Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130050
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 23 augusti 2017
Huvudsökande: Britt Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: britt.berglund@slu.se
Telefon: 018-67 19 73
Beviljade medel: 1 510 000 SEK

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade brunsttecknen som visades inför en brunst var lokala brunsttecken såsom flytningar och röd och svullen vulva vilket kan tyda på att dessa brunsttecken är de första som korna visar i en kommande brunst. De klassiskt säkraste tecknen på brunst är upphopp, ståreflex och svankning vilket visades väldigt sällan i denna studie. Brunstens styrka och längd ökade med ägglossningsnummer. Preliminära resultat visade att SR-korna hade en lägre andel av såväl embryodöd som fosterdöd jämfört med SH-kor vilket ligger i linje med att SR-kor har ett bättre dräktighetsresultat än SH-kor. Dräktighetsförlusterna minskade med ökande brunststyrka. Brunststyrka är en viktig egenskap som bör ingå i avelsvärderingen av kor.

Tydliga brunsttecken ger bra kalvningsresultat
I dagens mjölkproduktion där artificiell insemination (AI) används nästan uteslutande som fortplantningsmetod är det avgörande att korna visar brunst tydligt så att AI kan ske på optimal tid i brunstcykeln. Det leder till att korna blir dräktiga i stor omfattning och att de kalvar på önskvärd tid vilket är viktigt för mjölkbondens ekonomi. Undersökningar från andra länder har tyvärr visat att brunsterna har blivit svagare. Ökande mjölkproduktion bl.a. har angetts som skäl vilket har lett till ett generellt försämrat dräktighetsresultat.
Vi har i denna undersökning analyserat brunsttecknen hos våra två största mjölkkoraser Svensk Röd boskap (SR) och Svensk Holstein (SH). Materialet består av registreringar av mer än 8000 brunsttecken under ca 2000 brunstcykler gjorda genom visuell brunstkontroll tre gånger per dag under 16 år kopplat till fruktsamhetsresultatet. Ett tiotal olika brunsttecken har registrerats vid brunstkontrollerna som har sammanvägts till en total brunststyrka graderade i 5 olika klasser. Könshormonet progesteron, som är en objektiv markör för sexualcykelns och dräktigheten förlopp, har retrospektivt analyserats i mjölken för att verifiera brunst och dräktighet.
Undersökningen visade en gradvis försämrad brunststyrka hos båda raserna under 16 år dock något bättre för SR korna men i motsats till andra undersökningar såg vi ingen generell påverkan av mjölkmängden på brunststyrkan.
Våra resultat visar att de klassiskt säkraste tecknen på brunst, upphopp på annan ko och ståreflex av påhoppad ko sågs mycket sällan vilket är i linje med internationella undersökningar. De vanligaste registrerade brunsttecknen var lokala tecken som brunstflytning och röd svullen vulva. Dessa tecken visas under en längre period och är därmed lättare att upptäcka. Brunstens totala längd baserat på alla brunstsymtom var i vår undersökning mer än två dygn jämfört med de ca 10 timmar som anges i internationella undersökningar baserade på upphopp och ståreflex. Blodflytning som sker efter brunstens slut sågs hos ca 50 % av korna vilket är i linje med drygt 60 år gamla internationella undersökningar. Vi konstaterade att kor med de starkaste brunsterna hade blodflytning i större utsträckning vilket inte tidigare publicerats. Som väntat fanns inget samband mellan dräktighetsresultat och förekomst av blodflytning.
Det bästa dräktighetsresultatet ca 2 månader efter AI (över 50 % dräktiga vid en insemination) sågs i de högsta brunststyrkeklasseran 4-5 där bland annat upphopp och ståreflex ingår och cirka halverat dräktighetsresultat hos kor med lägre brunstyrka och endast lokala brunstsymtom.
Våra analyser visade vidare att ca 10 % av de inseminerade korna saknar förutsättningar för befruktning beroende på avvikande progesteronnivåer. Stora förluster av embryon (ca 30%) sker under de första 3 veckorna. Denna förlust är något mindre om brunsten vid insemination varit stark. Fram till ca 2 månader efter AI sker ytterligare förluster på ca 10%. Därefter är fosterförlusterna betydligt mindre (ca 5%). Vi kunde se att SR-korna hade lägre andel av både embryodöd och fosterdöd än SH-kor vilket ligger i linje med att SR-kor har ett bättre dräktighetsresultat än SH-kor.
Våra studier understryker vikten av att korna visar tydlig brunst för att den ska kunna uppfattas av djurskötaren. Brunstyrkan bör därför ingå som prioriterad egenskap vid avelsvärdering som numera sker tillsammans med Finland och Danmark. I och med att brunsternas karaktär har förändrats från beteendesymtom till mera lokala symtom ska dessa symtom beaktas bättre vid brunstkontroll. SR-rasens goda fruktsamhet bör understrykas och utnyttjas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev