Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hästkrafter för entreprenörskap - Hästbaserad företagsamhet ur ett genusperspektiv

Status: Avslutat
Projektnummer: H0847239
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 12 juni 2012
Huvudsökande: Mats Westerberg
Organisation: Luleå tekniska universitet
E-postadress: mats.westerberg@ltu.se
Telefon: 0920-491808
Beviljade medel: 1 750 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Denna studie har haft det övergripande syftet att studera hur entreprenörskap och genus konstrueras i hästrelaterade verksamheter. Detta har skett genom att studera stalltjejer och kvinnor med hästrelaterat företagande. Resultaten visar att stallet är en miljö som främjar ett entreprenöriellt beteende i form av initiativ, ansvar, mod och kreativitet. Stalltjejerna lär sig leda sig själv och andra vilket de har nytta av senare i livet, inte minst som hästföretagare. Att vara hästföretagare idag innebär att agera i en bransch som håller på att ändra kön – från manligt till kvinnligt dominerad, vilket kan påverka dess status. Du undersökta kvinnorna som driver företag i hästnäringen drivs huvudsakligen av en passion för hästen och ser sig i större grad som livsstilsentreprenörer än traditionella företagare. Sammantaget ger studien stöd för att stallet och hästnäringen ger möjlighet till utökat genusutrymme för kvinnor vilket möjliggör nya former av företagande.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Denna studie bygger vidare på licentiatuppsatsen ”Att utveckla handlingskraft: om flickors identitetsskapande processer” som Lena Forsberg presenterade 2007. I denna mycket omskrivna uppsats kom Lena fram till att miljön erbjuder identitetsprocesser för tjejer som utvecklar deras eget utrymme för handling. Det handlar om mod, ta initiativ och lösa problem på ett kreativt sätt, vilket kan översättas till att agera entreprenöriellt. För att utveckla resultaten från licentiatuppsatsen och ta reda på stallets entreprenöriella effekter på lite längre sikt och utanför stallets väggar har den studie som vi nu rapporterar tagits fram. Mer precist handlar studien att utveckla det tidigare forskningsprojekt om flickors stallerfarenhet genom att 1) utveckla och förfina bidraget från den första studien, 2) följa upp hur flickorna i ursprungsstudien ser tillbaka på sin stallerfarenhet fem år senare med fokus på ledarskap, 3) kartlägga olika aspekter i den svenska hästrelaterade näringen utifrån ett genusperspektiv, samt 4) undersöka hur kvinnor i den hästrelaterade näringen ser på sitt eget entreprenörskap och speciellt hur deras stallerfarenhet påverkat dem som företagare.

Genom uppföljande intervjuer med de sex flickorna som studerades i licentiatuppsatsen, en omfattande kartläggning av hästrelaterad verksamhet, inklusive en enkätundersökning med drygt 500 svar, samt intervjuer med åtta kvinnor som är hästföretagare har material samlats in för att kunna besvara syftena.

Om vi först tittar på resultaten för de fyra delområdena kan de sammanfattas enligt följande:
1) De mest centrala delarna i stallupplevelsen för stalltjejerna var den starka relationen med hästarna, det hårda arbete som krävdes för att få stallet att fungera, de återkommande och oväntade utmaningarna som arbetet med hästar gav upphov till samt den starka vänskapen med de andra stalltjejerna. På olika sätt fick detta tjejerna att handla, våga och leda, vilket gav upphov till att de byggde upp en identitet av att vara oberoende, kompetenta och starka, vilket har stor betydelse under ungdomstiden när ens identitet till stor del formas. Därmed verkar stallet vara en plats där unga tjejer kan utveckla kompetenser som är värdefulla på andra platser och senare i livet.
2) När de unga kvinnornas berättelser om sin erfarenhet i stallet analyserades utifrån ett ledarskapsperspektiv kunde tre teman identifieras. I det första temat ingår relationen till subjektet hästen som viktig, där det krävs ett tydligt och klart ledarskap för att kunna etablera ett förtroende i relationen. Det andra temat handlar om att det i stallet finns en tydlig kultur av ansvarstagande och initiativ, där tjejerna gjorde vad som behövdes utan att vänta eller fråga om lov. Tredje temat handlar om att kulturen av att agera och ta ansvar spred sig genom förebilder – vuxna ledare eller äldre stalltjejer – som visade genom konkret handling hur de skulle göra. Det var vidare tydligt att de i sin kollektiva gemenskap kunde bryta mot de normer i samhället om hur tjejer förväntas agera och att de kunde göra detta även utanför stallet. Detta indikerar att stallet kan ses som en ledarskapsskola för unga tjejer som förbereder dem för att leda i andra situationer i livet.
3) Kartläggningen av hästrelaterad verksamhet visar att den framställs som dominerad av kvinnor, medan de flesta företagare och ledande företagsledare är män. Det pågår dock en förändring vilket visar sig i att männen dominerar stort hos företagarna som är äldre än 50 år, medan kvinnorna dominerar bland företagare som är under 50 år. Bland de yngsta företagarna är andelen män endast 35 %, vilket indikerar på problem med återväxten för män som hästföretagare. Detta kan inverka på status och värdet av näringen. Andra resultat från kartläggningen visar att hästföretagare, oberoende av kön, framför allt drivs av att kunna arbeta med sitt fritidsintresse och att få möjlighet att realisera en dröm de burit på, medan ekonomiska motiv inte var lika starka. Vidare visade kartläggningen att hästföretagare framför allt nätverkar och samverkar inom näringen och inte med aktörer som inte har hästen i centrum för sin verksamhet. Sammantaget tyder kartläggningen på att hästnäringen står inför stora utmaningar i samband med att den tidigare dominansen av män som företagare byts mot en dominans av kvinnor som företagare. Det påverkar även hästen som affärsidé genom att i större utsträckning bli kopplad mot upplevelseindustrin.
4) Utifrån kartläggningen valdes åtta kvinnor som driver hästrelaterade företag ut. Hälften bedrev företag nära Stockholm (som representerar en ”tät” miljö) och hälften bedrev sin verksamhet i norra Sverige (vilket motsvarar en ”gles” miljö). Vidare var hälften i varje undergrupp verksamma inom trav & galopp (representerande den bransch som har störst manlig dominans), medan den andra hälften hade ridrelaterad verksamhet (som har störst dominans av kvinnor). Resultaten visar att erfarenheten från stallet varit betydande för såväl kvinnornas val att bli företagare som deras förmåga att agera som företagare. Precis som kartläggningen visade hade de flesta valt att bli företagare för att kunna fortsätta hålla på med sitt intresse och/eller för att förverkliga en dröm. Genom sin erfarenhet från stallet hade de byggt upp ett starkt intresse som de kunde ta vidare till ett företagande genom att de byggt upp en förmåga att vara entreprenör. De ville dock inte se sig som ”traditionella” entreprenörer utan såg sig mer som ”livsstilsföretagare” och ville därmed betona att företagandet handlar om ett sätt att leva. När det gäller mönster i de olika delbranscherna verkar det pågå en fokusförändring inom trav & galopp från tävling till underhållning och att fler kommer in som minoritetsägare i hästar i huvudsak som ett nöje och på så vis påverkas totalisatorsportens affärsmodell. Det finns mot bakgrund av detta en osäkerhet om hur framtiden ser ut. Inom ridningen finns en mer avspänd framtidstro med allt fler hästar och ett fortsatt starkt intresse för hästen. Ridentreprenörerna ser också möjligheter inom hästturism. Företagarna som ligger i den täta miljön upplever en bättre marknad, men hårdare konkurrens och högre priser. De som agerar i den glesa miljön har lägre kostnader, utom för resor, men behöver i större utsträckning kombinera sin hästverksamhet med en annan intäktskälla.

Sammantaget ger studien ett antal tydliga resultat som är av brett intresse. Först och främst verkar det inte råda någon tvekan om att stallet har stor potential för att utveckla unga tjejers förmåga att ta för sig och agera entreprenöriellt. Detta verkar skapa en förmåga att leda sig själv och andra såväl i stallet och i andra sammanhang. Den speciella miljön – där tjejer möter andra tjejer och utför uppgifter som har betydelse för deras genusidentitet – främjar att en identitet som stark och handlingskraftig kan byggas. Utifrån resultaten verkar denna identitet alltså vara robust över tid och rum då vi i studierna kan visa på att den används senare i livet och som företagare i hästrelaterad verksamhet. Satsningen på att göra ridning mer tillgängligt för den breda allmänheten – som ursprungligen hade ett folkhälsomotiv – verkar därmed ha fått mycket intressanta sidoeffekter i form av att man kan se stallet som en ledarskapsskola för unga tjejer. En ledarskapsskola som har stark påverkan på dess deltagares framtida möjligheter i livet. Denna studie visar tydligt på stallets potential, men för att kartlägga dess inverkan mer i detalj behöver fler studier genomföras. Ett intressant område vore att studera var stalltjejer hamnar senare i livet. Är de generellt mer företagsamma? Är de överrepresenterade i ledande ställning i näringslivet och andra organisationer? Kopplat till detta skulle det också vara intressant att mer i detalj ta reda på vilka kompetenser, med ursprung i stallet, som stalltjejer använder sig av i olika sammanhang.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev