Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-337
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Mjölk
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 28 februari 2020
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation:
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018671629
Medsökande: Maria Åkerlind
Medsökande: Erling Strandberg
Beviljade medel: 2 800 000 SEK

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large amounts of concentrate and it makes a significant part of the total costs of milk production. Thus the concept of "large amounts of forage, instead of concentrate, to forage-efficient cows" would be profitable for the dairy industry provided that the cows consume enough forage to maintain a high milk production.

The cows' ability to consume forage varies considerably. New advances in genomics offer possibilities both to identify individuals in the herd with high genetic FIC and to estimate genomic breeding values for FIC. Milk infrared spectroscopy will be evaluated and used to develop predictive equations for forage intake and other traits influencing productivity.

HYPOTES:
Kor med högre avelsvärde för förmågan att konsumera grovfoder är lönsammare i termer av mjölkintäkt minus foderkostnad än kor med lägre sådant avelsvärde. Hypotesen kommer att testas i försök och demonstreras i ett flertal bruksbesättningar.

Mjölkkor konsumerar avsevärda mängder med kraftfoder. Kraftfoder står för en betydande del av kostnaderna inom mjölkproduktionen. Därför bör konceptet: Stora grovfodergivor till grovfodereffektiva kor kunna vara ett lönsamt koncept förutsatt att korna har förmåga att konsumera tillräckligt med grovfoder för att upprätthålla en god mjölkavkastning.

Kors förmåga att konsumera grovfoder varierar avsevärt. Nya landvinningar inom gentekniken gör att det är möjligt både att identifiera individer med hög genetisk kapacitet att konsumera grovfoder och att skatta avelsvärden för den egenskapen. Vi kommer att pröva att använda infraröd-spektroskopi med mjölk som medium för att skatta såväl grovfoderintag som andra produktionsegenskaper.

Syftet med projektet var förbättre lönsamheten i mjölknäringen genom att öka mjölkinkomsten minus foderkostnaden. Vi kunde visa att lönsamheten skiljde mycket mellan individer och att de inte berodde på djurens ras, ålder eller utfodring. Kor med låg effektivitet kännetecknades av att de åt mycket foder, mjölkade lite och att de var tunga. Resultaten visade också att det gick att minska kraftfodergivan avsevärt utan negativa konsekvenser på avkastning, hälsa eller fruktsamhet. Ett syfte med projektet var att skatta den genetiska variationen och arvbarheten för grovfoderintag. Genom att nyttja uppgifter om kraftfoderintag och mjölkavkastning gick det att skatta både traditionella och genomiska avelsvärden. Inom ramen för projektet har vi konstruerat ekvationer baserade på mjölkanalyser och mjölkavkasrning som gör det möjligt att skatta kornas foderintag.

Mjölkkor har en fantastisk förmåga att omvandla gräs till högvärdiga näringsämnen som mjölk och kött som vi människor kan äta. Men korna konsumerar ändå stora mängder spannmål och proteinrika fodermedel. Dessa kan både vara dyra och passa bättre för människor. Ett syfte med projektet var att hitta kor som är effektiva att utnyttja gräs (ensilage). Vi har visat att det var en stor variation mellan individer i deras förmåga att omvandla ensilage till mjölk. Skillnaderna berodde dels på kornas olika förmåga att konsumera ensilage dels på deras förmåga att effektivt omvandla fodrets näring till mjölk. De kor som hade en liten förmåga att äta ensilage, och dessutom var ineffektiva att omvandla fodrets näring till mjölk var betydligt mindre lönsamma än övriga kor. Lönsamheten baserades på intäkten för mjölk minus kostnaden för foder, ”mjölk minus foder”. De mindre lönsamma korna kännetecknades av att de vägde mycket och att de producerade lite mjölk i relation till vad de åt. Vi har också undersökt vad som händer om man halverar mängden kraftfoder i förhållande till hur korna traditionellt utfodras i vanliga besättningar. Resultaten visar att korna som fick en låg kraftfodergiva hade ungefär samma mjölkavkastning som de kor som fick en traditionell kraftfodergiva. Det berodde på att korna med låg kraftfodergiva hade kapacitet att äta mer ensilage. Men ensilaget som korna fick hade ett högt näringsinnehåll. Med ett sämre ensilage hade korna som fick en låg kraftfodergiva säkert haft en lägre mjölkavkastning. Intressant nog var det inte heller någon skillnad i energibalans mellan de två grupperna av kor som följdes under en hel laktation. Det var inte heller någon skillnad i fruktsamhet mellan grupperna. Men det kan behövas större grupper av djur än de som vi hade tillgång till för att med säkerhet kunna uttala sig egenskaper som fruktsamhet och djurhälsa. Lönsamheten beräknad som mjölk minus foder skiljde sig inte mellan grupperna. För mjölkbesättningar som kan hålla nere produktionskostnaderna för ensilage kan små kraftfodergivor vara lönsamt. Foderstater till mjölkkor baserade på mycket ensilage och små givor av kraftfoder kan vara konkurrenskraftiga även ur ett hållbarhetsperspektiv. Särskilt eftersom ensilage som gröda passar väl in i många växtföljder. I delar av Sverige lämpar sig dessutom mindre väl för att producera spannmål. Det vore en fördel om det gick att fastställa både den genetiska variationen och arvbarheten för förmågan att konsumera grovfoder. Inom ramen för detta projekt har vi haft tillgång till 173 gentypade kor information om grovfoderintag, totalt 575 observationer men flera djur hade naturligtvis varit en fördel. Resultaten tyder på att de arvbarheter och säkerheter som observerats kan användas för att skatta traditionella avkommebaserde avelsvärden och, i en referenspopulation, skatta det genomiska avelsvärdet för förmåga att konsumera grovfoder.
I vanliga mjölkbesättningar går det inte att mäta förmågan att äta grovfoder hos enskilda kor. Ett syfte med projektet var att utveckla ekvationer för att skatta foderkonsumtion och energibalans hos enskilda kor baserat på data från provmjölkningar. De analyser som genomförs av mjölk från provmjölkningar har hitintills främst fokuserat på mjölkens sammansättning av fett och protein. Det är halterna av dessa näringsämnen som påverkar avräkningspriset. Men vid mjölkanalyserna genereras alltid betydligt mer information än så. I den här studien har vi fokuserat på vissa fettsyror i mjölken. Särskilt en sådan fettsyra, C18:1 cis 9, speglar kornas energibalans. I den här studien har vi kunna visa att det är möjligt att med relativt god precision skatta foderintaget hos enskilda kor. Vi använder en ekvation där halten av nämnda fettsyra och mängden energikorrigerad mjölk ingår. Ekvationen måste dock verifieras i flera och bredare studier innan den skulle kunna användas som ett verktyg i kokontrollen för att skatta (grov)-foderkonsumtionen hos enskilda kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev