Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-17-47-286
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Marie Rhodin
Organisation: Swedish University of Agricultural Sciences
E-postadress: marie.rhodin@slu.se
Telefon: 018-672194
Medsökande: Pia Haubro Andersen
Medsökande: null null
Beviljade medel: 1 020 750 SEK

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting the question whether this asymmetry was caused by natural laterality or pain-induced lameness? Subsequently, two studies have been initiated to follow young riding horses and trotters possible gait alterations over time. Upon recruitment of the first 50 untrained young horses, 70 % showed motion asymmetries. As young horses may suffer from developmental disorders causing lameness, we still don´t know if these asymmetries are congenital or caused by lameness. We are missing important knowledge about foals. Therefore, we suggest a unique study to compare motion pattern and the relation between motion asymmetries and laterality in foals, young horses in training and high performing horses.

Lateralitet, höger- och vänsterhänthet, är ett välkänt asymmetriskt fenomen hos både människor och djur, inkl. häst. Samtidigt är hälta orsakad av ortopedisk skada en vanlig orsak till rörelseasymmetri. I vår studie av ridhästar i träning hade 73% ett asymmetriskt rörelsemönster vilket väckte frågan om asymmetrin var orsakad av en naturlig lateralitet eller smärtutlöst hälta? Därför har det initierats två studier där unga rid- och travhästar följs över tid för att se när asymmetrier utvecklas. Vid rekryteringen av de första 50 unga hästarna visade det sig även här att 70% rörde sig asymmetriskt. Då det förekommer utvecklingsrubbningar som ger upphov till hälta vet vi fortfarande inte om dessa asymmetrier kan vara medfödda eller är orsakade av smärta. Det saknas en mycket viktig pusselbit, om föl kan födas med asymmetrier? Vi föreslår därför en unik studie som undersöker kopplingen mellan rörelseasymmetrier och lateralitet hos föl, unga hästar i träning samt högpresterande vuxna hästar.

En longitudinell studie har visat att unga otränade rid- och travhästar, 73 % respektive 88% rörde sig asymmetriskt vid studiens start. Vi vet inte om asymmetrierna är orsakade av smärta eller om det är en medfödd naturlig lateralitet. Genom att initiera datainsamling om hästarnas lateralitet samt rörelseasymmetrier i två långtidsstudier av unga hästarna samt i en grupp av föl och högpresterande ridhästar har vi samlat in stora mängder data. De preliminära resultaten visar att rörelseasymmetrier är väldigt vanliga hos föl medan lateralitet verkar vara mer ovanligt både hos föl och unga ridhästar. Hos högpresterand ridhästar fanns inget samband mellan rörelseasymmetrier och ryttarens uppfattning om hästens lateralitet. Vi har inte kunnat påvisa att det finns en tydlig lateralitet hos hästar som orsak till rörelseasymmetrier. Därför är det viktigt att man vid hältutredningar använder diagnostiska bedövningar för att säkerställa att en häst med rörelseasymmetrier har ont.

Ortopediska sjukdomar hos hästar är vanliga och visas ofta som en hälta. Den subjektiva bedömningen av hältor är svår med låg samstämmighet mellan veterinärer. Därför har metoder att mäta hältor (rörelseasymmetrier) utvecklats. Med ny sensorteknik kan symmetrin i hästens rörelsemönster mätas enkelt även i fält. I en studie av ridhästar i träning hade 73% ett asymmetrier i rörelsemönster vilket väckte frågan om det är orsakat av smärta och relaterat till träningen av hästarna? Därför initierades en långtidsstudie av unga otränade hästar för att se när asymmetrierna uppstod. Vid rekryteringen av de unga rid- och travhästar visade det sig att även 73% respektive 88% av hästarna rörde sig asymmetriskt vid studiens start innan de hade påbörjat sin träning. Då det förekommer utvecklingsrubbningar som ger upphov till hälta hos unga hästar vet vi inte om asymmetrierna kan vara orsakade av smärta eller om det finns en annan orsak till asymmetrierna. Lateralitet, höger- och vänsterhänthet, är ett välkänt fenomen hos människor som ger upphov till asymmetrier i rörelsemönstret. Lateralitet har även påvisats hos djur och man tror att det kan vara medfött. Vi saknar en mycket viktig pusselbit om lateralitet för att förstå uppkomsten av rörelseasymmetrier. Kan ett föl födas med en naturlig rörelseasymmetri och finns det en koppling till fölets lateralitet? Därför ville vi studera förekomsten av rörelseasymmetrier och lateralitet hos föl och kopplingen dem emellan men även i äldre populationer av hästar. Genom att initiera datainsamling om hästarnas lateralitet i två långtidsstudier av unga trav- och ridhästar samt i en grupp av högpresterande ridhästar har vi samla in stora mängder data. Det kvarstår data att analysera men de preliminära resultaten visar att rörelseasymmetrier är väldigt vanliga hos föl medan lateralitet verkar vara mer ovanligt både hos föl och unga ridhästar. Hos högpresterande ridhästar fanns inget samband mellan rörelseasymmetrierna och ryttarens uppfattning om hästens sidighet. Vi har därmed inte kunnat påvisa att det finns en tydlig lateralitet hos hästar som orsak till rörelseasymmetrierna. Därför vet vi ännu inte om det finns andra orsaker än smärta till rörelseasymmetrier. Det är viktigt att man vid hältutredningar använder diagnostiska bedövningar för att säkerställa att en häst med små rörelseasymmetrier har ont.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev