Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga?

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730301
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 december 2014
Huvudsökande: Britt Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: britt.berglund@slu.se
Telefon: 018-67 19 73
Beviljade medel: 1 700 000 SEK

Korna av SRB-ras uttryckte något starkare brunstsymtom än Holstein-korna vilket kan vara en av orsakerna till den generellt något bättre fruktsamheten vi ser hos denna ras. Kor som gick i lösdriftssystem hade starkare brunster än kor i uppbundet system. Det vanligaste brunsttecknet var upphopp på andra djur samt kindvilande. Endast knappt hälften (44 %) av korna uppvisade ståreflex vid upphopp av annat djur under brunsten. Brunstens styrka ökade med ägglossningsnummer och dagar från kalvning. Kvigor visade starkare brunst jämfört med kor men visade ingen skillnad i brunstsymtom mellan raser. Sammantaget bekräftades vår hypotes att karaktären på mjölkkornas brunster har förändrats till svagare och kortare brunster, helt i linje med resultat från andra länder. Andra brunstsymtom såsom ridande och kindvilande har blivit vanligare än den klassiska ståreflexen och måste tas med i bedömning av brunsten. Kvigornas brunster förefaller vara mer opåverkade över tiden jämfört med kornas..

Mjölkkornas fruktsamhet spelar en avgörande roll för mjölkföretagets ekonomi. Korna måste bli dräktiga och kalva med givna intervall för att vara ekonomiskt försvarbara. I Sverige använder vi artificiell insemination (AI) för att få korna dräktiga. Förutsättningen för att kunna utnyttja AI på bästa sätt är att korna visar tydlig brunst (parningsvillighet) som djurägaren kan uppfatta och få dem seminerade vid optimal tidpunkt. Utländska undersökningar har visat att mjölkkornas brunstsymtom under åren har blivit svagare och att de visar brunst under kortare tid. Det betyder att djurskötaren har svårare att uppfatta brunsten vilket leder till att fruktsamhetsresultaten har försämrats. Denna fruktsamhetsförsämring kan vi också se hos mjölkkorna i Sverige under de senaste 25 åren. Det finns säkert flera orsaker bakom detta men en kan vara att även de svenska korna utrycker brunst allt sämre. Målsättningen med föreliggande studie har därför varit att ingående studera och beskriva brunstsymtomen hos våra två viktigaste mjölkkoraser och att analysera sambandet till fruktsamheten. Detta i syfte att ta fram kunskap som av djurägaren kan användas i den dagliga brunstkontrollen samt ge underlag för att genom avel få fram kor som har starka brunstsymtom som kan registreras både av djurskötarens öga men också av de automatiska system för brunstövervakning som blir allt vanligare. Studien bygger på brunstdata från ca 2000 kor registrerade under 16 år i en av SLUs tidigare försöksbesättningar, samt från en mindre grupp kvigor. Ett antal olika brunstsymtom registrerades och av dessa gjordes en sammanfattande bedömning av brunstyrkan i fem olika klasser baserat på de enskilda symtomens säkerhet från den svagaste till den starkaste. Alla studerade brunster var verifierade genom analys av hormonet progesteron och för vissa djur även med det brunstframkallande hormonet östrogen. För grupper av djur registrerades brunstbeteenden dygnet runt. Vissa av de resultat som presenteras här är fortfarande preliminära eftersom analyser av data pågår.
Vi kunde befästa vår hypotes att brunstens styrka hade klara samband med fruktsamhetsresultatet där 36 % av korna med de svagaste brunstsymtomen blev dräktiga per insemination medan motsvarande andel för kor med de starkaste brunstsymtomen var 46 %. Brunstens längd hos korna från första till sista registrerade brunstsymtom var 70 timmar. Korna av SRB-ras uttryckte något starkare brunstsymtom än Holstein-korna vilket kan vara en av orsakerna till den generellt något bättre fruktsamheten vi ser hos SRB-korna i den nationella statistiken. Studien visade också att kor som gick i lösdriftssystem hade starkare brunster än de i uppbundet system. Det vanligaste brunstteckenet var upphopp på andra djur samt kindvilande. Endast knappt hälften (44 %) av korna uppvisade ståreflex vid upphopp av annat djur under brunsten, vilket är det klassiskt säkraste tecknet på parningsvillighet. Brunstens styrka ökade med ägglossningsnummer och dagar från kalvning. Hos kvigor, dvs. unga djur som ännu inte kalvat och inte mjölkas, var brunsten kortare än hos kor (52 timmar) men starkare då 80 % av brunsterna bedömdes som starka eller mycket starka och totalt 93 % av brunsterna upptäcktes och registrerades av personal. Nivåerna av det brunstframkallande hormonet östrogen var också högre hos kvigor än hos kor. Även hos kvigorna var de djur som visade ståreflex överraskande få (49 %) och i paritet med mjölkkorna. Ingen skillnad i brunstsymtom mellan raser kunde ses hos kvigor. Både kvigor och kor hade den hösta sexuella aktiviteten under natten.
Sammantaget bekräftades vår hypotes att karaktären på mjölkkornas brunster har förändrats till svagare och kortare brunster, helt i linje med resultat från andra länder. Andra brunstsymtom såsom ridande och kindvilande har blivit vanligare än den klassiska ståreflexen och måste tas med i bedömning av brunsten. Kvigornas brunster förefaller vara mer opåverkade över tiden jämfört med kornas.
.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev