Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-958
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 3 september 2021
Huvudsökande: Göran Bergkvist
Organisation: Göran Bergkvist
E-postadress: goran.bergkvist@slu.se
Telefon: +46-70-3443462
Medsökande: Anita Gunnarsson
Medsökande: Per Ståhl
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary crops and modern precision technology for sowing and row hoeing. The project objective is to optimize the crop sequence spring cereals - winter wheat in such a system. Subsidiary crops are introduced to compete with weeds, fix nitrogen and to generate a break crop effect by improving the environment for winter wheat roots. We test the hypotheses that herbicide usage can be reduced by 80 % in the crop sequence spring cereals - winter wheat by 80% without an increase in the amount of weeds in winter wheat, that subsidiary crops will increase winter wheat yield and that the establishment method and N dose will affect agronomic and economic performance of the cropping system.

Vi vill utveckla ett högavkastande odlingssystem där behovet av jordbearbetning och herbicider är kraftigt reducerat jämfört med dagens konventionella odlingssystem. Odlingssystemet innebär odling med breda radavstånd, bandsådd och bandsprutning, i kombination med användning av mellangrödor och modern styrteknik för sådd och radhackning. Projektmålet är att optimera grödsekvensen vårsäd - höstvete i ett sådant system. Mellangrödorna införs för att konkurrera med ogräsen, fixera kväve och för att generera en effekt som avbrottsgrödor genom att förbättra miljön för höstvetets rötter. Vi testar hypoteserna att herbicidanvändningen kan minskas med 80 % i grödsekvensen vårsäd – höstvete utan att mängden ogräs i höstvetet ökar, att mellangrödorna ökar höstvetets avkastning och att insåningsmetod och gödslingsnivå påverkar odlingssystemets agronomiska och ekonomiska utfall.

I projektet har ett odlingssystem utvecklats som innebär odling med breda radavstånd, bandsådd och bandsprutning, i kombination med användning av mellangrödor och modern styrteknik för sådd och radhackning. Målet var att optimera systemet för grödsekvensen havre – höstvete. Vi fann att det är möjligt att uppnå samma avkastning som med konventionell odling och fullgod ogräskontroll med endast en herbicidbehandling över raderna av höstvete och utan tung bearbetning efter sådd av havre under den tvååriga odlingssekvensen, givet att radhackning genomfördes på ett adekvat sätt. Vi kunde inte styrka att mellangrödorna bidrog till höstvetets avkastning eller minskade ogräsbiomassan, förmodligen beroende på att de uppnådda biomassorna var för små. Resultaten av dessa försök ger inte stöd för att rekommendera systemet för praktisk odling, men i diskussion ger vi förslag på hur systemet kan utvecklas för att fungera bättre.

Vi vill utveckla högavkastande odlingssystem där markbördigheten ökar över tid, risken för erosion och näringsläckage är liten, ogräs och skadegörare orsakar små problem, samt där risken är liten att herbicider orsakar skada i den omgivande miljön och att herbicidresistens utvecklas hos ogräsen. I detta projekt har vi arbetat mot målet genom att bearbeta lite, hålla marken bevuxen hela året, använda modern radhackningsteknik för ogräskontroll och att bara använda herbicid där den är svår att ersätta med andra metoder. Under en tvååriga växtföljdssekvens med havre följt av höstvete använde vi bara herbicid en gång och det var på våren i höstvetet, då risken för förluster till omgivande ekosystem är liten, och endast över höstveteraderna. Baljväxter introducerades för att konkurrera med ogräs under perioder då spannmålen växte lite, från sensommar till tidig vår, samt för att fixera kväve till nytta för höstvetet och att skapa en god mikrobiell miljö för höstvetet. Projektet bygger vidare på ett koncept under utveckling för ekologiskt lantbruk.
Syftet med det nu redovisade projektet var att optimera växtföljdssekvensen havre – höstvete med avseende på skörd och ogräskontroll. Målen var att förekomsten av ogräs inte skulle bli större än vid konventionell odling och att baljväxterna skulle minska mängden ogräs och bidra med kväve till höstvetet så att skörden ökade med mer än 300 kg/ha. Vi ville undersöka om de positiva effekterna av baljväxten blev större om vi halverade kvävegivan till både havre och höstvete. Tyvärr kunde vi inte undersöka denna frågeställning, eftersom kvävetillgången inte var begränsande för havrens skörd i försöket på grund av torka 2018 och på grund av stora restmängder kväve i marken 2019. Både torkan och den kraftiga havren som blev resultatet av den goda kvävetillgången 2019 bidrog till att baljväxterna inte växte speciellt mycket i försöken.
Vi kunde visa att det är möjligt att uppnå samma skörd som med konventionell odling och fullgod ogräskontroll med endast en herbicidbehandling över raderna av höstvete och utan tung bearbetning under den tvååriga odlingssekvensen. Detta under förutsättning att radhackning genomfördes på ett bra sätt. Vi kunde inte visa att baljväxterna bidrog till höstvetets skörd eller minskade mängden ogräs. Orsaken till det var förmodligen att de inte producerade tillräckligt mycket biomassa. Resultaten kan därför inte användas som stöd för att rättfärdiga användningen av baljväxter som i våra experiment. Vi har noterat att det varit en stor variation i hur väl systemet har fungerat i likadant behandlade rutor inom samma försök beroende på hur väl olika operationer har fungerar. Detta tyder på att systemets potential kan vara större än vad medelskördarna antyder och att tekniska aspekter kopplade till olika odlingsåtgärder behöver utvecklas innan systemet avfärdas, samt att baljväxternas tillväxt måste gynnas. Fuktig jord vid sådd, rikligt med växtrester och brist i precision vid olika behandlingar är faktorer som orsakat problem i experimenten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

När behöver vi beta stråsädesutsädet?
Lennart Johnsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0133005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Djup intrauterinsemin med fryst galtsperma. Effekter av lågvolymdos på spermieöverlevnad och fertilitet
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0450034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Frisk av jobbet - nu och senare (FAJ)
Anders Thelin, Karolinska Institutet

Projektnummer: 0035006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Detektion och karaktärisering av virologiska agens hos kalvar med akuta lunginflammationer. II
Stefan Alenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0253012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Inverkan av substratens funktionella egenskaper på produktion av viktiga metaboliter för kon.
Peter Udén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Modellbaserad analys av förutsättningarna för minskade kväveförluster från jordbruk och livsmedelsproduktion på regional nivå
Stefan Wirsenius, Chalmers Tekniska Högskola

Projektnummer: 0346007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Utvärdering av ett Real Time Location System (RTLS) för beteende studier av enskilda mjölkkor i lösdrift
Krister Sällvik, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Kortare mjölkningsintervall - effekter på mjölkens kvalitet, mjölkningsförloppet och kornas välfärd
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830037 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Biologiska medel mot blad- och axsjukdomar i stråsäd
Tahsein Amein, SLU, men ej anställd just nu

Projektnummer: 0233004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Vidareutveckling av vår- och höstplöjningsteknik på olika jordarter
Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: 9833053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev