Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hästgården - Mellan familjeprojekt och livsstilsföretag

Status: Avslutat
Projektnummer: H0947068
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 27 juni 2013
Huvudsökande: Erika Andersson Cederholm
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: erika.andersson_cederholm@ism.lu.se
Telefon: 042-356609
Beviljade medel: 2 092 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Småskaliga hästföretag är ofta livsstilsorienterade, och utgör en gränszon mellan familj, hobby och verksamhet. Detta ger en speciell karaktär och skapar specifika förutsättningar för företagandet. Syftet med studien har varit att studera gränsarbetet och övergången mellan det privata familjeprojektet och livsstilsföretagandet, och belysa de utmaningar och värden – sociala såväl som ekonomiska – som finns i denna typ av hästnäring. Studien baseras på kvalitativa samtalsintervjuer med hästföretagare som har olika typer av verksamhet. Analysen visar komplexiteten och de styrkor och svagheter som finns i en näring som gränsar mellan en informell och formell ekonomi, och där de tjänster som utförs präglas av ett balansarbete mellan en personlig och en professionell sfär. Studien sätter också hästnäringen i ett vidare sammanhang, där man kan se både den ekonomiska och sociala potentialen i livsstilsföretaget, och belyser relationen mellan emotionella värden och ekonomiska.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hästgården – mellan familjeprojekt och livsstilsföretag

Syfte
Många småskaliga hästföretag har vuxit fram ur en hobby och ett personligt intresse, ofta med den egna hästgården som bas. De präglas i hög grad av företagarnas och deras familjers livsstil. Den här typen av livsstilsorienterade hästföretag, med en ständig balansgång mellan familj, hobby och verksamhet, har en speciell karaktär och skapar specifika förutsättningar för företagandet.
Syftet med studien har varit att studera övergången mellan det privata familjeprojektet och livsstilsföretagandet, gränserna mellan dessa sfärer och belysa de utmaningar och värden – sociala såväl som ekonomiska – som finns i denna typ av småskalig hästnäring.

Resultat
Undersökningar av livsstilsorienterade småföretag på landsbygden har ofta lyft fram frågor om ekonomisk hållbarhet. Företagen är ofta små, drivs på deltid, och i rapporter om hästnäringen framhålls ofta behovet att göra hästföretagen mer affärsmässiga samt öka deras status. Mot denna bakgrund är det viktigt att visa på de små hästföretagens karaktäristika och komplexitet. En sådan analys kan bidra till en nyanserad förståelse av vad affärsmässighet kan innebära för en företagare som kombinerar livsstil, hobby och verksamhet, och vilka värden som kan genereras, socialt och ekonomiskt. Att studera den vardagliga verksamheten och den typen av kompetens som etableras i service- och omsorgsrelationer som innefattar kunder såväl som hästar, synliggör ett ofta osynliggjort servicearbete.

Hästgården, och inte minst de hästföretag som är livsstilsorienterade, är en viktig beståndsdel i omvandlingen av landsbygdens näring mot en ökad tjänsteekonomi. Upplevelser och livsstilar förknippat med landsbygd, djur, hälsa och rekreation är en väsentlig del av denna ekonomi. För att förstå hästnäringen är det betydelsefullt att sätta den in i ett större sammanhang och undersöka landsbygden som konsumtionsarena. Hästnäringen bör alltså inte ses som en isolerad näring, utan som en integrerad del i turismnäringen och en naturorienterad hälso- och rekreationsindustri. Flera företagare i studien upplever en strategisk potential i att vara en del av detta större sammanhang. Detta avspeglas också i att flera företag erbjuder tjänster som kombinerar mer traditionella hästaktiviteter som ridskolor, inackorderingar och avel, med boende, upplevelser, och hälso-orienterad verksamhet. Vår studie visar att livsstil inte enbart är ett sätt att driva företag, utan att livsstilen också kan vara en del av den produkt, t ex turridning, bed & breakfast med ridning som aktivitet, som erbjuds.

Det småskaliga livsstilföretaget med hästgården som bas utgör en form av balansarbete. Hästföretagaren balanserar mellan två typer av sociala världar med olika förväntningar, normer och praktiker. Å ena sidan finns den personliga sfären, där den egna livsstilen och familjen, inklusive djuren, skapar sin sociala värld. Å andra sidan finns en ekonomisk sfär där företagandet och mer eller mindre formaliserade relationer med kunder och anställda skapar andra sociala förutsättningar.

Balansarbetet sker i en gränszon mellan en informell gåvoekonomi präglad av tjänster och gentjänster, och en mer formell marknad. Det är både en svaghet och en styrka i den här typen av verksamhet, och ställer krav på ett gott ”balanssinne” och servicekompetens. Svagheten är exempelvis oklarheter kring roller, och huruvida arbete ska betalas i gentjänster eller pengar, eller hur mycket man kan ta betalt. En styrka är de emotionella värden av social gemenskap och känsla av delaktighet som det informella kan erbjuda både medhjälpare och kunder. Dessa värden är i vissa fall en del av den upplevelse som erbjuds. De kan också uppmuntra lojalitet hos de icke formellt anställda medhjälparna, eller ”professionella vännerna”, som ofta är en viktig grupp för verksamheten.

Balansen mellan att driva ett professionellt företag, men samtidigt betona och behålla de icke-ekonomiska värden som verksamheten ger, skiljer den här typen av företag från en mer allmän föreställning om ”det rationella företaget”. Hästföretagarna själva distanserar sig ofta från ”den typiska företagaren” och tonar ned sina ekonomiska motiv. Att betona emotionella och sociala värden i företagandet är delvis ett uttryck för en identitetsmarkering och ett socialt värdeskapande. Vår studie har emellertid visat att bilden bör nyanseras. Hästföretagarna som ingår i studien är ofta anti-kommersiella, men inte anti-ekonomiska. Det finns ekonomiska motiv i att behålla det småskaliga och inte satsa på kvantitet som fler hästar och fler kunder. För att skydda och bibehålla sitt ”varumärke” är det väsentligt att hålla fast vid det lilla och familjära sammanhanget.

Familjens totala ekonomi och arbetsdelning är viktig att beakta för att förstå den småskaliga hästnäringen. Livsstilsföretaget är ett livspussel, där barntillsyn, hushållsarbete, ett annat deltidsarbete, och arbete med hästar vävs in i varandra. Detta pusselarbete är inte sällan nödvändigt; att behålla ett deltidsarbete i en annan bransch är för flera företagare en ekonomisk säkerhetsventil. För en del är det dessutom ett sätt att kvarhålla en tidigare professionell identitet, som exempelvis sjukgymnast eller journalist, och samtidigt överföra ett kontaktnät och en kunskap, som är till nytta för hästföretaget.

Metod
Studien är kvalitativ, baserad på samtalsintervjuer (2-3 timmar) med företagarna, som i de flesta fall är kvinnor. I studien ingår 18 företag, i vilka en del företagare är uppvuxna på en gård eller har en familj eller partner som har lantbruksförankring eller sysslat med hästverksamhet, och en del är s.k. ”livsstilsmigranter”, dvs. sådana som har flyttat till landsbygden för att starta en hästverksamhet samtidigt som man markerar starten för en ny livsstil. Samtliga företag har en kombination av olika grenar i verksamheten: 9 företag har någon form av boende-verksamhet, t ex Bed & Breakfast eller Bo med Häst-verksamhet, 2 har ridskolor, 11 har turridning och/eller ridlägerverksamhet (varav några är terapeutiskt orienterade), 10 har inackorderingar, och 15 företag har övriga verksamheter som evenemang (körningar, uppvisning, konferenser), butik med hästprodukter eller avel.

Analysen är av tolkande, narrativ karaktär. Vi har letat efter mönster i berättelserna kring företaget och de personliga upplevelserna och erfarenheterna, och vilken självbild och identitet som tonar fram.

Slutsatser och praktiska tillämpningar
Den småskaliga hästnäringen bör sättas in i ett vidare sammanhang, där man kan se både den ekonomiska och sociala potentialen i livsstilsföretaget. Även om emotionella värden ibland kan vara ett hinder för tillväxt behöver de inte stå i motsats till ekonomiska, utan kan i vissa fall utgöra basen för en upplevelseprodukt.

Gränszonen mellan en gåvoekonomi som uppmuntrar en informell anda, och en mer formell ekonomi, skapar en komplexitet som är viktigt att beakta för att förstå denna typ av hästbaserat servicearbete. Balanseringen mellan en privat zon och företaget kan göra verksamheten sårbar, då den ofta är starkt beroende av de specifika personer som ingår i hushållet. Om företaget växer är det viktigt att vara uppmärksam på det informellas karaktär, som finns i outtalade förväntningar från kunder eller medhjälpare. En större organisation kräver en tydligare organisering och kommunikation för att inte skapa missförstånd och spänningar. I sammanhang som är mindre och mer informella kan regler, beslut och information i större utsträckning förmedlas i direkt samspel och måste inte alltid kommuniceras skriftligt eller genom tydliga organisatoriska arrangemang. ”Att vara professionell” i denna typ av företagande handlar på så vis inte enbart om att t ex sätta rätt pris på en tjänst, eller att nödvändigtvis ”strama upp” och formalisera relationer till kunder eller medhjälpare utan att beakta hur priser och betalning kommuniceras, och hur regler och rutiner etableras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev