Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130050
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 23 augusti 2017
Huvudsökande: Britt Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: britt.berglund@slu.se
Telefon: 018-67 19 73
Beviljade medel: 1 510 000 SEK

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade brunsttecknen som visades inför en brunst var lokala brunsttecken såsom flytningar och röd och svullen vulva vilket kan tyda på att dessa brunsttecken är de första som korna visar i en kommande brunst. De klassiskt säkraste tecknen på brunst är upphopp, ståreflex och svankning vilket visades väldigt sällan i denna studie. Brunstens styrka och längd ökade med ägglossningsnummer. Preliminära resultat visade att SR-korna hade en lägre andel av såväl embryodöd som fosterdöd jämfört med SH-kor vilket ligger i linje med att SR-kor har ett bättre dräktighetsresultat än SH-kor. Dräktighetsförlusterna minskade med ökande brunststyrka. Brunststyrka är en viktig egenskap som bör ingå i avelsvärderingen av kor.

Tydliga brunsttecken ger bra kalvningsresultat
I dagens mjölkproduktion där artificiell insemination (AI) används nästan uteslutande som fortplantningsmetod är det avgörande att korna visar brunst tydligt så att AI kan ske på optimal tid i brunstcykeln. Det leder till att korna blir dräktiga i stor omfattning och att de kalvar på önskvärd tid vilket är viktigt för mjölkbondens ekonomi. Undersökningar från andra länder har tyvärr visat att brunsterna har blivit svagare. Ökande mjölkproduktion bl.a. har angetts som skäl vilket har lett till ett generellt försämrat dräktighetsresultat.
Vi har i denna undersökning analyserat brunsttecknen hos våra två största mjölkkoraser Svensk Röd boskap (SR) och Svensk Holstein (SH). Materialet består av registreringar av mer än 8000 brunsttecken under ca 2000 brunstcykler gjorda genom visuell brunstkontroll tre gånger per dag under 16 år kopplat till fruktsamhetsresultatet. Ett tiotal olika brunsttecken har registrerats vid brunstkontrollerna som har sammanvägts till en total brunststyrka graderade i 5 olika klasser. Könshormonet progesteron, som är en objektiv markör för sexualcykelns och dräktigheten förlopp, har retrospektivt analyserats i mjölken för att verifiera brunst och dräktighet.
Undersökningen visade en gradvis försämrad brunststyrka hos båda raserna under 16 år dock något bättre för SR korna men i motsats till andra undersökningar såg vi ingen generell påverkan av mjölkmängden på brunststyrkan.
Våra resultat visar att de klassiskt säkraste tecknen på brunst, upphopp på annan ko och ståreflex av påhoppad ko sågs mycket sällan vilket är i linje med internationella undersökningar. De vanligaste registrerade brunsttecknen var lokala tecken som brunstflytning och röd svullen vulva. Dessa tecken visas under en längre period och är därmed lättare att upptäcka. Brunstens totala längd baserat på alla brunstsymtom var i vår undersökning mer än två dygn jämfört med de ca 10 timmar som anges i internationella undersökningar baserade på upphopp och ståreflex. Blodflytning som sker efter brunstens slut sågs hos ca 50 % av korna vilket är i linje med drygt 60 år gamla internationella undersökningar. Vi konstaterade att kor med de starkaste brunsterna hade blodflytning i större utsträckning vilket inte tidigare publicerats. Som väntat fanns inget samband mellan dräktighetsresultat och förekomst av blodflytning.
Det bästa dräktighetsresultatet ca 2 månader efter AI (över 50 % dräktiga vid en insemination) sågs i de högsta brunststyrkeklasseran 4-5 där bland annat upphopp och ståreflex ingår och cirka halverat dräktighetsresultat hos kor med lägre brunstyrka och endast lokala brunstsymtom.
Våra analyser visade vidare att ca 10 % av de inseminerade korna saknar förutsättningar för befruktning beroende på avvikande progesteronnivåer. Stora förluster av embryon (ca 30%) sker under de första 3 veckorna. Denna förlust är något mindre om brunsten vid insemination varit stark. Fram till ca 2 månader efter AI sker ytterligare förluster på ca 10%. Därefter är fosterförlusterna betydligt mindre (ca 5%). Vi kunde se att SR-korna hade lägre andel av både embryodöd och fosterdöd än SH-kor vilket ligger i linje med att SR-kor har ett bättre dräktighetsresultat än SH-kor.
Våra studier understryker vikten av att korna visar tydlig brunst för att den ska kunna uppfattas av djurskötaren. Brunstyrkan bör därför ingå som prioriterad egenskap vid avelsvärdering som numera sker tillsammans med Finland och Danmark. I och med att brunsternas karaktär har förändrats från beteendesymtom till mera lokala symtom ska dessa symtom beaktas bättre vid brunstkontroll. SR-rasens goda fruktsamhet bör understrykas och utnyttjas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev