Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-559
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Matfågel
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 1 juli 2019
Huvudsökande: Catherine Legrand
Organisation: Catherine Legrand
E-postadress: catherine.legrand@lnu.se
Telefon: +46-480447309
Medsökande: Magnus Algotsson
Medsökande: Rejne Erixon
Beviljade medel: 3 364 000 SEK

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil levels. Mussel meal can replace soy in poultry diets, and can be a high quality protein source for broilers. Using algae and mussels in animal feed contribute to sustainable development, and eutrophication and climate change mitigation efforts. Algae can be produced in Southeast Sweden, recycling carbon dioxide from power plants, and recovering nutrients from various waters. Mussel farming can act as a nutrient sink when harvested in the Baltic Sea and reduce local eutrophication. In this project, academia, farming and the poultry industry join in a multidisciplinary collaboration to demonstrate at the pilot scale the feasibility of using microalgae and mussels as ingredients in chicken feed.

Visionen är att minska importerade sojaböner som proteinkälla i djurfoder med ett hållbart, lokalt producerat protein från marina substrat så som mikroalger och blåmusslor. Mikroalger har god potential att fungera som proteintillskott då det har liknande protein och oljeinnehåll som sojaböner. Musselmjöl kan ersätta dels soja i kycklingfoder och kan utgöra en högkvalitetsskälla av protein vid kycklinguppfödning. Att använda alger och musslor i foder bidrar till en hållbar utveckling och begränsar övergödning och växthuseffekt. Mikroalger kan produceras i sydöstra Sverige genom att återanvända koldioxidutsläpp från förbrännings- och biogasanläggningar och återvinna näringsämnen från förorenade vattenkällor. Musselodling fungerar som en näringssänka vid skörd och motverkar lokal övergödning. Nu vill forskare, foder- och kycklingindustrin gå vidare i en branschöverskridande samverkan och fördjupa kunskaperna kring hur importerat sojafoder kan minskas med en lokalproducerad proteinresurs.

Projektet demonstrerar att lokalt producerade mikroalger och blåmusslor kan användas som proteinkälla till värphöns. Vi visar att storskalig odling av mikroalger är möjligt i SÖ Sverige och att en musselodling i S Östersjön kan ge upp till 90 ton musslor/ha/år vid vårskörd. Odlingen hade ingen negativ effekt på omgivande vattenkvalitet. Metaller och organiska miljögifter i skördade alger och musslor var under gränsvärden för foder. Ekologiska värphöns (2 grupper om 10 höns) gavs foder med 10-15% av 1) hela blåmusslor, 2) musselmjöl och 3) mikroalger, jämfört med en kontrollgrupp (10 hönor, ekologiskt foder). I samtliga försök hade alg-/musselgruppens ägg lika hög kvalitet (näringsinnehåll), säkerhet (halter av metaller och biocider) och produktion (ägg per höna) som kontrollgrupperna. Projektet levererar ett proof-of-concept att mikroalger kan användas som proteinkälla i hönsfoder och att blåmusslor från Östersjön kan utgöra ett alternativ till fiskmjöl för ekologiska värphöns.

Hållbart djurfoder med alger och musslor

Ett alternativ till soja och fiskmjöl i hönsfoder
Den utbredda import av soja som idag fyller proteinbehovet i vårt djurfoder för med sig stora miljöproblem. Skövlingen av regnskog för att frigöra odlingsmark och de långs transporterna från tex Sydamerika innebär en stor klimatpåverkan och låg hållbarhet. I foder till ekologiska värphöns används fiskmjöl istället som proteinkälla, men som visats sig innehålla miljögifter som PCB och dioxiner vilka överförs till äggen. På livsmedelsverkets inrådan har mängden fiskmjöl minskats så att ekologiska ägg är ett säkert livsmedel. Men behovet av ett lokalproducerat hållbart alternativ kvarstår. Mikroalger är mikroskopiska encelliga växter som odlas i havs-, sjö-, avlopps-, eller processvatten. De skördade alger har stor potential som fodertillskott då protein och oljeinnehåll liknar det hos sojabönor. Torkat kött från blåmusslor, så kallat musselmjöl skulle kunna ersätta fiskmjöl i produktion av ekologiska ägg.

Projektet är en del av ALGOLAND vid Linnéuniversitet i Kalmar som tar fram biologiska lösningar med mikroalger och musslor för att rena luft och vatten (http://lnu.se/algoland).

Alger och musslor är lokala miljöhjältar
Mikroalger kan odlas direkt i avlopps- eller processvatten och återvinner då näring som annars läckt ut och skapat övergödning. Algerna använder koldioxid i sin fotosyntes och kan fånga upp den från industrier som cementfabriker, förbrännings- och biogasanläggningar. Då hjälper mikroalgerna till att begränsa klimatpåverkan. Projektet visar att storskalig odling av mikroalger är möjligt i sydöstra Sverige. Musselodling fungerar som en näringssänka vid skörd och motverkar lokal övergödning. Musslan filtrerar vattnet när den äter och när musslan skördas tas näring ut ur systemet. Odling av blåmusslor i Östersjön är en ny näring med stora kunskapsluckor men våra resultat visar att odlingar av blåmusslor i S Östersjön kan producera upp till 90 ton musslor per hektar och år om skörd görs under optimala förhållanden under tidig vår och att den studerade musselodlingen vid Hagby i Kalmarsund inte hade någon negativ inverkan på omgivande vatten, jämfört med en referenslokal. Mikroalger odlades vid CementaHeidelbergs fabrik i Degerhamn, Öland och blåmusslor skördades från odlingar längs kusten i sydöstra Sverige. Analys av metaller och organiska miljögifter i skördade mikroalger och musslor var under gränsvärden för foder och säkra att använda.

Hög kvalitet på äggen när hönsen ätit alger och musslor
Torkade mikroalger och musslor (hela eller bara musselmjöl) testades på Voxtorpsgårdens (söder om Kalmar) ekologiska värphöns. I grupper om tio hönor fick hönorna antingen försöksfodret eller vanligt ekologiskt hönsfoder. I samtliga försök hade alg-/ musselgruppens ägg lika hög kvalitet (näringsinnehåll), säkerhet (halter av metaller och biocider under riktvärden) och produktion (antal ägg per höna) som för kontrollgrupperna som åt standardfoder. När hönsen fick hela blåmusslor fungerade musselskalen som en kalkkälla och de äggen hade lika hårt och tjockt skal som kontrolläggen. Hönsen var också mindre benägna att hacka på varandra när det fanns musslor att picka efter.

Smakpaneler gillade ”musselägg”
På de konferenser och evenemang där vi i ALGOLAND gruppen har presenterat projektet har vi erbjudit besökare att i ett blindtest smaka ägg från höns som fått musselmjöl i fodret och de från kontrollgruppen och lämna in en utvärdering till oss. Hittills har ca 250 personer deltagit och ingen skillnad i smak kan avgöras mellan mussel- och kontrollägg. Dock beskriver många att äggulans färg är bättre när hönan ätit musselmjöl.

Projektet demonstrerar att lokalt producerade mikroalger och blåmusslor från Östersjön är bra alternativ till importerad soja och fiskmjöl. Konceptet är nu redo för nästa nivå där alger och musslor testas i stor skala under hela värphönans livstid.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

En mänsklig sida av hästvälfärden
Petra Andersson, Göteborgs universitet

Projektnummer: H-18-47-401 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev