Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor - fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen

Status: Avslutat
Projektnummer: H1150092
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juli 2015
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: maria.neil@slu.se
Telefon: 018-67 45 38
Beviljade medel: 1 130 000 SEK

Suggornas hållbarhet behöver förbättras. Kan utfodringen under uppväxten bidra? Två lysinnivåer i fodret (0,57 och 0,83 g sis lys per MJ NE) och två energitilldelningar (SLU-normen för slaktgris och 90% av denna) jämfördes i ett 2*2 faktoriellt försök med 80 L*Y gyltor från 30 kg levande vikt till seminering. Gyltorna vägdes varannan vecka, ryggspäck mättes och exteriörbedömning genomfördes vid 3 tillfällen. Hälften av gyltorna slaktades minst 4 veckor efter seminering. Antal gulkroppar och foster räknades och förekomst av ledskador i armbågsled bedömdes.
Högre lysinnivå i fodret medförde snabbare tillväxt under uppfödning, vilket inte högre energitilldelning gjorde. Högre lysinnivå tenderade att minska späcktjockleken, och medförde mindre osteokondros.
Målen för gyltuppfödning (140 kg vikt, 12-13 mm ryggspäck, 230 dagars ålder) uppnåddes i försöket för vikt (ca 140 kg), men gyltorna var magrare (ca 10 mm ryggspäck) och yngre (ca 200 dagars ålder) vid seminering på andra brunst.

Över 50 % av modersuggorna måste ersättas med nya rekryteringsgyltor årligen. Om suggorna kunde behållas längre skulle man kunna spara på uppfödningskostnaderna. Man skulle dessutom få en bättre åldersfördelning med färre unga djur och därmed bättre sjukdomsresistens på besättningsnivå och troligen en bättre djurvälfärd. Många unga djur slås ut, redan före första grisningen eller mellan första och andra grisningen. Man menar att gyltor för att vara hållbara bör växa något långsammare än slaktgrisar och gärna ansätta mera fett. Målet är att gyltor ska semineras på sin andra eller tredje brunst och att de då bör vara ca 230 dagar gamla, väga 140 kg och ha ett ryggspäckmått på 12-13 mm. För att nå målet rekommenderas att gyltor utfodras med ca 10 % mindre energi än slaktgrisar och att fodret innehåller mindre mängd essentiella aminosyror framförallt lysin. Begränsas mängden lysin i fodret främjas fettansättningen. Eftersom avelsarbetet inriktas på köttillväxt växer grisarna allt snabbare och ansätter allt mindre fett. Utfodringen behöver fortlöpande anpassas till detta.
I vårt försök jämförde vi foder med hög och låg lysinnivå, och hög respektive låg fodertilldelning till gyltor under uppväxten. Lysinnivåerna motsvarade slaktgrisfoder respektive ett bra sinfoder för suggor, och fodertilldelningen utfodringsnormen för slaktgris eller 10 % mindre. Åttio korsningsgyltor Lantras*Yorkshire ingick i försöket som pågick från ca 30 kg levande vikt till seminering. Hälften av gyltorna var födda i juni, hälften vid årsskiftet. Försöket var inriktat mot utfodringens inflytande på tillväxt, fettansättning, benhälsa och tidig reproduktion, så gyltorna vägdes och ryggspäckets tjocklek mättes med ekolod upprepade gånger under uppväxten. Dessutom exteriörbedömdes gyltorna med avseende på benställning och rörelser vid 3 tillfällen. Tidpunkt för första brunst noterades och gyltorna seminerades på andra brunst. Hälften av gyltorna valdes ut för försöksslakt som genomfördes minst 4 veckor efter seminering. Vid slakt tillvaratogs reproduktionsorgan och framben. Livmoder med äggledare och äggstockar undersöktes och antal gulkroppar och foster noterades. Förekomst av ledskador, osteokondros, i armbågslederna bedömdes.
Som väntat medförde högre lysinnivå i fodret en något snabbare tillväxt under uppfödning. Däremot medförde inte större fodertilldelning någon ökad tillväxt. Skillnaden i lysinnivå mellan hög- och låglysinfoder var ca 30%, medan skillnaden i fodertilldelning bara var 10%.
Högre lysinnivå tenderade att minska späcktjockleken. Detta är i linje med vad man kan förvänta, även om gyltorna överlag hade tunt späck. Högre lysinnivå medförde också mindre osteokondros. Detta var däremot inte förväntat. Högre lysinnivå medför snabbare tillväxt och snabbare tillväxt brukar snarast öka förekomsten av osteokondros. Det bör påpekas att gyltor i alla försöksbehandlingar växte snabbt, om än något snabbare på höglysinfoder.
Det var stor skillnad i ålder vid första brunst mellan gyltor födda i juni (ca 188 dygn) och gyltor födda vid årsskiftet (ca 166 dygn). Däremot hade försöksutfodringen hade ingen säkerställd effekt på ålder vid första brunst eller seminering, även om det bland gyltorna på höglysinfoder och hög fodertilldelning tycktes vara fler som inte kom i brunst på normalt sätt och vid försöksslakt visade sig ett par av dessa ha cystor i äggstockarna. Antal gulkroppar och antal foster hos dräktiga gyltor skilde inte mellan försöksutfodringarna.
Gyltor som inte försöksslaktats eller slagits ut av någon orsak stannade i besättningen som modersuggor, och har producerat ganska likartat och fullt normalt, oberoende av försöksutfodring.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev