Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-21-567
Kategori: Focus area | Entrepreneurship
Branschområden: Matfågel Växtodling Energi & biomassa Kött Mjölk Trädgård
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 31 juli 2018
Huvudsökande: Pia Ulvenblad
Organisation: Pia Ulvenblad
E-postadress: Pia.Ulvenblad@hh.se
Telefon: 0046 35167542
Medsökande: Gun Olsson
Beviljade medel: 1 951 836 SEK

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be conducted in different parts in Sweden and include both individual businesses and business in networks. International comparisons will also be made. In order to develop and strengthen a sustainable competitive Swedish agriculture, it is important to develop new knowledge about how sustainable (economically, ecologically and socially) business models are created, developed and maintained. This is important not least because of the societal challenges identified in the new EU Framework HORIZON 2020, which are to the green industries, such as food security, sustainable agriculture, renewable energy, green transport and climate change measures.

Syftet med detta projekt är att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk samt att i ett första steg bidra till en konceptutveckling avseende på vilket sätt hållbara affärsmodeller kan utvecklas och därigenom skapa förbättrad konkurrenskraft inom näringen. Kartläggningen kommer att genomföras över hela Sverige och inkludera både enskilda företag och företag i nätverk. Härvid kommer internationella jämförelser också att göras. För att kunna utveckla och förstärka ett hållbart konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är det viktigt att få fram ny kunskap kring hur affärsmodeller skapas, utvecklas och vidmakthålls på hållbara sätt både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Detta är viktigt inte minst beroende på de samhällsutmaningar som pekas ut i EUs nya ramprogram HORIZON 2020 och som knyter an till de gröna näringarna, t ex matsäkerhet, ett hållbart lantbruk, förnyelsebar energi, gröna transporter och åtgärder mot klimatförändringar.

Syftet med projektet har varit att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller i svenskt jordbruk. Projektet innehåller intervjuer med ägare av sex företag och en undersökning med 1 143 företag. De faktorer som påverkar utvecklingen av SBM är kategoriserade i tre olika nivåer: företagare, företag och region. Entreprenören tillämpar ofta ett förvaltande perspektiv (stewardship), eftersom företaget också är företagarens hem och har varit ägt av tidigare generationer. Regionen är viktig eftersom närheten till större befolkningscentra och därmed slutkonsumenter/beslutsfattare/statstjänstemän ökar möjligheterna till samarbete, vilket i sin tur ökar möjligheterna att utveckla SBM. Den individuella nivån är avgörande, eftersom individen bestämmer om en situation betraktas som ett hinder eller en möjlighet. Individen kan utvecklas och förändras genom ny kunskap/erfarenhet. Därför är det viktigt att fokusera individens utveckling genom utbildning/coaching.

Syftet med detta projekt har varit att genomföra en kartläggning av hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk. En affärsmodell beskriver hur företaget på ett lönsamt sätt skapar, levererar och tar till vara värde, dvs hur företaget tjänar pengar.
För att kunna utveckla och förstärka ett hållbart konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är det viktigt att få fram ny kunskap kring hur affärsmodeller skapas, utvecklas och vidmakthålls på hållbara sätt. Det skall vara både ekonomiskt lönsamhet samtidigt som hänsyn tas till miljömässiga och sociala faktorer.
Sex lantbruksföretag med hållbart utvecklade affärsmodeller har medverkat i den första delen av projektet. Företagen hade olika verksamhetsinriktningar såsom mjölk, kött, grönsaker, skog, turism, gårdsbutik m.m. Intervjuer behandlade bl.a. företagens affärsmodeller, hinder och möjligheter samt hållbarhetsaspekter.
1 143 lantbruksföretag, med en omsättning på minst 1 miljon kronor, har medverkat i den andra delstudien av projektet. Telefonintervjuer genomfördes med fokus på hur man arbetar med hållbarhet i sina affärsmodeller och i vilken omfattning man prioriterar ekonomiska eller miljömässiga och sociala faktorer i sin verksamhet. De medverkande företagen representerade alla typer av verksamhetsinriktningar, såsom mjölk, kött, spannmål med mera.
De hinder och möjligheter som påverkar förutsättningarna för att utveckla hållbara affärsmodeller kan indelas i tre olika nivåer: (i) individen/företagaren, (ii) företaget/gården/platsen samt (iii) området/regionen.
Individen/företagaren. Likartade situationer kan ofta betraktas antingen som hinder eller möjligheter beroende på individens attityder, perspektiv, kunskaper och förmågor. Det är väsentligt att individen betraktar sig som företagare i första hand (och inte producent). Individens förmåga att leda sig själv och andra är viktiga förutsättningar för att kunna utveckla hållbara affärsmodeller.
Företaget/gården/platsen. Lantbruksföretagaren har ofta sitt företag knutet till en specifik plats, vilken också utgör bostad för företagaren och familjen. I många fall har företaget/gården/platsen övertagits av tidigare generationer. Det leder till att många lantbruksföretagare känner sig som förvaltare med ett särskilt ansvar för att utveckla och förvalta företaget på ett hållbart sätt, såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Det ökar viljan att bedriva ett hållbart företagande, men det kan också innebära restriktioner genom att företaget inte kan drivas på ett sätt som strider mot det förvaltande hållbara synsättet (stewardship).
Området/regionen. Det har stor betydelse inom vilket större geografiskt område som företaget bedrivs. Närheten till större befolkningscentra ökar möjligheterna till samverkan mellan företag, organisationer och individer. Det skapar en närhet till såväl slutkonsumenter som beslutsfattare och myndighetspersoner. Sammantaget leder detta till att förutsättningarna att utveckla hållbara affärsmodeller ökar närmare större befolkningscentra. Det större geografiska området har också betydelse när det gäller klimatförutsättningar. Det finns fler valmöjligheter att skapa hållbara affärsmodeller i östra och södra Sverige med det varmare klimatet och bördigare jordar.
Den avgörande nivån för utvecklingen av hållbara affärsmodellen är dock individnivån. På den nivån avgörs om förutsättningarna innebär hinder eller möjligheter. Individnivån är vidare den nivån som enklast kan påverkas och vidareutvecklas genom inhämtande av kunskaper och erfarenheter samt utveckling av attityder. Detta medverkar i sin tur till att själva företaget utvecklas. Det är därför angeläget för såväl företagarna själva som intresseorganisationer, rådgivningsorganisationer och politiska beslutsfattare att fokusera och bidra till utveckling av individen genom utbildning och coaching.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2018

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Växtodling
Mjölk

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Förbättrad kryoöverlevnad hos hingstspermier avsedda för artificiell insemination
Jane Morrell Darby, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 november 2018

It is still not possible to freeze all stallion ejaculates successfully and post-thaw sperm survival is short. The differences in cryosurvival among stallion ejaculates with similar pre-freeze sperm quality could be due to variations in seminal plasma. The objectives of this project are to …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Växtodling
Trädgård

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress