Högre utnyttjande av protein i mjölkproduktionen för bättre miljö och mer pengar till mjölkföretagaren

I två produktionsförsök utfodrades mjölkkor med fullfoder. I det första försöket ökades foderstaternas råproteinkoncentration genom att korn ersattes med raps- eller sojamjöl i fyra gradvis ökande nivåer. Rapsmjölet var värmebehandlat (Expro). I det andra försöket ersattes korn med obehandlat rapsmjöl i fyra nivåer som kombinerades med tidigt eller senare skördat ensilage. I samtliga foderstater var 40 % av torrsubstansen kraftfoder. Foderintag, mjölkavkastning och -sammansättning, och kornas metanutsläpp mättes. Ökad proteingiva ökade mjölk- och mjölkproteinavkastningen upp till den näst högsta råproteingivan; den högsta givan gav inte någon ytterligare ökning. Utfodring med rapsmjöl ökade mjölkavkastningen mer och minskade kväveeffektiviteten mindre än vad sojamjöl gjorde. Produktionsresponserna var inte kopplade till grovfodrets råproteinkoncentration. Projektets slutsats är att sojamjöl fullt ut kan ersättas med rapsmjöl vid utfodringen av svenska mjölkkor.

Utfodring av proteinfoder till mjölkkor har varit föremål för intensiv forskning under en längre tid, delvis på grund av att protein är det dyraste större näringsämnet i foderstaten men även med tanke på utsläpp av kväve i miljön. Traditionellt har stora kvantiteter sojamjöl använts som proteinfoder till mjölkkor. Det har kritiserats eftersom det finns alternativa användningar av soja, exempelvis som livsmedel eller som foder till grisar och höns, som bättre utnyttjar kvävet. Målsättningen med det här projektet var att undersöka om sojamjöl kan ersättas med rapsmjöl och att utvärdera om responsen i mjölkproduktion med tillskottsprotein beror på kvaliteten hos grovfodret.
Projektet omfattade två utfodringsförsök med mjölkkor utfodrade med fullfoder. I den första studien ökades foderstaternas proteinkoncentration genom att ersätta korn med gradvis ökande nivåer av rapsmjöl och sojamjöl. Rapsmjölet var värmebehandlat (Expro). I det andra experimentet utbyttes korn mot gradvis ökande nivåer av rapsmjöl (obehandlat) i fodermixer baserade på tidigt eller sent skördat ensilage. I det första försöket ökade mjölkmängden med ökad proteinkoncentration och ökningen i mjölkmängd var större för kor som utfodrades med rapsmjöl än de som utfodrades med sojamjöl, vilket stämmer överens med tidigare direkta jämförelser och meta-analyser baserade på stora internationella dataset. Kväveutnyttjandet var högre med rapsmjöl jämfört med sojamjöl. Ökningarna i mjölkproduktion med ökat proteintillskott var dock mindre än förväntat för både raps och soja. En anledning skulle kunna vara att utfodring via fullfoder kan förbättra effektiviteten av den mikrobiella proteinsyntesen i våmmen.
I den andra studien ökade mjölkproteinavkastningen med ökad mängd rapsmjöltillskott, men effekterna var inte signifikant större för kor utfodrade tidigt jämfört med sent skördat ensilage. Denna saknade effekt av grovfoderkvalitet har setts i tidigare dataanalyser, i vilka ökningar i mjölkproteinmängd per enhet av ökat proteinintag inte var signifikant relaterad till smältbarhet, proteinkoncentration eller andra kvaliteter hos grovfodret. Kväveeffektiviteten minskade med ökat tillskott av rapsmjöl och var lägre hos kor som utfodrades med tidigt skördat ensilage än sent. De marginella responserna på gradvis ökande proteinintag var ganska små, men inte helt olika från de observerade med behandlat rapsmjöl (Expro) i det första försöket. Responsen med proteintillskott var inte kopplat till kvaliteten på grovfodret i foderstaten dvs kor utfodrad högkvalitativt grovfoder producerar mer än de utfodrade med lågkvalitativt grovfoder, men även kor utfodrade med högkvalitativt grovfoder gynnades av proteintillskott.
Generellt sett var responsen på ökat proteintillskott liten i båda försöken vilket tyder på att protein ofta utfodras över ekonomiskt optimum på svenska gårdar. Inte mer än 10 % ökning i mjölkproteinmängd kan förväntas med optimal nivå av proteintillskott jämfört med foderstater baserade enbart på ensilage och spannmål. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka om mindre protein behövs i fullfoderblandningar, jämfört med separat utfodring av grovfoder och kraftfoder. Dessutom fann vi inga fördelar med användning av värmebehandlat rapsmjöl (Expro) jämfört med obehandlat rapsmjöl. Detta stämmer överens med tidigare jämförelser av obehandlat och behandlat rapsmjöl. Resultaten visar att ”bypass” protein är övervärderat i de flesta fodervärderingssystem, även NorFor.
Baserat på våra och tidigare resultat kan det sammanfattas att sojamjöl fullständigt kan ersättas av rapsmjöl i foderstater till mjölkkor. Vid samma proteinnivå i fodret producerar kor utfodrade med rapsmjöl mer mjölk och utnyttjar kvävet bättre. Att överge användningen av sojamjöl genom att ersätta den med rapsmjöl skulle förbättra imagen av svensk mjölkproduktion och även minska foderkostnaderna för lantbrukarna.