Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-337
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Mjölk
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 28 februari 2020
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation:
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018671629
Medsökande: Maria Åkerlind
Medsökande: Erling Strandberg
Beviljade medel: 2 800 000 SEK

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large amounts of concentrate and it makes a significant part of the total costs of milk production. Thus the concept of "large amounts of forage, instead of concentrate, to forage-efficient cows" would be profitable for the dairy industry provided that the cows consume enough forage to maintain a high milk production.

The cows' ability to consume forage varies considerably. New advances in genomics offer possibilities both to identify individuals in the herd with high genetic FIC and to estimate genomic breeding values for FIC. Milk infrared spectroscopy will be evaluated and used to develop predictive equations for forage intake and other traits influencing productivity.

HYPOTES:
Kor med högre avelsvärde för förmågan att konsumera grovfoder är lönsammare i termer av mjölkintäkt minus foderkostnad än kor med lägre sådant avelsvärde. Hypotesen kommer att testas i försök och demonstreras i ett flertal bruksbesättningar.

Mjölkkor konsumerar avsevärda mängder med kraftfoder. Kraftfoder står för en betydande del av kostnaderna inom mjölkproduktionen. Därför bör konceptet: Stora grovfodergivor till grovfodereffektiva kor kunna vara ett lönsamt koncept förutsatt att korna har förmåga att konsumera tillräckligt med grovfoder för att upprätthålla en god mjölkavkastning.

Kors förmåga att konsumera grovfoder varierar avsevärt. Nya landvinningar inom gentekniken gör att det är möjligt både att identifiera individer med hög genetisk kapacitet att konsumera grovfoder och att skatta avelsvärden för den egenskapen. Vi kommer att pröva att använda infraröd-spektroskopi med mjölk som medium för att skatta såväl grovfoderintag som andra produktionsegenskaper.

Syftet med projektet var förbättre lönsamheten i mjölknäringen genom att öka mjölkinkomsten minus foderkostnaden. Vi kunde visa att lönsamheten skiljde mycket mellan individer och att de inte berodde på djurens ras, ålder eller utfodring. Kor med låg effektivitet kännetecknades av att de åt mycket foder, mjölkade lite och att de var tunga. Resultaten visade också att det gick att minska kraftfodergivan avsevärt utan negativa konsekvenser på avkastning, hälsa eller fruktsamhet. Ett syfte med projektet var att skatta den genetiska variationen och arvbarheten för grovfoderintag. Genom att nyttja uppgifter om kraftfoderintag och mjölkavkastning gick det att skatta både traditionella och genomiska avelsvärden. Inom ramen för projektet har vi konstruerat ekvationer baserade på mjölkanalyser och mjölkavkasrning som gör det möjligt att skatta kornas foderintag.

Mjölkkor har en fantastisk förmåga att omvandla gräs till högvärdiga näringsämnen som mjölk och kött som vi människor kan äta. Men korna konsumerar ändå stora mängder spannmål och proteinrika fodermedel. Dessa kan både vara dyra och passa bättre för människor. Ett syfte med projektet var att hitta kor som är effektiva att utnyttja gräs (ensilage). Vi har visat att det var en stor variation mellan individer i deras förmåga att omvandla ensilage till mjölk. Skillnaderna berodde dels på kornas olika förmåga att konsumera ensilage dels på deras förmåga att effektivt omvandla fodrets näring till mjölk. De kor som hade en liten förmåga att äta ensilage, och dessutom var ineffektiva att omvandla fodrets näring till mjölk var betydligt mindre lönsamma än övriga kor. Lönsamheten baserades på intäkten för mjölk minus kostnaden för foder, ”mjölk minus foder”. De mindre lönsamma korna kännetecknades av att de vägde mycket och att de producerade lite mjölk i relation till vad de åt. Vi har också undersökt vad som händer om man halverar mängden kraftfoder i förhållande till hur korna traditionellt utfodras i vanliga besättningar. Resultaten visar att korna som fick en låg kraftfodergiva hade ungefär samma mjölkavkastning som de kor som fick en traditionell kraftfodergiva. Det berodde på att korna med låg kraftfodergiva hade kapacitet att äta mer ensilage. Men ensilaget som korna fick hade ett högt näringsinnehåll. Med ett sämre ensilage hade korna som fick en låg kraftfodergiva säkert haft en lägre mjölkavkastning. Intressant nog var det inte heller någon skillnad i energibalans mellan de två grupperna av kor som följdes under en hel laktation. Det var inte heller någon skillnad i fruktsamhet mellan grupperna. Men det kan behövas större grupper av djur än de som vi hade tillgång till för att med säkerhet kunna uttala sig egenskaper som fruktsamhet och djurhälsa. Lönsamheten beräknad som mjölk minus foder skiljde sig inte mellan grupperna. För mjölkbesättningar som kan hålla nere produktionskostnaderna för ensilage kan små kraftfodergivor vara lönsamt. Foderstater till mjölkkor baserade på mycket ensilage och små givor av kraftfoder kan vara konkurrenskraftiga även ur ett hållbarhetsperspektiv. Särskilt eftersom ensilage som gröda passar väl in i många växtföljder. I delar av Sverige lämpar sig dessutom mindre väl för att producera spannmål. Det vore en fördel om det gick att fastställa både den genetiska variationen och arvbarheten för förmågan att konsumera grovfoder. Inom ramen för detta projekt har vi haft tillgång till 173 gentypade kor information om grovfoderintag, totalt 575 observationer men flera djur hade naturligtvis varit en fördel. Resultaten tyder på att de arvbarheter och säkerheter som observerats kan användas för att skatta traditionella avkommebaserde avelsvärden och, i en referenspopulation, skatta det genomiska avelsvärdet för förmåga att konsumera grovfoder.
I vanliga mjölkbesättningar går det inte att mäta förmågan att äta grovfoder hos enskilda kor. Ett syfte med projektet var att utveckla ekvationer för att skatta foderkonsumtion och energibalans hos enskilda kor baserat på data från provmjölkningar. De analyser som genomförs av mjölk från provmjölkningar har hitintills främst fokuserat på mjölkens sammansättning av fett och protein. Det är halterna av dessa näringsämnen som påverkar avräkningspriset. Men vid mjölkanalyserna genereras alltid betydligt mer information än så. I den här studien har vi fokuserat på vissa fettsyror i mjölken. Särskilt en sådan fettsyra, C18:1 cis 9, speglar kornas energibalans. I den här studien har vi kunna visa att det är möjligt att med relativt god precision skatta foderintaget hos enskilda kor. Vi använder en ekvation där halten av nämnda fettsyra och mängden energikorrigerad mjölk ingår. Ekvationen måste dock verifieras i flera och bredare studier innan den skulle kunna användas som ett verktyg i kokontrollen för att skatta (grov)-foderkonsumtionen hos enskilda kor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev