Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-17-47-286
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Marie Rhodin
Organisation: Swedish University of Agricultural Sciences
E-postadress: marie.rhodin@slu.se
Telefon: 018-672194
Medsökande: Pia Haubro Andersen
Medsökande: null null
Beviljade medel: 1 020 750 SEK

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting the question whether this asymmetry was caused by natural laterality or pain-induced lameness? Subsequently, two studies have been initiated to follow young riding horses and trotters possible gait alterations over time. Upon recruitment of the first 50 untrained young horses, 70 % showed motion asymmetries. As young horses may suffer from developmental disorders causing lameness, we still don´t know if these asymmetries are congenital or caused by lameness. We are missing important knowledge about foals. Therefore, we suggest a unique study to compare motion pattern and the relation between motion asymmetries and laterality in foals, young horses in training and high performing horses.

Lateralitet, höger- och vänsterhänthet, är ett välkänt asymmetriskt fenomen hos både människor och djur, inkl. häst. Samtidigt är hälta orsakad av ortopedisk skada en vanlig orsak till rörelseasymmetri. I vår studie av ridhästar i träning hade 73% ett asymmetriskt rörelsemönster vilket väckte frågan om asymmetrin var orsakad av en naturlig lateralitet eller smärtutlöst hälta? Därför har det initierats två studier där unga rid- och travhästar följs över tid för att se när asymmetrier utvecklas. Vid rekryteringen av de första 50 unga hästarna visade det sig även här att 70% rörde sig asymmetriskt. Då det förekommer utvecklingsrubbningar som ger upphov till hälta vet vi fortfarande inte om dessa asymmetrier kan vara medfödda eller är orsakade av smärta. Det saknas en mycket viktig pusselbit, om föl kan födas med asymmetrier? Vi föreslår därför en unik studie som undersöker kopplingen mellan rörelseasymmetrier och lateralitet hos föl, unga hästar i träning samt högpresterande vuxna hästar.

En longitudinell studie har visat att unga otränade rid- och travhästar, 73 % respektive 88% rörde sig asymmetriskt vid studiens start. Vi vet inte om asymmetrierna är orsakade av smärta eller om det är en medfödd naturlig lateralitet. Genom att initiera datainsamling om hästarnas lateralitet samt rörelseasymmetrier i två långtidsstudier av unga hästarna samt i en grupp av föl och högpresterande ridhästar har vi samlat in stora mängder data. De preliminära resultaten visar att rörelseasymmetrier är väldigt vanliga hos föl medan lateralitet verkar vara mer ovanligt både hos föl och unga ridhästar. Hos högpresterand ridhästar fanns inget samband mellan rörelseasymmetrier och ryttarens uppfattning om hästens lateralitet. Vi har inte kunnat påvisa att det finns en tydlig lateralitet hos hästar som orsak till rörelseasymmetrier. Därför är det viktigt att man vid hältutredningar använder diagnostiska bedövningar för att säkerställa att en häst med rörelseasymmetrier har ont.

Ortopediska sjukdomar hos hästar är vanliga och visas ofta som en hälta. Den subjektiva bedömningen av hältor är svår med låg samstämmighet mellan veterinärer. Därför har metoder att mäta hältor (rörelseasymmetrier) utvecklats. Med ny sensorteknik kan symmetrin i hästens rörelsemönster mätas enkelt även i fält. I en studie av ridhästar i träning hade 73% ett asymmetrier i rörelsemönster vilket väckte frågan om det är orsakat av smärta och relaterat till träningen av hästarna? Därför initierades en långtidsstudie av unga otränade hästar för att se när asymmetrierna uppstod. Vid rekryteringen av de unga rid- och travhästar visade det sig att även 73% respektive 88% av hästarna rörde sig asymmetriskt vid studiens start innan de hade påbörjat sin träning. Då det förekommer utvecklingsrubbningar som ger upphov till hälta hos unga hästar vet vi inte om asymmetrierna kan vara orsakade av smärta eller om det finns en annan orsak till asymmetrierna. Lateralitet, höger- och vänsterhänthet, är ett välkänt fenomen hos människor som ger upphov till asymmetrier i rörelsemönstret. Lateralitet har även påvisats hos djur och man tror att det kan vara medfött. Vi saknar en mycket viktig pusselbit om lateralitet för att förstå uppkomsten av rörelseasymmetrier. Kan ett föl födas med en naturlig rörelseasymmetri och finns det en koppling till fölets lateralitet? Därför ville vi studera förekomsten av rörelseasymmetrier och lateralitet hos föl och kopplingen dem emellan men även i äldre populationer av hästar. Genom att initiera datainsamling om hästarnas lateralitet i två långtidsstudier av unga trav- och ridhästar samt i en grupp av högpresterande ridhästar har vi samla in stora mängder data. Det kvarstår data att analysera men de preliminära resultaten visar att rörelseasymmetrier är väldigt vanliga hos föl medan lateralitet verkar vara mer ovanligt både hos föl och unga ridhästar. Hos högpresterande ridhästar fanns inget samband mellan rörelseasymmetrierna och ryttarens uppfattning om hästens sidighet. Vi har därmed inte kunnat påvisa att det finns en tydlig lateralitet hos hästar som orsak till rörelseasymmetrierna. Därför vet vi ännu inte om det finns andra orsaker än smärta till rörelseasymmetrier. Det är viktigt att man vid hältutredningar använder diagnostiska bedövningar för att säkerställa att en häst med små rörelseasymmetrier har ont.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev