Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-559
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 1 juli 2019
Huvudsökande: Catherine Legrand
Organisation: Catherine Legrand
E-postadress: catherine.legrand@lnu.se
Telefon: +46-480447309
Medsökande: Magnus Algotsson
Medsökande: Rejne Erixon
Beviljade medel: 3 364 000 SEK

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil levels. Mussel meal can replace soy in poultry diets, and can be a high quality protein source for broilers. Using algae and mussels in animal feed contribute to sustainable development, and eutrophication and climate change mitigation efforts. Algae can be produced in Southeast Sweden, recycling carbon dioxide from power plants, and recovering nutrients from various waters. Mussel farming can act as a nutrient sink when harvested in the Baltic Sea and reduce local eutrophication. In this project, academia, farming and the poultry industry join in a multidisciplinary collaboration to demonstrate at the pilot scale the feasibility of using microalgae and mussels as ingredients in chicken feed.

Visionen är att minska importerade sojaböner som proteinkälla i djurfoder med ett hållbart, lokalt producerat protein från marina substrat så som mikroalger och blåmusslor. Mikroalger har god potential att fungera som proteintillskott då det har liknande protein och oljeinnehåll som sojaböner. Musselmjöl kan ersätta dels soja i kycklingfoder och kan utgöra en högkvalitetsskälla av protein vid kycklinguppfödning. Att använda alger och musslor i foder bidrar till en hållbar utveckling och begränsar övergödning och växthuseffekt. Mikroalger kan produceras i sydöstra Sverige genom att återanvända koldioxidutsläpp från förbrännings- och biogasanläggningar och återvinna näringsämnen från förorenade vattenkällor. Musselodling fungerar som en näringssänka vid skörd och motverkar lokal övergödning. Nu vill forskare, foder- och kycklingindustrin gå vidare i en branschöverskridande samverkan och fördjupa kunskaperna kring hur importerat sojafoder kan minskas med en lokalproducerad proteinresurs.

Projektet demonstrerar att lokalt producerade mikroalger och blåmusslor kan användas som proteinkälla till värphöns. Vi visar att storskalig odling av mikroalger är möjligt i SÖ Sverige och att en musselodling i S Östersjön kan ge upp till 90 ton musslor/ha/år vid vårskörd. Odlingen hade ingen negativ effekt på omgivande vattenkvalitet. Metaller och organiska miljögifter i skördade alger och musslor var under gränsvärden för foder. Ekologiska värphöns (2 grupper om 10 höns) gavs foder med 10-15% av 1) hela blåmusslor, 2) musselmjöl och 3) mikroalger, jämfört med en kontrollgrupp (10 hönor, ekologiskt foder). I samtliga försök hade alg-/musselgruppens ägg lika hög kvalitet (näringsinnehåll), säkerhet (halter av metaller och biocider) och produktion (ägg per höna) som kontrollgrupperna. Projektet levererar ett proof-of-concept att mikroalger kan användas som proteinkälla i hönsfoder och att blåmusslor från Östersjön kan utgöra ett alternativ till fiskmjöl för ekologiska värphöns.

Hållbart djurfoder med alger och musslor

Ett alternativ till soja och fiskmjöl i hönsfoder
Den utbredda import av soja som idag fyller proteinbehovet i vårt djurfoder för med sig stora miljöproblem. Skövlingen av regnskog för att frigöra odlingsmark och de långs transporterna från tex Sydamerika innebär en stor klimatpåverkan och låg hållbarhet. I foder till ekologiska värphöns används fiskmjöl istället som proteinkälla, men som visats sig innehålla miljögifter som PCB och dioxiner vilka överförs till äggen. På livsmedelsverkets inrådan har mängden fiskmjöl minskats så att ekologiska ägg är ett säkert livsmedel. Men behovet av ett lokalproducerat hållbart alternativ kvarstår. Mikroalger är mikroskopiska encelliga växter som odlas i havs-, sjö-, avlopps-, eller processvatten. De skördade alger har stor potential som fodertillskott då protein och oljeinnehåll liknar det hos sojabönor. Torkat kött från blåmusslor, så kallat musselmjöl skulle kunna ersätta fiskmjöl i produktion av ekologiska ägg.

Projektet är en del av ALGOLAND vid Linnéuniversitet i Kalmar som tar fram biologiska lösningar med mikroalger och musslor för att rena luft och vatten (http://lnu.se/algoland).

Alger och musslor är lokala miljöhjältar
Mikroalger kan odlas direkt i avlopps- eller processvatten och återvinner då näring som annars läckt ut och skapat övergödning. Algerna använder koldioxid i sin fotosyntes och kan fånga upp den från industrier som cementfabriker, förbrännings- och biogasanläggningar. Då hjälper mikroalgerna till att begränsa klimatpåverkan. Projektet visar att storskalig odling av mikroalger är möjligt i sydöstra Sverige. Musselodling fungerar som en näringssänka vid skörd och motverkar lokal övergödning. Musslan filtrerar vattnet när den äter och när musslan skördas tas näring ut ur systemet. Odling av blåmusslor i Östersjön är en ny näring med stora kunskapsluckor men våra resultat visar att odlingar av blåmusslor i S Östersjön kan producera upp till 90 ton musslor per hektar och år om skörd görs under optimala förhållanden under tidig vår och att den studerade musselodlingen vid Hagby i Kalmarsund inte hade någon negativ inverkan på omgivande vatten, jämfört med en referenslokal. Mikroalger odlades vid CementaHeidelbergs fabrik i Degerhamn, Öland och blåmusslor skördades från odlingar längs kusten i sydöstra Sverige. Analys av metaller och organiska miljögifter i skördade mikroalger och musslor var under gränsvärden för foder och säkra att använda.

Hög kvalitet på äggen när hönsen ätit alger och musslor
Torkade mikroalger och musslor (hela eller bara musselmjöl) testades på Voxtorpsgårdens (söder om Kalmar) ekologiska värphöns. I grupper om tio hönor fick hönorna antingen försöksfodret eller vanligt ekologiskt hönsfoder. I samtliga försök hade alg-/ musselgruppens ägg lika hög kvalitet (näringsinnehåll), säkerhet (halter av metaller och biocider under riktvärden) och produktion (antal ägg per höna) som för kontrollgrupperna som åt standardfoder. När hönsen fick hela blåmusslor fungerade musselskalen som en kalkkälla och de äggen hade lika hårt och tjockt skal som kontrolläggen. Hönsen var också mindre benägna att hacka på varandra när det fanns musslor att picka efter.

Smakpaneler gillade ”musselägg”
På de konferenser och evenemang där vi i ALGOLAND gruppen har presenterat projektet har vi erbjudit besökare att i ett blindtest smaka ägg från höns som fått musselmjöl i fodret och de från kontrollgruppen och lämna in en utvärdering till oss. Hittills har ca 250 personer deltagit och ingen skillnad i smak kan avgöras mellan mussel- och kontrollägg. Dock beskriver många att äggulans färg är bättre när hönan ätit musselmjöl.

Projektet demonstrerar att lokalt producerade mikroalger och blåmusslor från Östersjön är bra alternativ till importerad soja och fiskmjöl. Konceptet är nu redo för nästa nivå där alger och musslor testas i stor skala under hela värphönans livstid.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress