Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor - fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen

Status: Avslutat
Projektnummer: H1150092
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juli 2015
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: maria.neil@slu.se
Telefon: 018-67 45 38
Beviljade medel: 1 130 000 SEK

Suggornas hållbarhet behöver förbättras. Kan utfodringen under uppväxten bidra? Två lysinnivåer i fodret (0,57 och 0,83 g sis lys per MJ NE) och två energitilldelningar (SLU-normen för slaktgris och 90% av denna) jämfördes i ett 2*2 faktoriellt försök med 80 L*Y gyltor från 30 kg levande vikt till seminering. Gyltorna vägdes varannan vecka, ryggspäck mättes och exteriörbedömning genomfördes vid 3 tillfällen. Hälften av gyltorna slaktades minst 4 veckor efter seminering. Antal gulkroppar och foster räknades och förekomst av ledskador i armbågsled bedömdes.
Högre lysinnivå i fodret medförde snabbare tillväxt under uppfödning, vilket inte högre energitilldelning gjorde. Högre lysinnivå tenderade att minska späcktjockleken, och medförde mindre osteokondros.
Målen för gyltuppfödning (140 kg vikt, 12-13 mm ryggspäck, 230 dagars ålder) uppnåddes i försöket för vikt (ca 140 kg), men gyltorna var magrare (ca 10 mm ryggspäck) och yngre (ca 200 dagars ålder) vid seminering på andra brunst.

Över 50 % av modersuggorna måste ersättas med nya rekryteringsgyltor årligen. Om suggorna kunde behållas längre skulle man kunna spara på uppfödningskostnaderna. Man skulle dessutom få en bättre åldersfördelning med färre unga djur och därmed bättre sjukdomsresistens på besättningsnivå och troligen en bättre djurvälfärd. Många unga djur slås ut, redan före första grisningen eller mellan första och andra grisningen. Man menar att gyltor för att vara hållbara bör växa något långsammare än slaktgrisar och gärna ansätta mera fett. Målet är att gyltor ska semineras på sin andra eller tredje brunst och att de då bör vara ca 230 dagar gamla, väga 140 kg och ha ett ryggspäckmått på 12-13 mm. För att nå målet rekommenderas att gyltor utfodras med ca 10 % mindre energi än slaktgrisar och att fodret innehåller mindre mängd essentiella aminosyror framförallt lysin. Begränsas mängden lysin i fodret främjas fettansättningen. Eftersom avelsarbetet inriktas på köttillväxt växer grisarna allt snabbare och ansätter allt mindre fett. Utfodringen behöver fortlöpande anpassas till detta.
I vårt försök jämförde vi foder med hög och låg lysinnivå, och hög respektive låg fodertilldelning till gyltor under uppväxten. Lysinnivåerna motsvarade slaktgrisfoder respektive ett bra sinfoder för suggor, och fodertilldelningen utfodringsnormen för slaktgris eller 10 % mindre. Åttio korsningsgyltor Lantras*Yorkshire ingick i försöket som pågick från ca 30 kg levande vikt till seminering. Hälften av gyltorna var födda i juni, hälften vid årsskiftet. Försöket var inriktat mot utfodringens inflytande på tillväxt, fettansättning, benhälsa och tidig reproduktion, så gyltorna vägdes och ryggspäckets tjocklek mättes med ekolod upprepade gånger under uppväxten. Dessutom exteriörbedömdes gyltorna med avseende på benställning och rörelser vid 3 tillfällen. Tidpunkt för första brunst noterades och gyltorna seminerades på andra brunst. Hälften av gyltorna valdes ut för försöksslakt som genomfördes minst 4 veckor efter seminering. Vid slakt tillvaratogs reproduktionsorgan och framben. Livmoder med äggledare och äggstockar undersöktes och antal gulkroppar och foster noterades. Förekomst av ledskador, osteokondros, i armbågslederna bedömdes.
Som väntat medförde högre lysinnivå i fodret en något snabbare tillväxt under uppfödning. Däremot medförde inte större fodertilldelning någon ökad tillväxt. Skillnaden i lysinnivå mellan hög- och låglysinfoder var ca 30%, medan skillnaden i fodertilldelning bara var 10%.
Högre lysinnivå tenderade att minska späcktjockleken. Detta är i linje med vad man kan förvänta, även om gyltorna överlag hade tunt späck. Högre lysinnivå medförde också mindre osteokondros. Detta var däremot inte förväntat. Högre lysinnivå medför snabbare tillväxt och snabbare tillväxt brukar snarast öka förekomsten av osteokondros. Det bör påpekas att gyltor i alla försöksbehandlingar växte snabbt, om än något snabbare på höglysinfoder.
Det var stor skillnad i ålder vid första brunst mellan gyltor födda i juni (ca 188 dygn) och gyltor födda vid årsskiftet (ca 166 dygn). Däremot hade försöksutfodringen hade ingen säkerställd effekt på ålder vid första brunst eller seminering, även om det bland gyltorna på höglysinfoder och hög fodertilldelning tycktes vara fler som inte kom i brunst på normalt sätt och vid försöksslakt visade sig ett par av dessa ha cystor i äggstockarna. Antal gulkroppar och antal foster hos dräktiga gyltor skilde inte mellan försöksutfodringarna.
Gyltor som inte försöksslaktats eller slagits ut av någon orsak stannade i besättningen som modersuggor, och har producerat ganska likartat och fullt normalt, oberoende av försöksutfodring.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Smittspridning av juverpatogener vid automatisk mjölkning.
Torkel Ekman,

Projektnummer: 0230044 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Balanserat styrkort för lantbruksföretag
Gert Göransson,

Projektnummer: 0034001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Genetisk variation i kalvningssvårigheter och dödfödslar i SRB-rasen
Lena Steinbock,

Projektnummer: 0130032 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker
Trädgård

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Kött
Mjölk

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Insemination av nötkreatur med lågt spermieantal. Effekter på spermieöverlevnad och fertilitet.
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0330022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev