Hästvälfärd, intressekonflikter och normativ etik

Sammanfattning av slutrapport
Studien diskuterar och analyserar den aktuella debatten om hästvälfärd som pågår såväl inom som utom Hästsverige. En central fråga har varit vilken sorts krav det är rimligt att hästvälfärden tillåts ställa på människor, samt hur detta ansvar bör vara fördelat. Är det enbart hästägarnas ansvar att ordna det bra för sina hästar, eller kan man hävda att även samhället har ett visst ansvar, med tanke på att ridskolorna är en viktig del av utbudet för ungdomars idrottsutövning och att ridning för övrigt kan betraktas som ett slags friskvård.

Projektet har utgått från antagandet att hästsporterna låter sig förenas med god hästvälfärd, förutsatt att hänsyn tas till hästarna på ett välgrundat sätt. Det är inte nödvändigtvis samma sak som att hästsporterna exakt sådana som vi känner dem låter sig förenas med god hästvälfärd. Kanske bör förändringar göras inom vissa grenar, men utgångspunkten har varit att det inte bör handla om förändringar som förvandlar dessa grenar till oigenkännlighet.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hästvälfärd, intressekonflikter och normativ etik

Syfte
Projektet har syftat till att med hjälp av filosofiska metoder, god inblick i Hästsverige och i den internationella hästforskningen utveckla en teori för hur man bäst kan förstå vad hästvälfärd kan vara för något. Har varit att beskriva och analysera de problem och konflikter som på olika sätt diskuteras i och utanför Hästsverige idag, samt att värdera de argument som framförs för och emot olika saker. Aktuell forskning om hästar ligger till grund för värderingen av argumenten.

Metod
Metoden har bestått i att material har samlats in genom en enkät, genom litteratursökning och studier av det som skrivits ifråga om hästhållning och hästträning ur ett hästvälfärdsperspektiv samt intervjuer med några framstående personer både inom och utom Hästsverige som uttalat sig offentligt om hästvälfärd. Materialet har analyserats så att ett stort antal konflikter – åsiktsolikheter – som rör hästvälfärd har kunnat preciseras och de olika argumenten i konflikten har analyserats.

Resultat
Resultatet visar att oenigheterna kring hur hästvälfärd bäst kan uppnås och vad det är, är stora. Ett intressant delresultat är att många hästägare tycks resonera med sig själva om hur de ska ordna det på bästa sätt för sin häst, så att den har det så bra som möjligt. Kompromisser är ofta oundvikliga, beroende på vilka resurser hästägaren har tillgång till. Här ser vi hur en stor grupp medvetet ser att de kompromissar om hästens välfärd för att få ihop sin hästhållning, och de menar att det ändå får duga. Det är inte synd om hästen. En annan stor grupp gör liknande kompromisser; utifrån vad de vet anses vara det bästa för hästen löser de utifrån sina resurser sin egen hästhållning. Denna grupp menar sedan att resultatet av kompromissen är lika bra eller bättre än vad det hade varit att inte kompromissa alls, därför att de menar att just deras häst har andra behov än hästar i allmänhet. Och de behoven kan alltså ibland framställas som om de går stick i stäv med vad som enligt vetenskaplig kunskap är det bästa för hästar.

Ett annat delresultat är att Hästsverige tycks vara i behov av att utveckla ett mer reflekterande kunskapsideal, för att på så vis lättare kunna resonera kring hästvälfärd, istället för att hålla fast vid vad man ”alltid har fått lära sig” eller vid det som någon ridlärare eller tränare som man har sett upp till säger.

För att kunna utveckla ett reflekterande begrepp för hästvälfärd behöver följande aspekter beaktas
- Kunskapsnivån och kunskapsinnehållet – vad behöver en hästmänniska kunna och hur får hon/han sin kunskap?
- Sociala-kulturella frågor – vilken plats och status i samhället och kulturen har hästsporternas utövare, och vilken makt respektive vanmakt leder det till?
- Politiska-ekonomiska frågor – vilka politiska idéer, lagar och förordningar påverkar hästverksamheterna i Sverige, särskilt med avseende på hästvälfärden och hur väl skickade är hästmänniskor att ta del i samhällslivet på politisk och organisatorisk nivå för att skapa goda förutsättningar för sina hästar?

Slutsats, råd till näringen
Resultatet av projektet visar att Hästsverige måste lära sig att på ett öppet, prestigefritt, självkritiskt och ödmjukt sätt diskutera hästvälfärd. I den debatt som pågår för närvarande ser man alltför ofta hur hästmänniskor slår kritiken ifrån sig med hänvisning till kritikernas okunskap. Men vi kan räkna med att relationen till djuren kommer att diskuteras mycket under det närmaste decenniet, Hästsverige kommer inte att stå okritiserat i den debatten. Vi kan välja om vi vill möta diskussionen på ett intellektuellt hederligt sätt, eller om vi ska ducka och gömma oss. Djuren i vårt samhälle bör betraktas som allas angelägenhet, inte bara djurägarnas, eftersom samhället på så många sätt drar nytta av djuren, därför är det inte vår ensak hur vi behandlar våra hästar. Hästsverige behöver lära sig att förstå och öppet möta även argument som är främmande för väletablerade sätt att hålla och träna hästar.