Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330038
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 1 mars 2017
Huvudsökande: Kerstin Svennersten Sjaunja
Organisation: SLU
E-postadress: Kerstin.svennersten@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Jana Pickova
Medsökande: Sigrid Agenäs
Beviljade medel: 2 000 000 SEK

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with reduced prestimulation, which we consider have negative impact on udder emptying. In AM each udder quarter is milked separate. However, the knowledge of optimal use of AM, for instance with quarter milking and how the routines influence udder emptying and production is insufficient. The aim with the project is to evaluate how prestimulation and cluster take off, in combination, shall be practiced for efficient milking in sustainable production. For a better understanding of the importance of the routines, we will study if milk fat is involved in the regulation of milk synthesis. With this new knowledge routines can be developed for better use of AM, optimal milk extraction and better economy.

Förutsättningen för uthållig mjölkproduktion är uthållig laktation samt jämn och hög avkastning. Utvecklingen har gått mot färre men större besättningar med ökande grad av automation, bl.a. automatisk mjölkning (AM). För ökad effektivitet med AM kan automatisk spenkoppsavtagning ske vid hög mjölkflödesnivå och avkall göras på förstimulering, vilket vi anser har negativ påverkan på juvertömningen. I AM mjölkas varje juverdel separat, men kunskapen om hur AM bäst ska nyttjas bl.a. vid fjärdedelsmjölkning och hur rutinerna påverkar juvertömning och produktion är inte tillräcklig. Syftet med projektet är att studera hur förstimulering och avtagningsnivå i samverkan ska utformas för effektiv mjölkning i uthålliga produktionssystem. För att öka förståelsen om juverfunktionen, ska vi studera om mjölkfettet är involverat i regleringen av mjölkbildningen. Med denna nya kunskap kan rutiner utformas som ger bättre nyttjande av AM, optimal mjölkutvinning och bättre produktionsekonomi.

Hypotesen för detta projekt var att juvertömning, mjölkbildning och mjölkkvalitet skulle påverkas mindre av en hög avtagningsnivå hos kor som fick foder under mjölkning, på grund av fodrets stimulerande effekt på mjölknedsläppet.

Avtagningsnivån kunde ökas utan förluster i mjölkmängd. På heljuvernivå var juvertömningen något sämre, men mjölkmängd per dygn påverkades endast av utfodring under mjölkning. I övrigt hade utfodring ingen effekt på mjölkflöde eller mjölkningseffektivitet. På fjärdedelsnivå var effekterna odelat positiva från ökning av avtagningsnivån.

Resultaten från projektet har gett upphov till en publicerad vetenskaplig artikel samt två manuskript, och var en del av Sabine Ferneborgs avhandling. Projektet har också resulterat i tre examensarbeten på masternivå, samt två bidrag till internationella konferenser. Resultaten kommer också att presenteras på Växas årsmöte 2017, för spridning till rådgivare och veterinärer.

Hur många kor som kan mjölkas varje timme är betydande för lantbrukets lönsamhet. Ju mindre tid varje individuell mjölkning tar, desto fler kor kan mjölkas per dygn och desto fler kor kan finnas i besättningen. Av tradition brukar korna utfodras i samband med mjölkning, och man tror att detta kan resultera i ett högre flöde av mjölk från juvret till mjölkningsmaskinen, vilket gör att korna mjölkas snabbare. Punkten där mjölkningen avslutas – den så kallade avtagningsnivån – har varit föremål för mycket diskussion på grund av det stora inflytandet på mjölkningstiden. Tidigare har mjölkningen avslutats baserat på mjölkarens bedömning, men det blir allt vanligare med automatiska system för avtagning, vilket ger ökade möjligheter att styra hur länge mjölkningen pågår. Det finns ett stort intresse av att avsluta mjölkningen tidigare för att spara tid och för att göra varje mjölkningstillfälle mer effektivt, men samtidigt finns en rädsla för negativa effekter på mjölkmängd, mjölkkvalitet och kornas hälsa. Mjölk som är kvar i juvret efter mjölkning kan ha negativ effekt på mjölkbildningen och kons hälsa, och det är därför viktigt att undersöka både mängden mjölk som blir kvar samt effekten av denna mjölk.

Syftet med det här projektet var att undersöka effekten av några olika avtagningsnivåer i kombination med utfodring under mjölkning på flera parametrar relaterade till mjölkningstid, mjölkmängd och mjölkkvalitet. Hypotesen var att kor som får foder under mjölkning har högre mjölkflöde, och påverkas mindre av olika avtagningsnivåer än kor som inte får foder under mjölkning.

Detta undersöktes i två olika försök: ett där korna mjölkades som i konventionella system, och ett där korna mjölkades som i moderna mjölkningsrobotar. I båda försöken hade den ökade avtagningsnivån goda effekter på den totala tiden som det tar för en ko att mjölkas, och mjölkmängden och mjölkkvaliteten var opåverkade. Totalt kunde mjölkningstiden minskas med ungefär en minut per mjölkning, vilket är ca 14% av den totala mjölkningstiden. I försöket där korna mjölkades som i konventionella system blev det en aning mer mjölk kvar i juvret efter mjölkning med högre avtagningsnivå, men denna mjölk verkade inte ha någon negativ effekt på hur mycket ny mjölk som bildades eller hälsan hos korna. Mjölken som kommer ut under mjölkningens sista minut är alltså en mycket liten del av den totala mjölkmängden, och den minskade mjölkningstiden bör vara mer gynnsam för lönsamheten än den lilla mängd mjölk som går förlorad. Resultaten på utfodring under mjölkning var tvetydiga, där det i ena försöket ökade den dagliga mjölkmängden, men i det andra försöket inte hade någon effekt alls på mjölkningstid, mjölkmängd, mjölkkvalitet eller mjölkflöde. De förväntade resultaten av foder under mjölkning på mjölkflödet uteblev, vilket gjorde att det inte var någon skillnad i hur väl korna tolererade högre avtagningsflöde beroende på om de fick foder under mjölkning eller ej. Eventuellt beror den uteblivna effekten på att korna hölls i ett system där de hade fri tillgång på grovfoder innan mjölkningen, och att de därför blev mindre stimulerade av det extra fodret som gavs under mjölkning. Vi tror att det finns anledning att undersöka effekten av utfodring under mjölkning närmare, i synnerhet i de inhysningssystem där korna har fri tillgång på grovfoder innan mjölkning. Projektet har också gett upphov till en stor mängd information om hur mjölkflödet varierar under mjölkningen, som har resulterat i framtagandet av en analysmetod som kommer att vara värdefull inför framtida forskningsprojekt, då den gör att vi kan studera mjölkflöde på en mycket mer detaljerad nivå än tidigare.

Projektet har gett upphov till flera vetenskapliga publikationer, har varit en del av en doktorsavhandling och flera examensarbeten för husdjursagronomstudenter, och kommer att presenteras både vetenskapligt och för rådgivare och veterinärer under våren och sommaren 2017.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Växtnäringskretslopp till uthållig ölproduktion
Björn Vinnerås, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Kylning av golv till slaktgrisar - förbättrad djurvälfärd, hälsa, produktion och stallmiljö
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …

Läs mer

Innovativ salixförädling för fossilfritt drivmedel
Pär Ingvarsson

Projektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass

The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev