Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Har fosforgivans fördelning i växtföljden betydelse för vattenmiljön?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233031
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 13 maj 2015
Huvudsökande: Helena Aronsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: helena.aronsson@slu.se
Telefon: 018-672466
Medsökande: Gunnar Torstensson
Medsökande: Faruk Djodjic
Beviljade medel: 250 000 SEK

Large P applications (>30 kg P/ha) are used on 1/3 of Swedish arable land, i.e. more than double the average removal with harvest. This project will investigate if yearly applications of 20 kg P/ha result in larger risk of P leaching than larger applications every third year. Since P losses are often episodic and correlated with extreme weather conditions the hypothesis is that the frequency of fertilization events are more important for P leaching than the amount of applied P. Treatments with annual or three-year applications (repeated two years) are studied with 4 replicates in a field experiment on a clay soil, constructed with separately tile-drained plots. In addition to the experiment, long-term time series (10-30 yrs) of drainage and P leaching will be evaluated in order to identify general occurence and frequency of hig-risk situations. Thereby knowledge will be gained for development of cost-effective strategies for P fertilization.

Idag får nästan en tredjedel av den gödslade åkerarealen fosforgivor som motsvarar mer än dubbla medelbortförseln med skörd. Projektet utreder frågan om enstaka stora fosforgivor ger större utlakning än årliga mindre givor (20 kg/ha). Att identifiera risker kopplade till stora givor är viktigt, men genom att fosforförluster främst uppträder episodiskt kopplat till extrema väderhändelser är vår hypotes att frekvensen av gödsling har större betydelse än givornas storlek. Detta genom att risken för ogynnsamma förhållanden ökar med ökad gödslingsfrekvens. Förrådsgödsling (två års upprepning) respektive årlig gödsling undersöks i ett utlakningsförsök på mellanlera i Halland. Det kompletteras med utvärdering av 10-30-åriga tidsserier av avrinning och utlakning i andra försök för att identifiera förekomst och frekvens av typiska högrisksituationer. Därmed förväntas projektet ge en generell kunskap som kan användas för att utveckla kostnadseffektiva åtgärdsstrategier för fosforgödsling.

Tidsserier från utlakningsförsök på 6 platser i södra Sverige användes för att utreda odlingsåtgärders inverkan på fosfor(P)-utlakning under olika klimat- och jordartsförhållanden. Målet var att beskriva avrinningsmönster samt inverkan av odlingsåtgärder på dräneringsvattnets P-koncentrationer. Koncentrationerna var högre och variationerna större på lerjordar än på lätta jordar. Resultaten visar att odlingssystem med gröngödslingsgrödor och trindsäd kräver särskild uppmärksamhet. Bearbetning på hösten efter dessa gav högre P-koncentrationer i dräneringsvattnet än bearbetning efter stråsäd. Detsamma gällde för höstplöjd fånggröda. Vinterväxande vall och fånggröda samt potatis gav däremot låga koncentrationer. Effekt av gödsling kunde inte verifieras statistiskt. Analys av avrinningsmönster visade att höstgödsling alltid innebär en ökad utlakningsrisk, att tidiga vårgödsling (mars) utgör en potentiell risk, medan utlakning är sällsynt efter gödsling sen vår och sommar.

Syfte
Fosforläckaget från åkermark beror av många faktorer, där själva jordens egenskaper har stor betydelse, men också gröda och odlingsåtgärder. Målet med projektet var att utreda odlingsåtgärders (gröda, jordbearbetning och gödsling) inverkan på risken för fosforläckage. För detta användes tidsserier (7-30 år) från långliggande utlakningsförsök i olika typer av odlingsssystem på 6 försöksplatser i södra Sverige.

Metoder
Databaser byggdes upp för olika försök vid de 6 försöksplatser, med data för varje försöksruta (ca 140 st). Försöken omfattade både konventionella och ekologiska odlingssystem samt växtföljder med och utan stallgödseltillförsel. Olika grödkategorier identifierades med koppling till förekommande höstbearbetning och gödsling. Samtliga försök bestod av specialtäckdikade rutor där koncentrationerna av totalfosfor mättes kontinuerligt i dräneringsvattnet. Boxplotdiagram över månadskoncentrationer användes för att visa på medelnivå och årsvariationer av koncentrationer och avrinning för olika försöksplatser och odlingssystem. En statistisk modell som sattes upp i programmet SAS användes för att beskriva inverkan av gröda, gödsling och jordbearbetning på fosforkoncentrationerna. Avrinningsmönster analyserades för fyra försöksplatser med mätserier om minst 20 år.

Resultat och slutsatser
Utvärderingen visade som väntat att jordens beskaffenhet har en mycket stor betydelse för fosforutlakningen, både för generella nivåer och variationer. Sandjordarna i Halland och Västergötland, samt moränlättleran i Skåne hade alla betydligt lägre koncentrationer av fosfor i dräneringsvattnet och mindre variation än de flesta försök på de styva lerorna vid Lanna och Bornsjön. Det här beror delvis på att lättare jordar har ett jämnare vattenflöde genom profilen. De lätta jordarna som ingått i den här studien har också en alv som kan binda mycket fosfor. På lerjordarna finns makroporer som medger snabba transportvägar för fosfor vilken därmed inte hinner bindas i samma utsträckning.

Det visade sig också att själva odlingen har en betydande inverkan på fosforutlakningen. På en och samma försöksplats skilde sig fosforkoncentrationerna signifikant åt beroende på typ av gröda och därtill kopplad jordbearbetning. En viktig faktor visade sig vara nedbrukning av växtmassa på hösten. I ekologiska system på Lanna (styv lera) med frekvent användning av gröngödslingsgrödor var fosforkoncentrationerna högre efter dessa än efter stråsäd. De var också högre än efter vall som skördats. Även efter ärter och bönor var koncentrationerna förhöjda. Likaså vid Mellby (mojord) var koncentrationerna högre efter nedbrukning av fånggröda på hösten än efter en höstplöjning efter stråsäd utan fånggröda. I flera fall hade vinterbevuxen mark (med fånggröda eller vall) lägre fosforkoncentrationer än höstbearbetad mark. Potatis var den gröda som gav upphov till lägst fosforkoncentrationer vid Mellby, trots att den gödslades kraftigare än stråsädesgrödorna.

Effekter av gödsling med handelsgödsel eller stallgödsel gav ej utslag i analysen, vilket delvis berodde på att det i många fall inte gick att särskilja faktorerna gödsling och gröda.

Analys av avrinningsmönstret visade att höstgödsling eller nedbrukning av växtmassa alltid innebär en ökad utlakningsrisk och att tidiga vårgödslingar (mars) utgör en potentiell risk genom att frekvensen av omfattande avrinningstoppar är relativt hög (3-4 år av 10). Utlakningsrisk kopplad till gödsling under sen vår och sommar är däremot betydligt mera sällsynt.

Sammanfattningsvis visar resultaten att kombinationen gröda och jordbearbetning kan ha väl så stor effekt som gödsling med stall- eller mineralgödsel för fosforutlakningen, och att höstplöjning av grödor som efterlämnar stora mängder biomassa innebär risk för ökad fosforutlakning. Höstbearbetning efter stråsädesgrödor innebär däremot ej ökad risk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev