Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330038
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 1 mars 2017
Huvudsökande: Kerstin Svennersten Sjaunja
Organisation: SLU
E-postadress: Kerstin.svennersten@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Jana Pickova
Medsökande: Sigrid Agenäs
Beviljade medel: 2 000 000 SEK

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with reduced prestimulation, which we consider have negative impact on udder emptying. In AM each udder quarter is milked separate. However, the knowledge of optimal use of AM, for instance with quarter milking and how the routines influence udder emptying and production is insufficient. The aim with the project is to evaluate how prestimulation and cluster take off, in combination, shall be practiced for efficient milking in sustainable production. For a better understanding of the importance of the routines, we will study if milk fat is involved in the regulation of milk synthesis. With this new knowledge routines can be developed for better use of AM, optimal milk extraction and better economy.

Förutsättningen för uthållig mjölkproduktion är uthållig laktation samt jämn och hög avkastning. Utvecklingen har gått mot färre men större besättningar med ökande grad av automation, bl.a. automatisk mjölkning (AM). För ökad effektivitet med AM kan automatisk spenkoppsavtagning ske vid hög mjölkflödesnivå och avkall göras på förstimulering, vilket vi anser har negativ påverkan på juvertömningen. I AM mjölkas varje juverdel separat, men kunskapen om hur AM bäst ska nyttjas bl.a. vid fjärdedelsmjölkning och hur rutinerna påverkar juvertömning och produktion är inte tillräcklig. Syftet med projektet är att studera hur förstimulering och avtagningsnivå i samverkan ska utformas för effektiv mjölkning i uthålliga produktionssystem. För att öka förståelsen om juverfunktionen, ska vi studera om mjölkfettet är involverat i regleringen av mjölkbildningen. Med denna nya kunskap kan rutiner utformas som ger bättre nyttjande av AM, optimal mjölkutvinning och bättre produktionsekonomi.

Hypotesen för detta projekt var att juvertömning, mjölkbildning och mjölkkvalitet skulle påverkas mindre av en hög avtagningsnivå hos kor som fick foder under mjölkning, på grund av fodrets stimulerande effekt på mjölknedsläppet.

Avtagningsnivån kunde ökas utan förluster i mjölkmängd. På heljuvernivå var juvertömningen något sämre, men mjölkmängd per dygn påverkades endast av utfodring under mjölkning. I övrigt hade utfodring ingen effekt på mjölkflöde eller mjölkningseffektivitet. På fjärdedelsnivå var effekterna odelat positiva från ökning av avtagningsnivån.

Resultaten från projektet har gett upphov till en publicerad vetenskaplig artikel samt två manuskript, och var en del av Sabine Ferneborgs avhandling. Projektet har också resulterat i tre examensarbeten på masternivå, samt två bidrag till internationella konferenser. Resultaten kommer också att presenteras på Växas årsmöte 2017, för spridning till rådgivare och veterinärer.

Hur många kor som kan mjölkas varje timme är betydande för lantbrukets lönsamhet. Ju mindre tid varje individuell mjölkning tar, desto fler kor kan mjölkas per dygn och desto fler kor kan finnas i besättningen. Av tradition brukar korna utfodras i samband med mjölkning, och man tror att detta kan resultera i ett högre flöde av mjölk från juvret till mjölkningsmaskinen, vilket gör att korna mjölkas snabbare. Punkten där mjölkningen avslutas – den så kallade avtagningsnivån – har varit föremål för mycket diskussion på grund av det stora inflytandet på mjölkningstiden. Tidigare har mjölkningen avslutats baserat på mjölkarens bedömning, men det blir allt vanligare med automatiska system för avtagning, vilket ger ökade möjligheter att styra hur länge mjölkningen pågår. Det finns ett stort intresse av att avsluta mjölkningen tidigare för att spara tid och för att göra varje mjölkningstillfälle mer effektivt, men samtidigt finns en rädsla för negativa effekter på mjölkmängd, mjölkkvalitet och kornas hälsa. Mjölk som är kvar i juvret efter mjölkning kan ha negativ effekt på mjölkbildningen och kons hälsa, och det är därför viktigt att undersöka både mängden mjölk som blir kvar samt effekten av denna mjölk.

Syftet med det här projektet var att undersöka effekten av några olika avtagningsnivåer i kombination med utfodring under mjölkning på flera parametrar relaterade till mjölkningstid, mjölkmängd och mjölkkvalitet. Hypotesen var att kor som får foder under mjölkning har högre mjölkflöde, och påverkas mindre av olika avtagningsnivåer än kor som inte får foder under mjölkning.

Detta undersöktes i två olika försök: ett där korna mjölkades som i konventionella system, och ett där korna mjölkades som i moderna mjölkningsrobotar. I båda försöken hade den ökade avtagningsnivån goda effekter på den totala tiden som det tar för en ko att mjölkas, och mjölkmängden och mjölkkvaliteten var opåverkade. Totalt kunde mjölkningstiden minskas med ungefär en minut per mjölkning, vilket är ca 14% av den totala mjölkningstiden. I försöket där korna mjölkades som i konventionella system blev det en aning mer mjölk kvar i juvret efter mjölkning med högre avtagningsnivå, men denna mjölk verkade inte ha någon negativ effekt på hur mycket ny mjölk som bildades eller hälsan hos korna. Mjölken som kommer ut under mjölkningens sista minut är alltså en mycket liten del av den totala mjölkmängden, och den minskade mjölkningstiden bör vara mer gynnsam för lönsamheten än den lilla mängd mjölk som går förlorad. Resultaten på utfodring under mjölkning var tvetydiga, där det i ena försöket ökade den dagliga mjölkmängden, men i det andra försöket inte hade någon effekt alls på mjölkningstid, mjölkmängd, mjölkkvalitet eller mjölkflöde. De förväntade resultaten av foder under mjölkning på mjölkflödet uteblev, vilket gjorde att det inte var någon skillnad i hur väl korna tolererade högre avtagningsflöde beroende på om de fick foder under mjölkning eller ej. Eventuellt beror den uteblivna effekten på att korna hölls i ett system där de hade fri tillgång på grovfoder innan mjölkningen, och att de därför blev mindre stimulerade av det extra fodret som gavs under mjölkning. Vi tror att det finns anledning att undersöka effekten av utfodring under mjölkning närmare, i synnerhet i de inhysningssystem där korna har fri tillgång på grovfoder innan mjölkning. Projektet har också gett upphov till en stor mängd information om hur mjölkflödet varierar under mjölkningen, som har resulterat i framtagandet av en analysmetod som kommer att vara värdefull inför framtida forskningsprojekt, då den gör att vi kan studera mjölkflöde på en mycket mer detaljerad nivå än tidigare.

Projektet har gett upphov till flera vetenskapliga publikationer, har varit en del av en doktorsavhandling och flera examensarbeten för husdjursagronomstudenter, och kommer att presenteras både vetenskapligt och för rådgivare och veterinärer under våren och sommaren 2017.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev