Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-337
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Mjölk
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 28 februari 2020
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation:
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018671629
Medsökande: Maria Åkerlind
Medsökande: Erling Strandberg
Beviljade medel: 2 800 000 SEK

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large amounts of concentrate and it makes a significant part of the total costs of milk production. Thus the concept of "large amounts of forage, instead of concentrate, to forage-efficient cows" would be profitable for the dairy industry provided that the cows consume enough forage to maintain a high milk production.

The cows' ability to consume forage varies considerably. New advances in genomics offer possibilities both to identify individuals in the herd with high genetic FIC and to estimate genomic breeding values for FIC. Milk infrared spectroscopy will be evaluated and used to develop predictive equations for forage intake and other traits influencing productivity.

HYPOTES:
Kor med högre avelsvärde för förmågan att konsumera grovfoder är lönsammare i termer av mjölkintäkt minus foderkostnad än kor med lägre sådant avelsvärde. Hypotesen kommer att testas i försök och demonstreras i ett flertal bruksbesättningar.

Mjölkkor konsumerar avsevärda mängder med kraftfoder. Kraftfoder står för en betydande del av kostnaderna inom mjölkproduktionen. Därför bör konceptet: Stora grovfodergivor till grovfodereffektiva kor kunna vara ett lönsamt koncept förutsatt att korna har förmåga att konsumera tillräckligt med grovfoder för att upprätthålla en god mjölkavkastning.

Kors förmåga att konsumera grovfoder varierar avsevärt. Nya landvinningar inom gentekniken gör att det är möjligt både att identifiera individer med hög genetisk kapacitet att konsumera grovfoder och att skatta avelsvärden för den egenskapen. Vi kommer att pröva att använda infraröd-spektroskopi med mjölk som medium för att skatta såväl grovfoderintag som andra produktionsegenskaper.

Syftet med projektet var förbättre lönsamheten i mjölknäringen genom att öka mjölkinkomsten minus foderkostnaden. Vi kunde visa att lönsamheten skiljde mycket mellan individer och att de inte berodde på djurens ras, ålder eller utfodring. Kor med låg effektivitet kännetecknades av att de åt mycket foder, mjölkade lite och att de var tunga. Resultaten visade också att det gick att minska kraftfodergivan avsevärt utan negativa konsekvenser på avkastning, hälsa eller fruktsamhet. Ett syfte med projektet var att skatta den genetiska variationen och arvbarheten för grovfoderintag. Genom att nyttja uppgifter om kraftfoderintag och mjölkavkastning gick det att skatta både traditionella och genomiska avelsvärden. Inom ramen för projektet har vi konstruerat ekvationer baserade på mjölkanalyser och mjölkavkasrning som gör det möjligt att skatta kornas foderintag.

Mjölkkor har en fantastisk förmåga att omvandla gräs till högvärdiga näringsämnen som mjölk och kött som vi människor kan äta. Men korna konsumerar ändå stora mängder spannmål och proteinrika fodermedel. Dessa kan både vara dyra och passa bättre för människor. Ett syfte med projektet var att hitta kor som är effektiva att utnyttja gräs (ensilage). Vi har visat att det var en stor variation mellan individer i deras förmåga att omvandla ensilage till mjölk. Skillnaderna berodde dels på kornas olika förmåga att konsumera ensilage dels på deras förmåga att effektivt omvandla fodrets näring till mjölk. De kor som hade en liten förmåga att äta ensilage, och dessutom var ineffektiva att omvandla fodrets näring till mjölk var betydligt mindre lönsamma än övriga kor. Lönsamheten baserades på intäkten för mjölk minus kostnaden för foder, ”mjölk minus foder”. De mindre lönsamma korna kännetecknades av att de vägde mycket och att de producerade lite mjölk i relation till vad de åt. Vi har också undersökt vad som händer om man halverar mängden kraftfoder i förhållande till hur korna traditionellt utfodras i vanliga besättningar. Resultaten visar att korna som fick en låg kraftfodergiva hade ungefär samma mjölkavkastning som de kor som fick en traditionell kraftfodergiva. Det berodde på att korna med låg kraftfodergiva hade kapacitet att äta mer ensilage. Men ensilaget som korna fick hade ett högt näringsinnehåll. Med ett sämre ensilage hade korna som fick en låg kraftfodergiva säkert haft en lägre mjölkavkastning. Intressant nog var det inte heller någon skillnad i energibalans mellan de två grupperna av kor som följdes under en hel laktation. Det var inte heller någon skillnad i fruktsamhet mellan grupperna. Men det kan behövas större grupper av djur än de som vi hade tillgång till för att med säkerhet kunna uttala sig egenskaper som fruktsamhet och djurhälsa. Lönsamheten beräknad som mjölk minus foder skiljde sig inte mellan grupperna. För mjölkbesättningar som kan hålla nere produktionskostnaderna för ensilage kan små kraftfodergivor vara lönsamt. Foderstater till mjölkkor baserade på mycket ensilage och små givor av kraftfoder kan vara konkurrenskraftiga även ur ett hållbarhetsperspektiv. Särskilt eftersom ensilage som gröda passar väl in i många växtföljder. I delar av Sverige lämpar sig dessutom mindre väl för att producera spannmål. Det vore en fördel om det gick att fastställa både den genetiska variationen och arvbarheten för förmågan att konsumera grovfoder. Inom ramen för detta projekt har vi haft tillgång till 173 gentypade kor information om grovfoderintag, totalt 575 observationer men flera djur hade naturligtvis varit en fördel. Resultaten tyder på att de arvbarheter och säkerheter som observerats kan användas för att skatta traditionella avkommebaserde avelsvärden och, i en referenspopulation, skatta det genomiska avelsvärdet för förmåga att konsumera grovfoder.
I vanliga mjölkbesättningar går det inte att mäta förmågan att äta grovfoder hos enskilda kor. Ett syfte med projektet var att utveckla ekvationer för att skatta foderkonsumtion och energibalans hos enskilda kor baserat på data från provmjölkningar. De analyser som genomförs av mjölk från provmjölkningar har hitintills främst fokuserat på mjölkens sammansättning av fett och protein. Det är halterna av dessa näringsämnen som påverkar avräkningspriset. Men vid mjölkanalyserna genereras alltid betydligt mer information än så. I den här studien har vi fokuserat på vissa fettsyror i mjölken. Särskilt en sådan fettsyra, C18:1 cis 9, speglar kornas energibalans. I den här studien har vi kunna visa att det är möjligt att med relativt god precision skatta foderintaget hos enskilda kor. Vi använder en ekvation där halten av nämnda fettsyra och mängden energikorrigerad mjölk ingår. Ekvationen måste dock verifieras i flera och bredare studier innan den skulle kunna användas som ett verktyg i kokontrollen för att skatta (grov)-foderkonsumtionen hos enskilda kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev