Hästens typ I interferonsystem - en nyckelkomponent i försvaret mot infektioner

Sammanfattning av slutrapport
Typ I interferonsystemet utgör en viktig del av immunförsvaret mot framförallt virusinfektioner. Interferon (IFN) och IFN-inducerare kan också användas som läkemedel mot virusinfektioner och som vaccinadjuvans. Projektets syfte var att öka kunskapen om hästens typ I IFN-system för att bättre förstå försvaret mot infektioner och för att inom hästmedicin kunna nyttja ”IFN-baserade” behandlingsstrategier. Vi har kartlagt typ I IFN-klasserna i hästens arvsmassa och studerat deras uttryck i hästceller i cellkultur och i tarmvävnad. Vi fann både likheter och skillnader med avseende på vilka IFN-klasser som finns och när de uttrycks jämfört med andra däggdjur. Vi studerade också en grupp IFN-inducerare (TLR7/8-stimulerare) som används inom human- och hästmedicin. Vi fann att till skillnad från celler från t.ex. människa producerar hästens vita blodkroppar inte typ I IFN vid stimulering med dessa. Projektet har bidragit till viktig ny kunskap som möjliggör framtida framsteg inom hästmedicinen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Vid en infektion reagerar kroppens immunsystem mycket snabbt med en typ av försvar som grovt känner igen vilken sorts infektionsämne (t.ex. virus eller bakterier) som invaderat djuret. Denna typ av försvar kan vara mycket effektivt men reagerar lika starkt även om det stöter på samma infektionsämne igen. Därför finns även en ytterligare typ av försvar som utvecklas långsammare men i gengäld känner igen infektionsämnet specifikt och reagerar mycket starkt och effektivt nästa gång det känner igen infektionsämnet. Den senare typen av immunsvar utnyttjas alltså t.ex. vid vaccination och omfattar bl.a. antikroppar och ”T-mördar” celler. Interferonsystemet är en del av immunförsvaret som framförallt är viktigt vid virusinfektioner. Interferon är en grupp med olika ämnen som utför mycket viktiga funktioner i det direkta, snabba, försvaret mot virus. Interferonerna styr sedan det långsammare, specifika, svaret så att det blir ett effektivt försvar mot virusinfektionen. Inom humanmedicinen används också interferon och substanser som utlöser interferonproduktion bland annat som behandling mot virusinfektioner och en del cancerformer. När det gäller interferoner kommer den mesta kunskap vi har idag från människor och möss. Varje djurarts immunsystem är dock unikt och man kan inte utan vidare överföra kunskap om olika funktioner från en art till en annan.
Inom hästmedicin utgör infektionssjukdomar ett stort problem som orsakar lidande för djuren och ekonomiska förluster för hästägare och tränare. Det är därför viktigt vi får mer ”häst egen” kännedom immunsystemet för att förstå hur försvaret mot t.ex. virusinfektioner fungerar och för att kunna utveckla moderna och mer effektiva vaccin. Syftet med detta projekt var därför att utöka kunskapen om hästens interferonsystem för att förstå vilka funktioner det fyller i hästens försvar mot virusinfektioner och kunna utnyttja interferonsystemet för effektivare behandlig mot sjukdomar.
Vi inledde projektet med att kartlägga hästens arvsmassa med avseende på vilka olika interferoner som hästen har gener för. Därefter studerades vilka utav dessa interferoner som var aktiva (uttrycktes) i hästceller i vila eller i hästceller som utsatts för t.ex. virusinfektioner. Dessa analyser visade på både likheter och skillnader jämfört med andra däggdjur med avseende på vilka olika interferoner hästen har och när de används. Detta är viktig kunskap för att t.ex. följa utvecklingen av immunitet mot infektioner och ta fram mer effektiva vacciner.
Som nämnts används substanser som utlöser interferonproduktion (interferoninducerare) för att behandla olika sjukdomar hos människor. En typ av interferoninducerare som med framgång används på människa har även prövats för att behandla bland annat inkar (sarkoider) hos häst. Vi ville därför närmare utvärdera hur hästceller reagerade på denna typ av interferoninduerare. Vi fann då att hästcellerna inte som förväntat producerade interferon vid stimulering med dessa substanser men däremot svarade med andra immunämnen. Detta är en stor skillnad mot hur människoceller reagerar vid samma stimulering. Dessa resultat visar hur viktigt det är att utvärdera immunsvar i varje enskild djurart.
Sammantaget har projektet bidragit till en utökad kunskap om hästens immunsystem vilket i framtiden kan leda till att vi kan förebygga och behandla hästsjukdomar på ett effektivare sätt än idag.