Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-559
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 1 juli 2019
Huvudsökande: Catherine Legrand
Organisation: Catherine Legrand
E-postadress: catherine.legrand@lnu.se
Telefon: +46-480447309
Medsökande: Magnus Algotsson
Medsökande: Rejne Erixon
Beviljade medel: 3 364 000 SEK

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil levels. Mussel meal can replace soy in poultry diets, and can be a high quality protein source for broilers. Using algae and mussels in animal feed contribute to sustainable development, and eutrophication and climate change mitigation efforts. Algae can be produced in Southeast Sweden, recycling carbon dioxide from power plants, and recovering nutrients from various waters. Mussel farming can act as a nutrient sink when harvested in the Baltic Sea and reduce local eutrophication. In this project, academia, farming and the poultry industry join in a multidisciplinary collaboration to demonstrate at the pilot scale the feasibility of using microalgae and mussels as ingredients in chicken feed.

Visionen är att minska importerade sojaböner som proteinkälla i djurfoder med ett hållbart, lokalt producerat protein från marina substrat så som mikroalger och blåmusslor. Mikroalger har god potential att fungera som proteintillskott då det har liknande protein och oljeinnehåll som sojaböner. Musselmjöl kan ersätta dels soja i kycklingfoder och kan utgöra en högkvalitetsskälla av protein vid kycklinguppfödning. Att använda alger och musslor i foder bidrar till en hållbar utveckling och begränsar övergödning och växthuseffekt. Mikroalger kan produceras i sydöstra Sverige genom att återanvända koldioxidutsläpp från förbrännings- och biogasanläggningar och återvinna näringsämnen från förorenade vattenkällor. Musselodling fungerar som en näringssänka vid skörd och motverkar lokal övergödning. Nu vill forskare, foder- och kycklingindustrin gå vidare i en branschöverskridande samverkan och fördjupa kunskaperna kring hur importerat sojafoder kan minskas med en lokalproducerad proteinresurs.

Projektet demonstrerar att lokalt producerade mikroalger och blåmusslor kan användas som proteinkälla till värphöns. Vi visar att storskalig odling av mikroalger är möjligt i SÖ Sverige och att en musselodling i S Östersjön kan ge upp till 90 ton musslor/ha/år vid vårskörd. Odlingen hade ingen negativ effekt på omgivande vattenkvalitet. Metaller och organiska miljögifter i skördade alger och musslor var under gränsvärden för foder. Ekologiska värphöns (2 grupper om 10 höns) gavs foder med 10-15% av 1) hela blåmusslor, 2) musselmjöl och 3) mikroalger, jämfört med en kontrollgrupp (10 hönor, ekologiskt foder). I samtliga försök hade alg-/musselgruppens ägg lika hög kvalitet (näringsinnehåll), säkerhet (halter av metaller och biocider) och produktion (ägg per höna) som kontrollgrupperna. Projektet levererar ett proof-of-concept att mikroalger kan användas som proteinkälla i hönsfoder och att blåmusslor från Östersjön kan utgöra ett alternativ till fiskmjöl för ekologiska värphöns.

Hållbart djurfoder med alger och musslor

Ett alternativ till soja och fiskmjöl i hönsfoder
Den utbredda import av soja som idag fyller proteinbehovet i vårt djurfoder för med sig stora miljöproblem. Skövlingen av regnskog för att frigöra odlingsmark och de långs transporterna från tex Sydamerika innebär en stor klimatpåverkan och låg hållbarhet. I foder till ekologiska värphöns används fiskmjöl istället som proteinkälla, men som visats sig innehålla miljögifter som PCB och dioxiner vilka överförs till äggen. På livsmedelsverkets inrådan har mängden fiskmjöl minskats så att ekologiska ägg är ett säkert livsmedel. Men behovet av ett lokalproducerat hållbart alternativ kvarstår. Mikroalger är mikroskopiska encelliga växter som odlas i havs-, sjö-, avlopps-, eller processvatten. De skördade alger har stor potential som fodertillskott då protein och oljeinnehåll liknar det hos sojabönor. Torkat kött från blåmusslor, så kallat musselmjöl skulle kunna ersätta fiskmjöl i produktion av ekologiska ägg.

Projektet är en del av ALGOLAND vid Linnéuniversitet i Kalmar som tar fram biologiska lösningar med mikroalger och musslor för att rena luft och vatten (http://lnu.se/algoland).

Alger och musslor är lokala miljöhjältar
Mikroalger kan odlas direkt i avlopps- eller processvatten och återvinner då näring som annars läckt ut och skapat övergödning. Algerna använder koldioxid i sin fotosyntes och kan fånga upp den från industrier som cementfabriker, förbrännings- och biogasanläggningar. Då hjälper mikroalgerna till att begränsa klimatpåverkan. Projektet visar att storskalig odling av mikroalger är möjligt i sydöstra Sverige. Musselodling fungerar som en näringssänka vid skörd och motverkar lokal övergödning. Musslan filtrerar vattnet när den äter och när musslan skördas tas näring ut ur systemet. Odling av blåmusslor i Östersjön är en ny näring med stora kunskapsluckor men våra resultat visar att odlingar av blåmusslor i S Östersjön kan producera upp till 90 ton musslor per hektar och år om skörd görs under optimala förhållanden under tidig vår och att den studerade musselodlingen vid Hagby i Kalmarsund inte hade någon negativ inverkan på omgivande vatten, jämfört med en referenslokal. Mikroalger odlades vid CementaHeidelbergs fabrik i Degerhamn, Öland och blåmusslor skördades från odlingar längs kusten i sydöstra Sverige. Analys av metaller och organiska miljögifter i skördade mikroalger och musslor var under gränsvärden för foder och säkra att använda.

Hög kvalitet på äggen när hönsen ätit alger och musslor
Torkade mikroalger och musslor (hela eller bara musselmjöl) testades på Voxtorpsgårdens (söder om Kalmar) ekologiska värphöns. I grupper om tio hönor fick hönorna antingen försöksfodret eller vanligt ekologiskt hönsfoder. I samtliga försök hade alg-/ musselgruppens ägg lika hög kvalitet (näringsinnehåll), säkerhet (halter av metaller och biocider under riktvärden) och produktion (antal ägg per höna) som för kontrollgrupperna som åt standardfoder. När hönsen fick hela blåmusslor fungerade musselskalen som en kalkkälla och de äggen hade lika hårt och tjockt skal som kontrolläggen. Hönsen var också mindre benägna att hacka på varandra när det fanns musslor att picka efter.

Smakpaneler gillade ”musselägg”
På de konferenser och evenemang där vi i ALGOLAND gruppen har presenterat projektet har vi erbjudit besökare att i ett blindtest smaka ägg från höns som fått musselmjöl i fodret och de från kontrollgruppen och lämna in en utvärdering till oss. Hittills har ca 250 personer deltagit och ingen skillnad i smak kan avgöras mellan mussel- och kontrollägg. Dock beskriver många att äggulans färg är bättre när hönan ätit musselmjöl.

Projektet demonstrerar att lokalt producerade mikroalger och blåmusslor från Östersjön är bra alternativ till importerad soja och fiskmjöl. Konceptet är nu redo för nästa nivå där alger och musslor testas i stor skala under hela värphönans livstid.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Bekämpning av växtsjukdomar med mykorrhiza
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9933029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Potatisbladmögel-B-Planeringsbidrag
Arnulf Merker, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0439002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkningskapacitet och arbetsåtgång i AMS.- teori och praktiska erfarenheter för bättre planering, ekonomi och djurhälsa.
Krister Sällvik, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Biologisk ogräsbekämpning mot mikroorganismer
Berndt Gerhardson,

Projektnummer: 9933004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Växtodlingssystemets inverkan på spannmålens nutritionella kvalitet
Gunnar Svensson,

Projektnummer: 9733070 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Medlemsbeteende i kooperativa föreningar - incitament för medlemmars investeringsvilja.
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0245006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Molekylär bevakning av bovint virusdiarrévirus (BVDV) i Sverige (Molecular surveillance of bovine viral diarrhoea virus (BVDV) in Sweden)
Sándor Belák, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: 9930030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkors livslängd - samband med biologiska egenskaper och miljöförhållanden
Erling Strandberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0030003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Värphybrider i lågbeläggningssystem
Gösta Gustafsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9837004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress