Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbara rekryteringsgyltor - fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen

Status: Avslutat
Projektnummer: H1150092
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 1 juli 2015
Huvudsökande: Maria Neil
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: maria.neil@slu.se
Telefon: 018-67 45 38
Beviljade medel: 1 130 000 SEK

Suggornas hållbarhet behöver förbättras. Kan utfodringen under uppväxten bidra? Två lysinnivåer i fodret (0,57 och 0,83 g sis lys per MJ NE) och två energitilldelningar (SLU-normen för slaktgris och 90% av denna) jämfördes i ett 2*2 faktoriellt försök med 80 L*Y gyltor från 30 kg levande vikt till seminering. Gyltorna vägdes varannan vecka, ryggspäck mättes och exteriörbedömning genomfördes vid 3 tillfällen. Hälften av gyltorna slaktades minst 4 veckor efter seminering. Antal gulkroppar och foster räknades och förekomst av ledskador i armbågsled bedömdes.
Högre lysinnivå i fodret medförde snabbare tillväxt under uppfödning, vilket inte högre energitilldelning gjorde. Högre lysinnivå tenderade att minska späcktjockleken, och medförde mindre osteokondros.
Målen för gyltuppfödning (140 kg vikt, 12-13 mm ryggspäck, 230 dagars ålder) uppnåddes i försöket för vikt (ca 140 kg), men gyltorna var magrare (ca 10 mm ryggspäck) och yngre (ca 200 dagars ålder) vid seminering på andra brunst.

Över 50 % av modersuggorna måste ersättas med nya rekryteringsgyltor årligen. Om suggorna kunde behållas längre skulle man kunna spara på uppfödningskostnaderna. Man skulle dessutom få en bättre åldersfördelning med färre unga djur och därmed bättre sjukdomsresistens på besättningsnivå och troligen en bättre djurvälfärd. Många unga djur slås ut, redan före första grisningen eller mellan första och andra grisningen. Man menar att gyltor för att vara hållbara bör växa något långsammare än slaktgrisar och gärna ansätta mera fett. Målet är att gyltor ska semineras på sin andra eller tredje brunst och att de då bör vara ca 230 dagar gamla, väga 140 kg och ha ett ryggspäckmått på 12-13 mm. För att nå målet rekommenderas att gyltor utfodras med ca 10 % mindre energi än slaktgrisar och att fodret innehåller mindre mängd essentiella aminosyror framförallt lysin. Begränsas mängden lysin i fodret främjas fettansättningen. Eftersom avelsarbetet inriktas på köttillväxt växer grisarna allt snabbare och ansätter allt mindre fett. Utfodringen behöver fortlöpande anpassas till detta.
I vårt försök jämförde vi foder med hög och låg lysinnivå, och hög respektive låg fodertilldelning till gyltor under uppväxten. Lysinnivåerna motsvarade slaktgrisfoder respektive ett bra sinfoder för suggor, och fodertilldelningen utfodringsnormen för slaktgris eller 10 % mindre. Åttio korsningsgyltor Lantras*Yorkshire ingick i försöket som pågick från ca 30 kg levande vikt till seminering. Hälften av gyltorna var födda i juni, hälften vid årsskiftet. Försöket var inriktat mot utfodringens inflytande på tillväxt, fettansättning, benhälsa och tidig reproduktion, så gyltorna vägdes och ryggspäckets tjocklek mättes med ekolod upprepade gånger under uppväxten. Dessutom exteriörbedömdes gyltorna med avseende på benställning och rörelser vid 3 tillfällen. Tidpunkt för första brunst noterades och gyltorna seminerades på andra brunst. Hälften av gyltorna valdes ut för försöksslakt som genomfördes minst 4 veckor efter seminering. Vid slakt tillvaratogs reproduktionsorgan och framben. Livmoder med äggledare och äggstockar undersöktes och antal gulkroppar och foster noterades. Förekomst av ledskador, osteokondros, i armbågslederna bedömdes.
Som väntat medförde högre lysinnivå i fodret en något snabbare tillväxt under uppfödning. Däremot medförde inte större fodertilldelning någon ökad tillväxt. Skillnaden i lysinnivå mellan hög- och låglysinfoder var ca 30%, medan skillnaden i fodertilldelning bara var 10%.
Högre lysinnivå tenderade att minska späcktjockleken. Detta är i linje med vad man kan förvänta, även om gyltorna överlag hade tunt späck. Högre lysinnivå medförde också mindre osteokondros. Detta var däremot inte förväntat. Högre lysinnivå medför snabbare tillväxt och snabbare tillväxt brukar snarast öka förekomsten av osteokondros. Det bör påpekas att gyltor i alla försöksbehandlingar växte snabbt, om än något snabbare på höglysinfoder.
Det var stor skillnad i ålder vid första brunst mellan gyltor födda i juni (ca 188 dygn) och gyltor födda vid årsskiftet (ca 166 dygn). Däremot hade försöksutfodringen hade ingen säkerställd effekt på ålder vid första brunst eller seminering, även om det bland gyltorna på höglysinfoder och hög fodertilldelning tycktes vara fler som inte kom i brunst på normalt sätt och vid försöksslakt visade sig ett par av dessa ha cystor i äggstockarna. Antal gulkroppar och antal foster hos dräktiga gyltor skilde inte mellan försöksutfodringarna.
Gyltor som inte försöksslaktats eller slagits ut av någon orsak stannade i besättningen som modersuggor, och har producerat ganska likartat och fullt normalt, oberoende av försöksutfodring.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Minimal processpåverkan för en naturlig mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-17-20-941 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

Consumer trends are focused on minimal processing of milk. The new process technologies for heat treatment used in the dairy industry today probably have smaller effects on the nutritional quality and functionality of milk than the older technologies that are the basis for the calculations of …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev