Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Har fosforgivans fördelning i växtföljden betydelse för vattenmiljön?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1233031
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 13 maj 2015
Huvudsökande: Helena Aronsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: helena.aronsson@slu.se
Telefon: 018-672466
Medsökande: Gunnar Torstensson
Medsökande: Faruk Djodjic
Beviljade medel: 250 000 SEK

Large P applications (>30 kg P/ha) are used on 1/3 of Swedish arable land, i.e. more than double the average removal with harvest. This project will investigate if yearly applications of 20 kg P/ha result in larger risk of P leaching than larger applications every third year. Since P losses are often episodic and correlated with extreme weather conditions the hypothesis is that the frequency of fertilization events are more important for P leaching than the amount of applied P. Treatments with annual or three-year applications (repeated two years) are studied with 4 replicates in a field experiment on a clay soil, constructed with separately tile-drained plots. In addition to the experiment, long-term time series (10-30 yrs) of drainage and P leaching will be evaluated in order to identify general occurence and frequency of hig-risk situations. Thereby knowledge will be gained for development of cost-effective strategies for P fertilization.

Idag får nästan en tredjedel av den gödslade åkerarealen fosforgivor som motsvarar mer än dubbla medelbortförseln med skörd. Projektet utreder frågan om enstaka stora fosforgivor ger större utlakning än årliga mindre givor (20 kg/ha). Att identifiera risker kopplade till stora givor är viktigt, men genom att fosforförluster främst uppträder episodiskt kopplat till extrema väderhändelser är vår hypotes att frekvensen av gödsling har större betydelse än givornas storlek. Detta genom att risken för ogynnsamma förhållanden ökar med ökad gödslingsfrekvens. Förrådsgödsling (två års upprepning) respektive årlig gödsling undersöks i ett utlakningsförsök på mellanlera i Halland. Det kompletteras med utvärdering av 10-30-åriga tidsserier av avrinning och utlakning i andra försök för att identifiera förekomst och frekvens av typiska högrisksituationer. Därmed förväntas projektet ge en generell kunskap som kan användas för att utveckla kostnadseffektiva åtgärdsstrategier för fosforgödsling.

Tidsserier från utlakningsförsök på 6 platser i södra Sverige användes för att utreda odlingsåtgärders inverkan på fosfor(P)-utlakning under olika klimat- och jordartsförhållanden. Målet var att beskriva avrinningsmönster samt inverkan av odlingsåtgärder på dräneringsvattnets P-koncentrationer. Koncentrationerna var högre och variationerna större på lerjordar än på lätta jordar. Resultaten visar att odlingssystem med gröngödslingsgrödor och trindsäd kräver särskild uppmärksamhet. Bearbetning på hösten efter dessa gav högre P-koncentrationer i dräneringsvattnet än bearbetning efter stråsäd. Detsamma gällde för höstplöjd fånggröda. Vinterväxande vall och fånggröda samt potatis gav däremot låga koncentrationer. Effekt av gödsling kunde inte verifieras statistiskt. Analys av avrinningsmönster visade att höstgödsling alltid innebär en ökad utlakningsrisk, att tidiga vårgödsling (mars) utgör en potentiell risk, medan utlakning är sällsynt efter gödsling sen vår och sommar.

Syfte
Fosforläckaget från åkermark beror av många faktorer, där själva jordens egenskaper har stor betydelse, men också gröda och odlingsåtgärder. Målet med projektet var att utreda odlingsåtgärders (gröda, jordbearbetning och gödsling) inverkan på risken för fosforläckage. För detta användes tidsserier (7-30 år) från långliggande utlakningsförsök i olika typer av odlingsssystem på 6 försöksplatser i södra Sverige.

Metoder
Databaser byggdes upp för olika försök vid de 6 försöksplatser, med data för varje försöksruta (ca 140 st). Försöken omfattade både konventionella och ekologiska odlingssystem samt växtföljder med och utan stallgödseltillförsel. Olika grödkategorier identifierades med koppling till förekommande höstbearbetning och gödsling. Samtliga försök bestod av specialtäckdikade rutor där koncentrationerna av totalfosfor mättes kontinuerligt i dräneringsvattnet. Boxplotdiagram över månadskoncentrationer användes för att visa på medelnivå och årsvariationer av koncentrationer och avrinning för olika försöksplatser och odlingssystem. En statistisk modell som sattes upp i programmet SAS användes för att beskriva inverkan av gröda, gödsling och jordbearbetning på fosforkoncentrationerna. Avrinningsmönster analyserades för fyra försöksplatser med mätserier om minst 20 år.

Resultat och slutsatser
Utvärderingen visade som väntat att jordens beskaffenhet har en mycket stor betydelse för fosforutlakningen, både för generella nivåer och variationer. Sandjordarna i Halland och Västergötland, samt moränlättleran i Skåne hade alla betydligt lägre koncentrationer av fosfor i dräneringsvattnet och mindre variation än de flesta försök på de styva lerorna vid Lanna och Bornsjön. Det här beror delvis på att lättare jordar har ett jämnare vattenflöde genom profilen. De lätta jordarna som ingått i den här studien har också en alv som kan binda mycket fosfor. På lerjordarna finns makroporer som medger snabba transportvägar för fosfor vilken därmed inte hinner bindas i samma utsträckning.

Det visade sig också att själva odlingen har en betydande inverkan på fosforutlakningen. På en och samma försöksplats skilde sig fosforkoncentrationerna signifikant åt beroende på typ av gröda och därtill kopplad jordbearbetning. En viktig faktor visade sig vara nedbrukning av växtmassa på hösten. I ekologiska system på Lanna (styv lera) med frekvent användning av gröngödslingsgrödor var fosforkoncentrationerna högre efter dessa än efter stråsäd. De var också högre än efter vall som skördats. Även efter ärter och bönor var koncentrationerna förhöjda. Likaså vid Mellby (mojord) var koncentrationerna högre efter nedbrukning av fånggröda på hösten än efter en höstplöjning efter stråsäd utan fånggröda. I flera fall hade vinterbevuxen mark (med fånggröda eller vall) lägre fosforkoncentrationer än höstbearbetad mark. Potatis var den gröda som gav upphov till lägst fosforkoncentrationer vid Mellby, trots att den gödslades kraftigare än stråsädesgrödorna.

Effekter av gödsling med handelsgödsel eller stallgödsel gav ej utslag i analysen, vilket delvis berodde på att det i många fall inte gick att särskilja faktorerna gödsling och gröda.

Analys av avrinningsmönstret visade att höstgödsling eller nedbrukning av växtmassa alltid innebär en ökad utlakningsrisk och att tidiga vårgödslingar (mars) utgör en potentiell risk genom att frekvensen av omfattande avrinningstoppar är relativt hög (3-4 år av 10). Utlakningsrisk kopplad till gödsling under sen vår och sommar är däremot betydligt mera sällsynt.

Sammanfattningsvis visar resultaten att kombinationen gröda och jordbearbetning kan ha väl så stor effekt som gödsling med stall- eller mineralgödsel för fosforutlakningen, och att höstplöjning av grödor som efterlämnar stora mängder biomassa innebär risk för ökad fosforutlakning. Höstbearbetning efter stråsädesgrödor innebär däremot ej ökad risk.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev