Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hästgården - Mellan familjeprojekt och livsstilsföretag

Status: Avslutat
Projektnummer: H0947068
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 27 juni 2013
Huvudsökande: Erika Andersson Cederholm
Organisation: Lunds Universitet
E-postadress: erika.andersson_cederholm@ism.lu.se
Telefon: 042-356609
Beviljade medel: 2 092 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Småskaliga hästföretag är ofta livsstilsorienterade, och utgör en gränszon mellan familj, hobby och verksamhet. Detta ger en speciell karaktär och skapar specifika förutsättningar för företagandet. Syftet med studien har varit att studera gränsarbetet och övergången mellan det privata familjeprojektet och livsstilsföretagandet, och belysa de utmaningar och värden – sociala såväl som ekonomiska – som finns i denna typ av hästnäring. Studien baseras på kvalitativa samtalsintervjuer med hästföretagare som har olika typer av verksamhet. Analysen visar komplexiteten och de styrkor och svagheter som finns i en näring som gränsar mellan en informell och formell ekonomi, och där de tjänster som utförs präglas av ett balansarbete mellan en personlig och en professionell sfär. Studien sätter också hästnäringen i ett vidare sammanhang, där man kan se både den ekonomiska och sociala potentialen i livsstilsföretaget, och belyser relationen mellan emotionella värden och ekonomiska.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hästgården – mellan familjeprojekt och livsstilsföretag

Syfte
Många småskaliga hästföretag har vuxit fram ur en hobby och ett personligt intresse, ofta med den egna hästgården som bas. De präglas i hög grad av företagarnas och deras familjers livsstil. Den här typen av livsstilsorienterade hästföretag, med en ständig balansgång mellan familj, hobby och verksamhet, har en speciell karaktär och skapar specifika förutsättningar för företagandet.
Syftet med studien har varit att studera övergången mellan det privata familjeprojektet och livsstilsföretagandet, gränserna mellan dessa sfärer och belysa de utmaningar och värden – sociala såväl som ekonomiska – som finns i denna typ av småskalig hästnäring.

Resultat
Undersökningar av livsstilsorienterade småföretag på landsbygden har ofta lyft fram frågor om ekonomisk hållbarhet. Företagen är ofta små, drivs på deltid, och i rapporter om hästnäringen framhålls ofta behovet att göra hästföretagen mer affärsmässiga samt öka deras status. Mot denna bakgrund är det viktigt att visa på de små hästföretagens karaktäristika och komplexitet. En sådan analys kan bidra till en nyanserad förståelse av vad affärsmässighet kan innebära för en företagare som kombinerar livsstil, hobby och verksamhet, och vilka värden som kan genereras, socialt och ekonomiskt. Att studera den vardagliga verksamheten och den typen av kompetens som etableras i service- och omsorgsrelationer som innefattar kunder såväl som hästar, synliggör ett ofta osynliggjort servicearbete.

Hästgården, och inte minst de hästföretag som är livsstilsorienterade, är en viktig beståndsdel i omvandlingen av landsbygdens näring mot en ökad tjänsteekonomi. Upplevelser och livsstilar förknippat med landsbygd, djur, hälsa och rekreation är en väsentlig del av denna ekonomi. För att förstå hästnäringen är det betydelsefullt att sätta den in i ett större sammanhang och undersöka landsbygden som konsumtionsarena. Hästnäringen bör alltså inte ses som en isolerad näring, utan som en integrerad del i turismnäringen och en naturorienterad hälso- och rekreationsindustri. Flera företagare i studien upplever en strategisk potential i att vara en del av detta större sammanhang. Detta avspeglas också i att flera företag erbjuder tjänster som kombinerar mer traditionella hästaktiviteter som ridskolor, inackorderingar och avel, med boende, upplevelser, och hälso-orienterad verksamhet. Vår studie visar att livsstil inte enbart är ett sätt att driva företag, utan att livsstilen också kan vara en del av den produkt, t ex turridning, bed & breakfast med ridning som aktivitet, som erbjuds.

Det småskaliga livsstilföretaget med hästgården som bas utgör en form av balansarbete. Hästföretagaren balanserar mellan två typer av sociala världar med olika förväntningar, normer och praktiker. Å ena sidan finns den personliga sfären, där den egna livsstilen och familjen, inklusive djuren, skapar sin sociala värld. Å andra sidan finns en ekonomisk sfär där företagandet och mer eller mindre formaliserade relationer med kunder och anställda skapar andra sociala förutsättningar.

Balansarbetet sker i en gränszon mellan en informell gåvoekonomi präglad av tjänster och gentjänster, och en mer formell marknad. Det är både en svaghet och en styrka i den här typen av verksamhet, och ställer krav på ett gott ”balanssinne” och servicekompetens. Svagheten är exempelvis oklarheter kring roller, och huruvida arbete ska betalas i gentjänster eller pengar, eller hur mycket man kan ta betalt. En styrka är de emotionella värden av social gemenskap och känsla av delaktighet som det informella kan erbjuda både medhjälpare och kunder. Dessa värden är i vissa fall en del av den upplevelse som erbjuds. De kan också uppmuntra lojalitet hos de icke formellt anställda medhjälparna, eller ”professionella vännerna”, som ofta är en viktig grupp för verksamheten.

Balansen mellan att driva ett professionellt företag, men samtidigt betona och behålla de icke-ekonomiska värden som verksamheten ger, skiljer den här typen av företag från en mer allmän föreställning om ”det rationella företaget”. Hästföretagarna själva distanserar sig ofta från ”den typiska företagaren” och tonar ned sina ekonomiska motiv. Att betona emotionella och sociala värden i företagandet är delvis ett uttryck för en identitetsmarkering och ett socialt värdeskapande. Vår studie har emellertid visat att bilden bör nyanseras. Hästföretagarna som ingår i studien är ofta anti-kommersiella, men inte anti-ekonomiska. Det finns ekonomiska motiv i att behålla det småskaliga och inte satsa på kvantitet som fler hästar och fler kunder. För att skydda och bibehålla sitt ”varumärke” är det väsentligt att hålla fast vid det lilla och familjära sammanhanget.

Familjens totala ekonomi och arbetsdelning är viktig att beakta för att förstå den småskaliga hästnäringen. Livsstilsföretaget är ett livspussel, där barntillsyn, hushållsarbete, ett annat deltidsarbete, och arbete med hästar vävs in i varandra. Detta pusselarbete är inte sällan nödvändigt; att behålla ett deltidsarbete i en annan bransch är för flera företagare en ekonomisk säkerhetsventil. För en del är det dessutom ett sätt att kvarhålla en tidigare professionell identitet, som exempelvis sjukgymnast eller journalist, och samtidigt överföra ett kontaktnät och en kunskap, som är till nytta för hästföretaget.

Metod
Studien är kvalitativ, baserad på samtalsintervjuer (2-3 timmar) med företagarna, som i de flesta fall är kvinnor. I studien ingår 18 företag, i vilka en del företagare är uppvuxna på en gård eller har en familj eller partner som har lantbruksförankring eller sysslat med hästverksamhet, och en del är s.k. ”livsstilsmigranter”, dvs. sådana som har flyttat till landsbygden för att starta en hästverksamhet samtidigt som man markerar starten för en ny livsstil. Samtliga företag har en kombination av olika grenar i verksamheten: 9 företag har någon form av boende-verksamhet, t ex Bed & Breakfast eller Bo med Häst-verksamhet, 2 har ridskolor, 11 har turridning och/eller ridlägerverksamhet (varav några är terapeutiskt orienterade), 10 har inackorderingar, och 15 företag har övriga verksamheter som evenemang (körningar, uppvisning, konferenser), butik med hästprodukter eller avel.

Analysen är av tolkande, narrativ karaktär. Vi har letat efter mönster i berättelserna kring företaget och de personliga upplevelserna och erfarenheterna, och vilken självbild och identitet som tonar fram.

Slutsatser och praktiska tillämpningar
Den småskaliga hästnäringen bör sättas in i ett vidare sammanhang, där man kan se både den ekonomiska och sociala potentialen i livsstilsföretaget. Även om emotionella värden ibland kan vara ett hinder för tillväxt behöver de inte stå i motsats till ekonomiska, utan kan i vissa fall utgöra basen för en upplevelseprodukt.

Gränszonen mellan en gåvoekonomi som uppmuntrar en informell anda, och en mer formell ekonomi, skapar en komplexitet som är viktigt att beakta för att förstå denna typ av hästbaserat servicearbete. Balanseringen mellan en privat zon och företaget kan göra verksamheten sårbar, då den ofta är starkt beroende av de specifika personer som ingår i hushållet. Om företaget växer är det viktigt att vara uppmärksam på det informellas karaktär, som finns i outtalade förväntningar från kunder eller medhjälpare. En större organisation kräver en tydligare organisering och kommunikation för att inte skapa missförstånd och spänningar. I sammanhang som är mindre och mer informella kan regler, beslut och information i större utsträckning förmedlas i direkt samspel och måste inte alltid kommuniceras skriftligt eller genom tydliga organisatoriska arrangemang. ”Att vara professionell” i denna typ av företagande handlar på så vis inte enbart om att t ex sätta rätt pris på en tjänst, eller att nödvändigtvis ”strama upp” och formalisera relationer till kunder eller medhjälpare utan att beakta hur priser och betalning kommuniceras, och hur regler och rutiner etableras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Stråsädescystnematoder- underskattat hot i svensk spannmålsproduktion
Zahra Omer Elgali, Hushållningssällskapet/ HS Konsult AB

Projektnummer: O-22-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Cereal cyst nematodes (CNN) are considered as major pests in cereals causing considerable yield losses, especially in monoculture systems. The status of CCNs in Sweden is not fully elucidated, but recent surveys conducted in Västra Götaland county showed wide occurrence, specially of Heterodera …

Läs mer

Fördjupad kunskap om brunröta
Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne

Projektnummer: O-22-20-745 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production
Potato

The use of fungicides in potatoes is in many cases unnecessarily large in relation to the risk of infestation of late
blight and tuber blight. With increased and better knowledge of potato late blight and tuber blight, the average control
intensity can probably be reduced by 25–50%. With the …

Läs mer

Baljväxter och sjukdomar i fokus i växtföljden
Lars Persson, Agri Science Sweden AB

Projektnummer: O-22-20-747 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Cultivation of legumes will increase due to several factors. Among these are extraction of plant-based proteins for human consumption, a demand for increased self-sufficiency of vegetable proteins within the country, reduced costs for fertilisers by N-fixation in the legumes, and use of legumes as …

Läs mer

Optimera dosen av canaglifglozin - motverka hyperinsulinemi och förebygg fång
Carl Ekstrand, Swedish unviersity of agrucultural sciences

Projektnummer: H-21-47-641 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Insulin dysregulation and hyperinsulinemia is a horse welfare problem that also increase the incidence of the severely painful condition laminitis in horses. Today, no pharmacological treatment is available but recent weak evidence suggest that Sodium-glucose cotransporters (SGLT) inhibitors (e.g. …

Läs mer

Förbättrad diagnostik för att kontrollera och förebygga infektioner med Lawsonia intracellularis, en bakterie som orsakar stora kostnader för grisproduktionen.
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-623 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

The bacterium Lawsonia intracellularis causes the disease proliferative enteropathy. The bacterium is present in >40% of the Swedish piglet-producing herds and production losses are estimated to 2 900 SEK per sow and year. The disease is spread by faeces and the pigs are usually affected after …

Läs mer

Utfodrar vi travhästar på ett sätt som orsakar muskelskada?
Malin Connysson, SLU

Projektnummer: H-21-47-649 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

It is generally accepted that muscle enzyme activity (CK and AST) levels in plasma may increase in Standardbreds and Thoroughbreds after exercise and racing, indicating muscle damage. However, in one recent study on healthy Standardbred trotters fed a forage only diet muscle enzyme activity levels …

Läs mer

Strukturkalkning – tidpunktens betydelse och de långsiktiga effekterna
Lisbet Norberg

Projektnummer: O-21-23-622 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Structure liming on clayey soils (>15% clay) is one of the prioritized measures for mitigation of phosphorous losses to surrounding water. This project increases the knowledge about the effect of structure liming on phosphorous leaching losses on short and long term by investigating the timing and …

Läs mer

Ökad odlingssäkerhet i höstraps med fokus på rapssjukdomar
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-21-20-628 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Diseases that can limit Swedish OSR production include clubroot, Sclerotinia stem rot (Ssr) and the recently escalating blackleg. Novel DNA-methods, based on qPCR and LAMP are used to detect and to further develop diagnostic tools to enhance food and feed production by providing site-specific …

Läs mer

Samodling för mer hållbar rapsodling
Georg Carlsson

Projektnummer: O-21-20-636 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Crop production

Oilseed rape (OSR) is a profitable and important crop in Swedish agriculture, especially winter OSR which is cultivated on approximately 100000 ha each year. Cultivation of OSR relies on large inputs of fertilizers and pesticides, which has economic costs as well as negative environmental impacts. …

Läs mer

Ekonomistyrning mot klimatmålen på gårdsnivå: aktionsforskning och rådgivarnas roll
Uliana Gottlieb, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-46-760 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Milk

Swedish farmers face increasing societal expectations to contribute to climate change mitigation and need to find economically viable ways to reduce the greenhouse gas (GHG) emissions. Knowledge on the planning- and other control tools for ensuring farm profitability under transition to lower …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev