Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-958
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 3 september 2021
Huvudsökande: Göran Bergkvist
Organisation: Göran Bergkvist
E-postadress: goran.bergkvist@slu.se
Telefon: +46-70-3443462
Medsökande: Anita Gunnarsson
Medsökande: Per Ståhl
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary crops and modern precision technology for sowing and row hoeing. The project objective is to optimize the crop sequence spring cereals - winter wheat in such a system. Subsidiary crops are introduced to compete with weeds, fix nitrogen and to generate a break crop effect by improving the environment for winter wheat roots. We test the hypotheses that herbicide usage can be reduced by 80 % in the crop sequence spring cereals - winter wheat by 80% without an increase in the amount of weeds in winter wheat, that subsidiary crops will increase winter wheat yield and that the establishment method and N dose will affect agronomic and economic performance of the cropping system.

Vi vill utveckla ett högavkastande odlingssystem där behovet av jordbearbetning och herbicider är kraftigt reducerat jämfört med dagens konventionella odlingssystem. Odlingssystemet innebär odling med breda radavstånd, bandsådd och bandsprutning, i kombination med användning av mellangrödor och modern styrteknik för sådd och radhackning. Projektmålet är att optimera grödsekvensen vårsäd - höstvete i ett sådant system. Mellangrödorna införs för att konkurrera med ogräsen, fixera kväve och för att generera en effekt som avbrottsgrödor genom att förbättra miljön för höstvetets rötter. Vi testar hypoteserna att herbicidanvändningen kan minskas med 80 % i grödsekvensen vårsäd – höstvete utan att mängden ogräs i höstvetet ökar, att mellangrödorna ökar höstvetets avkastning och att insåningsmetod och gödslingsnivå påverkar odlingssystemets agronomiska och ekonomiska utfall.

I projektet har ett odlingssystem utvecklats som innebär odling med breda radavstånd, bandsådd och bandsprutning, i kombination med användning av mellangrödor och modern styrteknik för sådd och radhackning. Målet var att optimera systemet för grödsekvensen havre – höstvete. Vi fann att det är möjligt att uppnå samma avkastning som med konventionell odling och fullgod ogräskontroll med endast en herbicidbehandling över raderna av höstvete och utan tung bearbetning efter sådd av havre under den tvååriga odlingssekvensen, givet att radhackning genomfördes på ett adekvat sätt. Vi kunde inte styrka att mellangrödorna bidrog till höstvetets avkastning eller minskade ogräsbiomassan, förmodligen beroende på att de uppnådda biomassorna var för små. Resultaten av dessa försök ger inte stöd för att rekommendera systemet för praktisk odling, men i diskussion ger vi förslag på hur systemet kan utvecklas för att fungera bättre.

Vi vill utveckla högavkastande odlingssystem där markbördigheten ökar över tid, risken för erosion och näringsläckage är liten, ogräs och skadegörare orsakar små problem, samt där risken är liten att herbicider orsakar skada i den omgivande miljön och att herbicidresistens utvecklas hos ogräsen. I detta projekt har vi arbetat mot målet genom att bearbeta lite, hålla marken bevuxen hela året, använda modern radhackningsteknik för ogräskontroll och att bara använda herbicid där den är svår att ersätta med andra metoder. Under en tvååriga växtföljdssekvens med havre följt av höstvete använde vi bara herbicid en gång och det var på våren i höstvetet, då risken för förluster till omgivande ekosystem är liten, och endast över höstveteraderna. Baljväxter introducerades för att konkurrera med ogräs under perioder då spannmålen växte lite, från sensommar till tidig vår, samt för att fixera kväve till nytta för höstvetet och att skapa en god mikrobiell miljö för höstvetet. Projektet bygger vidare på ett koncept under utveckling för ekologiskt lantbruk.
Syftet med det nu redovisade projektet var att optimera växtföljdssekvensen havre – höstvete med avseende på skörd och ogräskontroll. Målen var att förekomsten av ogräs inte skulle bli större än vid konventionell odling och att baljväxterna skulle minska mängden ogräs och bidra med kväve till höstvetet så att skörden ökade med mer än 300 kg/ha. Vi ville undersöka om de positiva effekterna av baljväxten blev större om vi halverade kvävegivan till både havre och höstvete. Tyvärr kunde vi inte undersöka denna frågeställning, eftersom kvävetillgången inte var begränsande för havrens skörd i försöket på grund av torka 2018 och på grund av stora restmängder kväve i marken 2019. Både torkan och den kraftiga havren som blev resultatet av den goda kvävetillgången 2019 bidrog till att baljväxterna inte växte speciellt mycket i försöken.
Vi kunde visa att det är möjligt att uppnå samma skörd som med konventionell odling och fullgod ogräskontroll med endast en herbicidbehandling över raderna av höstvete och utan tung bearbetning under den tvååriga odlingssekvensen. Detta under förutsättning att radhackning genomfördes på ett bra sätt. Vi kunde inte visa att baljväxterna bidrog till höstvetets skörd eller minskade mängden ogräs. Orsaken till det var förmodligen att de inte producerade tillräckligt mycket biomassa. Resultaten kan därför inte användas som stöd för att rättfärdiga användningen av baljväxter som i våra experiment. Vi har noterat att det varit en stor variation i hur väl systemet har fungerat i likadant behandlade rutor inom samma försök beroende på hur väl olika operationer har fungerar. Detta tyder på att systemets potential kan vara större än vad medelskördarna antyder och att tekniska aspekter kopplade till olika odlingsåtgärder behöver utvecklas innan systemet avfärdas, samt att baljväxternas tillväxt måste gynnas. Fuktig jord vid sådd, rikligt med växtrester och brist i precision vid olika behandlingar är faktorer som orsakat problem i experimenten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2021

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev