Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor - fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen

Status: Avslutat
Projektnummer: H1150092
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juli 2015
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: maria.neil@slu.se
Telefon: 018-67 45 38
Beviljade medel: 1 130 000 SEK

Suggornas hållbarhet behöver förbättras. Kan utfodringen under uppväxten bidra? Två lysinnivåer i fodret (0,57 och 0,83 g sis lys per MJ NE) och två energitilldelningar (SLU-normen för slaktgris och 90% av denna) jämfördes i ett 2*2 faktoriellt försök med 80 L*Y gyltor från 30 kg levande vikt till seminering. Gyltorna vägdes varannan vecka, ryggspäck mättes och exteriörbedömning genomfördes vid 3 tillfällen. Hälften av gyltorna slaktades minst 4 veckor efter seminering. Antal gulkroppar och foster räknades och förekomst av ledskador i armbågsled bedömdes.
Högre lysinnivå i fodret medförde snabbare tillväxt under uppfödning, vilket inte högre energitilldelning gjorde. Högre lysinnivå tenderade att minska späcktjockleken, och medförde mindre osteokondros.
Målen för gyltuppfödning (140 kg vikt, 12-13 mm ryggspäck, 230 dagars ålder) uppnåddes i försöket för vikt (ca 140 kg), men gyltorna var magrare (ca 10 mm ryggspäck) och yngre (ca 200 dagars ålder) vid seminering på andra brunst.

Över 50 % av modersuggorna måste ersättas med nya rekryteringsgyltor årligen. Om suggorna kunde behållas längre skulle man kunna spara på uppfödningskostnaderna. Man skulle dessutom få en bättre åldersfördelning med färre unga djur och därmed bättre sjukdomsresistens på besättningsnivå och troligen en bättre djurvälfärd. Många unga djur slås ut, redan före första grisningen eller mellan första och andra grisningen. Man menar att gyltor för att vara hållbara bör växa något långsammare än slaktgrisar och gärna ansätta mera fett. Målet är att gyltor ska semineras på sin andra eller tredje brunst och att de då bör vara ca 230 dagar gamla, väga 140 kg och ha ett ryggspäckmått på 12-13 mm. För att nå målet rekommenderas att gyltor utfodras med ca 10 % mindre energi än slaktgrisar och att fodret innehåller mindre mängd essentiella aminosyror framförallt lysin. Begränsas mängden lysin i fodret främjas fettansättningen. Eftersom avelsarbetet inriktas på köttillväxt växer grisarna allt snabbare och ansätter allt mindre fett. Utfodringen behöver fortlöpande anpassas till detta.
I vårt försök jämförde vi foder med hög och låg lysinnivå, och hög respektive låg fodertilldelning till gyltor under uppväxten. Lysinnivåerna motsvarade slaktgrisfoder respektive ett bra sinfoder för suggor, och fodertilldelningen utfodringsnormen för slaktgris eller 10 % mindre. Åttio korsningsgyltor Lantras*Yorkshire ingick i försöket som pågick från ca 30 kg levande vikt till seminering. Hälften av gyltorna var födda i juni, hälften vid årsskiftet. Försöket var inriktat mot utfodringens inflytande på tillväxt, fettansättning, benhälsa och tidig reproduktion, så gyltorna vägdes och ryggspäckets tjocklek mättes med ekolod upprepade gånger under uppväxten. Dessutom exteriörbedömdes gyltorna med avseende på benställning och rörelser vid 3 tillfällen. Tidpunkt för första brunst noterades och gyltorna seminerades på andra brunst. Hälften av gyltorna valdes ut för försöksslakt som genomfördes minst 4 veckor efter seminering. Vid slakt tillvaratogs reproduktionsorgan och framben. Livmoder med äggledare och äggstockar undersöktes och antal gulkroppar och foster noterades. Förekomst av ledskador, osteokondros, i armbågslederna bedömdes.
Som väntat medförde högre lysinnivå i fodret en något snabbare tillväxt under uppfödning. Däremot medförde inte större fodertilldelning någon ökad tillväxt. Skillnaden i lysinnivå mellan hög- och låglysinfoder var ca 30%, medan skillnaden i fodertilldelning bara var 10%.
Högre lysinnivå tenderade att minska späcktjockleken. Detta är i linje med vad man kan förvänta, även om gyltorna överlag hade tunt späck. Högre lysinnivå medförde också mindre osteokondros. Detta var däremot inte förväntat. Högre lysinnivå medför snabbare tillväxt och snabbare tillväxt brukar snarast öka förekomsten av osteokondros. Det bör påpekas att gyltor i alla försöksbehandlingar växte snabbt, om än något snabbare på höglysinfoder.
Det var stor skillnad i ålder vid första brunst mellan gyltor födda i juni (ca 188 dygn) och gyltor födda vid årsskiftet (ca 166 dygn). Däremot hade försöksutfodringen hade ingen säkerställd effekt på ålder vid första brunst eller seminering, även om det bland gyltorna på höglysinfoder och hög fodertilldelning tycktes vara fler som inte kom i brunst på normalt sätt och vid försöksslakt visade sig ett par av dessa ha cystor i äggstockarna. Antal gulkroppar och antal foster hos dräktiga gyltor skilde inte mellan försöksutfodringarna.
Gyltor som inte försöksslaktats eller slagits ut av någon orsak stannade i besättningen som modersuggor, och har producerat ganska likartat och fullt normalt, oberoende av försöksutfodring.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress