Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga?

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730301
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 december 2014
Huvudsökande: Britt Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: britt.berglund@slu.se
Telefon: 018-67 19 73
Beviljade medel: 1 700 000 SEK

Korna av SRB-ras uttryckte något starkare brunstsymtom än Holstein-korna vilket kan vara en av orsakerna till den generellt något bättre fruktsamheten vi ser hos denna ras. Kor som gick i lösdriftssystem hade starkare brunster än kor i uppbundet system. Det vanligaste brunsttecknet var upphopp på andra djur samt kindvilande. Endast knappt hälften (44 %) av korna uppvisade ståreflex vid upphopp av annat djur under brunsten. Brunstens styrka ökade med ägglossningsnummer och dagar från kalvning. Kvigor visade starkare brunst jämfört med kor men visade ingen skillnad i brunstsymtom mellan raser. Sammantaget bekräftades vår hypotes att karaktären på mjölkkornas brunster har förändrats till svagare och kortare brunster, helt i linje med resultat från andra länder. Andra brunstsymtom såsom ridande och kindvilande har blivit vanligare än den klassiska ståreflexen och måste tas med i bedömning av brunsten. Kvigornas brunster förefaller vara mer opåverkade över tiden jämfört med kornas..

Mjölkkornas fruktsamhet spelar en avgörande roll för mjölkföretagets ekonomi. Korna måste bli dräktiga och kalva med givna intervall för att vara ekonomiskt försvarbara. I Sverige använder vi artificiell insemination (AI) för att få korna dräktiga. Förutsättningen för att kunna utnyttja AI på bästa sätt är att korna visar tydlig brunst (parningsvillighet) som djurägaren kan uppfatta och få dem seminerade vid optimal tidpunkt. Utländska undersökningar har visat att mjölkkornas brunstsymtom under åren har blivit svagare och att de visar brunst under kortare tid. Det betyder att djurskötaren har svårare att uppfatta brunsten vilket leder till att fruktsamhetsresultaten har försämrats. Denna fruktsamhetsförsämring kan vi också se hos mjölkkorna i Sverige under de senaste 25 åren. Det finns säkert flera orsaker bakom detta men en kan vara att även de svenska korna utrycker brunst allt sämre. Målsättningen med föreliggande studie har därför varit att ingående studera och beskriva brunstsymtomen hos våra två viktigaste mjölkkoraser och att analysera sambandet till fruktsamheten. Detta i syfte att ta fram kunskap som av djurägaren kan användas i den dagliga brunstkontrollen samt ge underlag för att genom avel få fram kor som har starka brunstsymtom som kan registreras både av djurskötarens öga men också av de automatiska system för brunstövervakning som blir allt vanligare. Studien bygger på brunstdata från ca 2000 kor registrerade under 16 år i en av SLUs tidigare försöksbesättningar, samt från en mindre grupp kvigor. Ett antal olika brunstsymtom registrerades och av dessa gjordes en sammanfattande bedömning av brunstyrkan i fem olika klasser baserat på de enskilda symtomens säkerhet från den svagaste till den starkaste. Alla studerade brunster var verifierade genom analys av hormonet progesteron och för vissa djur även med det brunstframkallande hormonet östrogen. För grupper av djur registrerades brunstbeteenden dygnet runt. Vissa av de resultat som presenteras här är fortfarande preliminära eftersom analyser av data pågår.
Vi kunde befästa vår hypotes att brunstens styrka hade klara samband med fruktsamhetsresultatet där 36 % av korna med de svagaste brunstsymtomen blev dräktiga per insemination medan motsvarande andel för kor med de starkaste brunstsymtomen var 46 %. Brunstens längd hos korna från första till sista registrerade brunstsymtom var 70 timmar. Korna av SRB-ras uttryckte något starkare brunstsymtom än Holstein-korna vilket kan vara en av orsakerna till den generellt något bättre fruktsamheten vi ser hos SRB-korna i den nationella statistiken. Studien visade också att kor som gick i lösdriftssystem hade starkare brunster än de i uppbundet system. Det vanligaste brunstteckenet var upphopp på andra djur samt kindvilande. Endast knappt hälften (44 %) av korna uppvisade ståreflex vid upphopp av annat djur under brunsten, vilket är det klassiskt säkraste tecknet på parningsvillighet. Brunstens styrka ökade med ägglossningsnummer och dagar från kalvning. Hos kvigor, dvs. unga djur som ännu inte kalvat och inte mjölkas, var brunsten kortare än hos kor (52 timmar) men starkare då 80 % av brunsterna bedömdes som starka eller mycket starka och totalt 93 % av brunsterna upptäcktes och registrerades av personal. Nivåerna av det brunstframkallande hormonet östrogen var också högre hos kvigor än hos kor. Även hos kvigorna var de djur som visade ståreflex överraskande få (49 %) och i paritet med mjölkkorna. Ingen skillnad i brunstsymtom mellan raser kunde ses hos kvigor. Både kvigor och kor hade den hösta sexuella aktiviteten under natten.
Sammantaget bekräftades vår hypotes att karaktären på mjölkkornas brunster har förändrats till svagare och kortare brunster, helt i linje med resultat från andra länder. Andra brunstsymtom såsom ridande och kindvilande har blivit vanligare än den klassiska ståreflexen och måste tas med i bedömning av brunsten. Kvigornas brunster förefaller vara mer opåverkade över tiden jämfört med kornas.
.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev