bara produktivitet och effektivitet. Forskarna menar också att Lean skapar goda förutsättningar för positiva miljöeffekter i form av minskad miljöpåverkan. Man kan exempelvis se att åtgärder som ger en ökad skörd också ger en minskad miljöpåverkan. I projektet har en checklista tagits fram som ska fungera som en inspiration till åtgärder som berör både miljö och Lean-arbetet.
Lean har utvecklats inom bilindustrin, och forskarna har nu anpassat metoden för att den ska kunna användas av spannmålsodlare, utifrån växtodlingsgårdars processer som ofta går i ettårscykler. Det handlar inte om att arbeta hårdare, utan om att se på verksamheten med nya ögon och hitta effektivare sätt att arbeta på. I och med att flera arbeten bara utförs under en kort tid på året i spannmålsodlingen blir det svårt att följa upp och därför också att förbättra. Många lantbruk har säsongsanställda, de behöver snabbt sättas in i arbetet och då är det extra viktigt att det finns bra rutiner för de olika arbetsuppgifterna.
En övning som medarbetarna på gårdarna fick göra tillsammans med projektmedarbetarna var en övning i ordning och reda som kallas 5S inom Lean. De 5S:en står bland annat för städa, sortera och strukturera. Övningen går ut på att försöka sortera sakerna på reservdelslagret efter hur ofta de används och försöka sortera ut alla de ”bra att ha saker” som aldrig kommer till användning. Ordning och reda gör det bland annat enklare för nyanställda och säsongsanställda att hitta, dessutom kan de som arbetar på gården fokusera på själva förbättringsarbetet när det har blivit en bättre struktur på gården.
Förebyggande underhåll är en del av ordning och reda på gården. Det kan vara bra att tänka efter hur underhållet kan visas och dokumenteras visuellt. Detta fick de medverkande gårdarna arbeta med. Om man sköter sitt förebyggande underhåll på gården är alla maskiner klara att användas när de behövs och att akuta fel minimeras.
- En av de deltagande gårdarna skapade ett system för märkning i traktor när det är dags för nästa service, baserat på antalet körda timmar. Samma gård gjorde en separat whiteboardtavla av planen för förebyggande underhåll och system för dokumentation av underhåll, säger Johanna Olsson.
I och med projektet hoppas man på sikt kunna bidra till att svensk spannmålsproduktion blir mer resurseffektiv och konkurrenskraftig, med ökad styrning av produktionen och med fokus på kundernas olika behov och krav. Det handlar inte om att arbeta hårdare, utan om att se på verksamheten med nya ögon och hitta effektivare sätt att arbeta. Forskarna hoppas att metoden som tagits fram kan ge inspiration till främst lantbruksrådgivare, lantbrukare och andra forskare.
– Men det går inte att exakt följa en i förväg genomtänkt metod eller plan. Man måste alltid utgå från varje gårds förutsättningar, säger Johanna Olsson.
Lean är ingenting som införs eller blir. Det är något som man hela tiden behöver arbeta med för att vara, och det kräver att man är uthållig, framför allt hos ledningen för före¬taget. I början är det lätt att känna entusiasm för detta nya som ska göra att arbetet går så mycket lättare. Lean innebär att lösa problem från grunden och att ständigt minska slöserier. Det är alltså ett långsiktigt arbete och en förutsättning för att det ska lyckas är medarbetarnas engagemang.
Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). Det redovisas i JTI:s rapportserie Lantbruk & Industri, nr 418: ”Lean – för effektiv och hållbar spannmålsproduktion” och kan hämtas från JTI:s webbplats.
Projektet ingår i ett ¬kluster med tre projekt om Lean, där de två andra behandlar gris- respektive mjölkproduktion och redovisas i JTI-rapporterna nr 399 respektive 414.