Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-958
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 3 september 2021
Huvudsökande: Göran Bergkvist
Organisation: Göran Bergkvist
E-postadress: goran.bergkvist@slu.se
Telefon: +46-70-3443462
Medsökande: Anita Gunnarsson
Medsökande: Per Ståhl
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary crops and modern precision technology for sowing and row hoeing. The project objective is to optimize the crop sequence spring cereals - winter wheat in such a system. Subsidiary crops are introduced to compete with weeds, fix nitrogen and to generate a break crop effect by improving the environment for winter wheat roots. We test the hypotheses that herbicide usage can be reduced by 80 % in the crop sequence spring cereals - winter wheat by 80% without an increase in the amount of weeds in winter wheat, that subsidiary crops will increase winter wheat yield and that the establishment method and N dose will affect agronomic and economic performance of the cropping system.

Vi vill utveckla ett högavkastande odlingssystem där behovet av jordbearbetning och herbicider är kraftigt reducerat jämfört med dagens konventionella odlingssystem. Odlingssystemet innebär odling med breda radavstånd, bandsådd och bandsprutning, i kombination med användning av mellangrödor och modern styrteknik för sådd och radhackning. Projektmålet är att optimera grödsekvensen vårsäd - höstvete i ett sådant system. Mellangrödorna införs för att konkurrera med ogräsen, fixera kväve och för att generera en effekt som avbrottsgrödor genom att förbättra miljön för höstvetets rötter. Vi testar hypoteserna att herbicidanvändningen kan minskas med 80 % i grödsekvensen vårsäd – höstvete utan att mängden ogräs i höstvetet ökar, att mellangrödorna ökar höstvetets avkastning och att insåningsmetod och gödslingsnivå påverkar odlingssystemets agronomiska och ekonomiska utfall.

I projektet har ett odlingssystem utvecklats som innebär odling med breda radavstånd, bandsådd och bandsprutning, i kombination med användning av mellangrödor och modern styrteknik för sådd och radhackning. Målet var att optimera systemet för grödsekvensen havre – höstvete. Vi fann att det är möjligt att uppnå samma avkastning som med konventionell odling och fullgod ogräskontroll med endast en herbicidbehandling över raderna av höstvete och utan tung bearbetning efter sådd av havre under den tvååriga odlingssekvensen, givet att radhackning genomfördes på ett adekvat sätt. Vi kunde inte styrka att mellangrödorna bidrog till höstvetets avkastning eller minskade ogräsbiomassan, förmodligen beroende på att de uppnådda biomassorna var för små. Resultaten av dessa försök ger inte stöd för att rekommendera systemet för praktisk odling, men i diskussion ger vi förslag på hur systemet kan utvecklas för att fungera bättre.

Vi vill utveckla högavkastande odlingssystem där markbördigheten ökar över tid, risken för erosion och näringsläckage är liten, ogräs och skadegörare orsakar små problem, samt där risken är liten att herbicider orsakar skada i den omgivande miljön och att herbicidresistens utvecklas hos ogräsen. I detta projekt har vi arbetat mot målet genom att bearbeta lite, hålla marken bevuxen hela året, använda modern radhackningsteknik för ogräskontroll och att bara använda herbicid där den är svår att ersätta med andra metoder. Under en tvååriga växtföljdssekvens med havre följt av höstvete använde vi bara herbicid en gång och det var på våren i höstvetet, då risken för förluster till omgivande ekosystem är liten, och endast över höstveteraderna. Baljväxter introducerades för att konkurrera med ogräs under perioder då spannmålen växte lite, från sensommar till tidig vår, samt för att fixera kväve till nytta för höstvetet och att skapa en god mikrobiell miljö för höstvetet. Projektet bygger vidare på ett koncept under utveckling för ekologiskt lantbruk.
Syftet med det nu redovisade projektet var att optimera växtföljdssekvensen havre – höstvete med avseende på skörd och ogräskontroll. Målen var att förekomsten av ogräs inte skulle bli större än vid konventionell odling och att baljväxterna skulle minska mängden ogräs och bidra med kväve till höstvetet så att skörden ökade med mer än 300 kg/ha. Vi ville undersöka om de positiva effekterna av baljväxten blev större om vi halverade kvävegivan till både havre och höstvete. Tyvärr kunde vi inte undersöka denna frågeställning, eftersom kvävetillgången inte var begränsande för havrens skörd i försöket på grund av torka 2018 och på grund av stora restmängder kväve i marken 2019. Både torkan och den kraftiga havren som blev resultatet av den goda kvävetillgången 2019 bidrog till att baljväxterna inte växte speciellt mycket i försöken.
Vi kunde visa att det är möjligt att uppnå samma skörd som med konventionell odling och fullgod ogräskontroll med endast en herbicidbehandling över raderna av höstvete och utan tung bearbetning under den tvååriga odlingssekvensen. Detta under förutsättning att radhackning genomfördes på ett bra sätt. Vi kunde inte visa att baljväxterna bidrog till höstvetets skörd eller minskade mängden ogräs. Orsaken till det var förmodligen att de inte producerade tillräckligt mycket biomassa. Resultaten kan därför inte användas som stöd för att rättfärdiga användningen av baljväxter som i våra experiment. Vi har noterat att det varit en stor variation i hur väl systemet har fungerat i likadant behandlade rutor inom samma försök beroende på hur väl olika operationer har fungerar. Detta tyder på att systemets potential kan vara större än vad medelskördarna antyder och att tekniska aspekter kopplade till olika odlingsåtgärder behöver utvecklas innan systemet avfärdas, samt att baljväxternas tillväxt måste gynnas. Fuktig jord vid sådd, rikligt med växtrester och brist i precision vid olika behandlingar är faktorer som orsakat problem i experimenten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Att förbereda för framtiden: uthålliga odlingssystem utan glyfosat
Alexander Menegat

Projektnummer: O-19-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

We work with the vision that it possible to reduce herbicide use and completely abandon glyphosate in reduced and no-till systems by promoting soil health and crop vigour through a diverse crop rotation, cover crops and mechanical weed control. In field experiments, we compare innovative glyphosate …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Ryttarkänsla i praktiken - hur man undervisar ryttare
Anna Byström, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 mars 2023

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Översikt över djurvälfärd för mjölkkor i lösdriftsstall inomhus
Gillian Petrokofsky, Oxford Systematic Reviews

Projektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023

A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 januari 2023

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev