Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-17-47-286
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Marie Rhodin
Organisation: Swedish University of Agricultural Sciences
E-postadress: marie.rhodin@slu.se
Telefon: 018-672194
Medsökande: Pia Haubro Andersen
Medsökande: null null
Beviljade medel: 1 020 750 SEK

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting the question whether this asymmetry was caused by natural laterality or pain-induced lameness? Subsequently, two studies have been initiated to follow young riding horses and trotters possible gait alterations over time. Upon recruitment of the first 50 untrained young horses, 70 % showed motion asymmetries. As young horses may suffer from developmental disorders causing lameness, we still don´t know if these asymmetries are congenital or caused by lameness. We are missing important knowledge about foals. Therefore, we suggest a unique study to compare motion pattern and the relation between motion asymmetries and laterality in foals, young horses in training and high performing horses.

Lateralitet, höger- och vänsterhänthet, är ett välkänt asymmetriskt fenomen hos både människor och djur, inkl. häst. Samtidigt är hälta orsakad av ortopedisk skada en vanlig orsak till rörelseasymmetri. I vår studie av ridhästar i träning hade 73% ett asymmetriskt rörelsemönster vilket väckte frågan om asymmetrin var orsakad av en naturlig lateralitet eller smärtutlöst hälta? Därför har det initierats två studier där unga rid- och travhästar följs över tid för att se när asymmetrier utvecklas. Vid rekryteringen av de första 50 unga hästarna visade det sig även här att 70% rörde sig asymmetriskt. Då det förekommer utvecklingsrubbningar som ger upphov till hälta vet vi fortfarande inte om dessa asymmetrier kan vara medfödda eller är orsakade av smärta. Det saknas en mycket viktig pusselbit, om föl kan födas med asymmetrier? Vi föreslår därför en unik studie som undersöker kopplingen mellan rörelseasymmetrier och lateralitet hos föl, unga hästar i träning samt högpresterande vuxna hästar.

En longitudinell studie har visat att unga otränade rid- och travhästar, 73 % respektive 88% rörde sig asymmetriskt vid studiens start. Vi vet inte om asymmetrierna är orsakade av smärta eller om det är en medfödd naturlig lateralitet. Genom att initiera datainsamling om hästarnas lateralitet samt rörelseasymmetrier i två långtidsstudier av unga hästarna samt i en grupp av föl och högpresterande ridhästar har vi samlat in stora mängder data. De preliminära resultaten visar att rörelseasymmetrier är väldigt vanliga hos föl medan lateralitet verkar vara mer ovanligt både hos föl och unga ridhästar. Hos högpresterand ridhästar fanns inget samband mellan rörelseasymmetrier och ryttarens uppfattning om hästens lateralitet. Vi har inte kunnat påvisa att det finns en tydlig lateralitet hos hästar som orsak till rörelseasymmetrier. Därför är det viktigt att man vid hältutredningar använder diagnostiska bedövningar för att säkerställa att en häst med rörelseasymmetrier har ont.

Ortopediska sjukdomar hos hästar är vanliga och visas ofta som en hälta. Den subjektiva bedömningen av hältor är svår med låg samstämmighet mellan veterinärer. Därför har metoder att mäta hältor (rörelseasymmetrier) utvecklats. Med ny sensorteknik kan symmetrin i hästens rörelsemönster mätas enkelt även i fält. I en studie av ridhästar i träning hade 73% ett asymmetrier i rörelsemönster vilket väckte frågan om det är orsakat av smärta och relaterat till träningen av hästarna? Därför initierades en långtidsstudie av unga otränade hästar för att se när asymmetrierna uppstod. Vid rekryteringen av de unga rid- och travhästar visade det sig att även 73% respektive 88% av hästarna rörde sig asymmetriskt vid studiens start innan de hade påbörjat sin träning. Då det förekommer utvecklingsrubbningar som ger upphov till hälta hos unga hästar vet vi inte om asymmetrierna kan vara orsakade av smärta eller om det finns en annan orsak till asymmetrierna. Lateralitet, höger- och vänsterhänthet, är ett välkänt fenomen hos människor som ger upphov till asymmetrier i rörelsemönstret. Lateralitet har även påvisats hos djur och man tror att det kan vara medfött. Vi saknar en mycket viktig pusselbit om lateralitet för att förstå uppkomsten av rörelseasymmetrier. Kan ett föl födas med en naturlig rörelseasymmetri och finns det en koppling till fölets lateralitet? Därför ville vi studera förekomsten av rörelseasymmetrier och lateralitet hos föl och kopplingen dem emellan men även i äldre populationer av hästar. Genom att initiera datainsamling om hästarnas lateralitet i två långtidsstudier av unga trav- och ridhästar samt i en grupp av högpresterande ridhästar har vi samla in stora mängder data. Det kvarstår data att analysera men de preliminära resultaten visar att rörelseasymmetrier är väldigt vanliga hos föl medan lateralitet verkar vara mer ovanligt både hos föl och unga ridhästar. Hos högpresterande ridhästar fanns inget samband mellan rörelseasymmetrierna och ryttarens uppfattning om hästens sidighet. Vi har därmed inte kunnat påvisa att det finns en tydlig lateralitet hos hästar som orsak till rörelseasymmetrierna. Därför vet vi ännu inte om det finns andra orsaker än smärta till rörelseasymmetrier. Det är viktigt att man vid hältutredningar använder diagnostiska bedövningar för att säkerställa att en häst med små rörelseasymmetrier har ont.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Potatis
Socker
Växtodling

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Teun Dekker, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet
Mohammad Ramin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0530011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev