Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hobbyryttare och sociala medier - information om säkerhetsrelaterade frågor på nätet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1347019
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 30 juni 2015
Huvudsökande: Katriina Byström
Organisation: Högskolan i Borås
E-postadress: katriina.bystrom@hb.se
Telefon: ?
Medsökande: Cecilia Gärdén
Medsökande: Katarina Michnik
Beviljade medel: 420 000 SEK

The project is part of "Hästens roll för människan, samhället och miljön". The aim is to identify and understand how equestrians in Sweden seek, value and share safety information through social media, to map which social media are used and in a longer perspective improve the sharing of information which can contribute to increase the safety for horse and rider. The empirical data will be collected by mapping and content analysis of relevant social media. The study refers to research on how users of social media value and trust different media and sources. A risk which has been pointed out is that the trust in formal authorities such as physicians and veterinarians has been reduced in favour of other social media users without relevant expertise. The study contributes with knowledge relevant to insurance companies, riding clubs and others who disseminate safety information to equestrians.

Projektet faller inom "Hästens roll för människan, samhället och miljön". Syftet är att identifiera och förstå hur hobbyryttare i Sverige söker, värderar och förmedlar säkerhetsrelaterad information via sociala medier, att kartlägga vilka sociala medier som används och i förlängningen förbättra spridning av information som kan bidra till att öka säkerheten för ryttare och häst. Empirin samlas in genom en kartläggning och innehållsanalys av relevanta sociala medier. Studien relaterar till forskning om hur användarna av sociala medier värderar olika mediers och källors tillförlitlighet. En risk som har uppmärksammats är att tilliten till formella auktoriteter som läkare och veterinärer har minskat till förmån för andra användare av sociala medier utan rätt expertis. Vår studie bidrar med kunskap som är relevant för förmedlare av säkerhetsinformation som försäkringsbolag och ridklubbar.

Projektet har undersökt med en kvalitativ ansats hur säkerhetsaspekter behandlas i 32 svenska sociala medier (mest bloggar) för hobbyryttare. Säkerhetsaspekterna var sällan ett uttalat ämne i inläggen, utan snarare en underordnad sats som ibland utvecklades i de förda diskussionerna. Säkerhet i sig visade ha varierande betydelse för ryttare beroende på ridstil, erfarenhet och idealbilder. Medan deltagare i mindre och/eller slutna grupper kunde föra en resonerande diskussion kring säkerhet, ledde stora, öppna och anonyma sociala medier oftare till hårda och tillrättavisande kommentarer. Gemensamt för säkerhetsdiskussioner i alla sociala medier var att hästens säkerhet uppfattades som klart viktigare än ryttarnas egen eller en tredje parts. Givet att mer och mindre tillförlitliga råd angående säkerhet blandas i sociala medier, kan oerfarna ryttare inte endast förlita sig till sociala medier för att lära sig om säkerhet i ridning och hästhantering.

Inom offentliga ryttarsammanhang är frågan om säkerhet central. Men hur diskuteras säkerhetsfrågor i informella sammanhang? Bland hästintresserade, såsom inom många andra grupper ökar användningen av sociala medier. Under 2014 arbetade vi med projektet ”Hobbyryttare och sociala medier – information om säkerhetsrelaterade frågor på nätet”. I projektet undersökte vi med en kvalitativ ansats hur diverse säkerhetsaspekter behandlas i inlägg och kommentarer i 32 utvalda svenska sociala medier (mest bloggar) riktade till hästintresserade. Säkerhetsaspekterna var sällan ett uttalat ämne i inläggen, utan snarare en underordnad sats som ibland utvecklades i trådarna. Här beskriver vi några av våra viktigaste resultat.
Oviss säkerhet: Vad säker hästhantering och ridning innebär och hur det kan uppnås är inte självklart, utan kan förstås på olika sätt beroende på situation, tradition och egna erfarenheter. Ett exempel är utrustning: inom en ridtradition betraktas utrustning som en förutsättning för kontroll och därmed säkerhet, medan andra traditioner ser den som brist på kontroll.
Ovissa råd: Det framkom tydligt i vårt material att många av användarna har begränsad erfarenhet av hästhantering och ridning. Exempelvis visade diskussioner om unghästar och inridning att både frågorna och svaren byggde på grunda kunskaper om hästens beteende. Det fanns också många exempel på goda och konstruktiva råd – men svårigheten för den oerfarna ryttaren är att kunna urskilja de goda råden från de farliga.
Hästens säkerhet prioriterad: Hästens säkerhet betraktas som långt viktigare än människors hälsa och säkerhet. Ordningen kan relateras till en stark kultur av att prioritera hästens väl framför människans. I materialet fanns det exempel på att ryttarna tog betydligt större hänsyn till veterinärens än sin läkares råd.
Farliga idealbilder: I sociala medier finns en föreställning om hästtjejen, som inte backar inför utmanande eller farliga situationer. Precis som med prioritering av hästens säkerhet före människans, är bilden av den modiga hästtjejen en del av den rådande hästkulturen. Intressant är dock att båda dessa framkommer så tydligt i sociala medier. Det tycks som att trycket att skapa spännande berättelser i de sociala medierna förstärker föreställningen om att “en riktig hästtjej är stark och modig”.
Projicerade känslor: Vi kunde i diskussionerna se att användarna projicerade sin egen osäkerhet och rädsla på hästen. Oviljan att erkänna och prata om sin eventuella rädsla kan i sig medföra en säkerhetsrisk genom att man kanske pressar sig till handlingar eller utsätter sig för situationer vilka man varken vill hamna i eller behärskar.
Sociala medier är olika: Vi märkte att olika sociala medier används på olika sätt och i olika syften. Stora Facebook-grupper används som anonyma diskussionsforum, medan mindre och slutna Facebook-grupper påminner om en bekantskapskrets. Detta påverkar attityden och tonen i diskussionerna. I de slutna forumen vågar skribenterna skriva om sin rädsla och osäkerhet. I många av bloggarna är tonen stundtals mycket hård, men det finns också gott om uppmuntrande tillrop och uttryckt beundran.
Gott hästmannaskap: Ridning och hästhantering handlar mycket om tyst kunskap. “En känsla för hästen” eller “gott hästmannaskap” är kunskap som man förvärvat genom träning och erfarenhet – saker man inte kan läsa sig till. Att förmedla den här typen av kunskaper är en särskild utmaning i sociala medier, samtidigt som de är en förutsättning att kunna tolka innehållet i diskussionerna.
Vår slutsats är att sociala medier är både en riskfaktor och ett potentiellt värdefullt redskap i hästvärldens strävan efter ökad säkerhet. Vi menar också att det behövs ett medvetet arbete med att uppmärksamma säkerhet inom ridkulturen. Genom att uppmärksamma källkritiska frågor kan ridskolorna och tränarutbildningarna göra en viktig insats. Ett praktiskt exempel på hur detta utbildningsbehov kan hanteras är genom workshops under teorilektioner.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev