Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga?

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730301
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 december 2014
Huvudsökande: Britt Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: britt.berglund@slu.se
Telefon: 018-67 19 73
Beviljade medel: 1 700 000 SEK

Korna av SRB-ras uttryckte något starkare brunstsymtom än Holstein-korna vilket kan vara en av orsakerna till den generellt något bättre fruktsamheten vi ser hos denna ras. Kor som gick i lösdriftssystem hade starkare brunster än kor i uppbundet system. Det vanligaste brunsttecknet var upphopp på andra djur samt kindvilande. Endast knappt hälften (44 %) av korna uppvisade ståreflex vid upphopp av annat djur under brunsten. Brunstens styrka ökade med ägglossningsnummer och dagar från kalvning. Kvigor visade starkare brunst jämfört med kor men visade ingen skillnad i brunstsymtom mellan raser. Sammantaget bekräftades vår hypotes att karaktären på mjölkkornas brunster har förändrats till svagare och kortare brunster, helt i linje med resultat från andra länder. Andra brunstsymtom såsom ridande och kindvilande har blivit vanligare än den klassiska ståreflexen och måste tas med i bedömning av brunsten. Kvigornas brunster förefaller vara mer opåverkade över tiden jämfört med kornas..

Mjölkkornas fruktsamhet spelar en avgörande roll för mjölkföretagets ekonomi. Korna måste bli dräktiga och kalva med givna intervall för att vara ekonomiskt försvarbara. I Sverige använder vi artificiell insemination (AI) för att få korna dräktiga. Förutsättningen för att kunna utnyttja AI på bästa sätt är att korna visar tydlig brunst (parningsvillighet) som djurägaren kan uppfatta och få dem seminerade vid optimal tidpunkt. Utländska undersökningar har visat att mjölkkornas brunstsymtom under åren har blivit svagare och att de visar brunst under kortare tid. Det betyder att djurskötaren har svårare att uppfatta brunsten vilket leder till att fruktsamhetsresultaten har försämrats. Denna fruktsamhetsförsämring kan vi också se hos mjölkkorna i Sverige under de senaste 25 åren. Det finns säkert flera orsaker bakom detta men en kan vara att även de svenska korna utrycker brunst allt sämre. Målsättningen med föreliggande studie har därför varit att ingående studera och beskriva brunstsymtomen hos våra två viktigaste mjölkkoraser och att analysera sambandet till fruktsamheten. Detta i syfte att ta fram kunskap som av djurägaren kan användas i den dagliga brunstkontrollen samt ge underlag för att genom avel få fram kor som har starka brunstsymtom som kan registreras både av djurskötarens öga men också av de automatiska system för brunstövervakning som blir allt vanligare. Studien bygger på brunstdata från ca 2000 kor registrerade under 16 år i en av SLUs tidigare försöksbesättningar, samt från en mindre grupp kvigor. Ett antal olika brunstsymtom registrerades och av dessa gjordes en sammanfattande bedömning av brunstyrkan i fem olika klasser baserat på de enskilda symtomens säkerhet från den svagaste till den starkaste. Alla studerade brunster var verifierade genom analys av hormonet progesteron och för vissa djur även med det brunstframkallande hormonet östrogen. För grupper av djur registrerades brunstbeteenden dygnet runt. Vissa av de resultat som presenteras här är fortfarande preliminära eftersom analyser av data pågår.
Vi kunde befästa vår hypotes att brunstens styrka hade klara samband med fruktsamhetsresultatet där 36 % av korna med de svagaste brunstsymtomen blev dräktiga per insemination medan motsvarande andel för kor med de starkaste brunstsymtomen var 46 %. Brunstens längd hos korna från första till sista registrerade brunstsymtom var 70 timmar. Korna av SRB-ras uttryckte något starkare brunstsymtom än Holstein-korna vilket kan vara en av orsakerna till den generellt något bättre fruktsamheten vi ser hos SRB-korna i den nationella statistiken. Studien visade också att kor som gick i lösdriftssystem hade starkare brunster än de i uppbundet system. Det vanligaste brunstteckenet var upphopp på andra djur samt kindvilande. Endast knappt hälften (44 %) av korna uppvisade ståreflex vid upphopp av annat djur under brunsten, vilket är det klassiskt säkraste tecknet på parningsvillighet. Brunstens styrka ökade med ägglossningsnummer och dagar från kalvning. Hos kvigor, dvs. unga djur som ännu inte kalvat och inte mjölkas, var brunsten kortare än hos kor (52 timmar) men starkare då 80 % av brunsterna bedömdes som starka eller mycket starka och totalt 93 % av brunsterna upptäcktes och registrerades av personal. Nivåerna av det brunstframkallande hormonet östrogen var också högre hos kvigor än hos kor. Även hos kvigorna var de djur som visade ståreflex överraskande få (49 %) och i paritet med mjölkkorna. Ingen skillnad i brunstsymtom mellan raser kunde ses hos kvigor. Både kvigor och kor hade den hösta sexuella aktiviteten under natten.
Sammantaget bekräftades vår hypotes att karaktären på mjölkkornas brunster har förändrats till svagare och kortare brunster, helt i linje med resultat från andra länder. Andra brunstsymtom såsom ridande och kindvilande har blivit vanligare än den klassiska ståreflexen och måste tas med i bedömning av brunsten. Kvigornas brunster förefaller vara mer opåverkade över tiden jämfört med kornas.
.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2021

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2021

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev