Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?

Status: Avslutat
Projektnummer: H-15-47-063
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 25 februari 2020
Huvudsökande: Cecilia Müller
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: Cecilia.Muller@slu.se
Telefon: 018-672993
Medsökande: Astrid Johansen
Beviljade medel: 1 490 000 SEK

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it has not been described previously for other feeds. Also, it is not known if this condition results in higher risk for the horse to suffer serious gut disturbances. We therefore want to perform a case-control study with 30 pairs containing one affected and one unaffected horse, where each pair is housed and fed similarly. We want to study feeding, feed quality and faecal composition. Faecal microbial composition is examined with molecular methods, and faeces also analyzed for biochemical/chemical composition. Feed composition will be analyzed and feeding routines mapped. By doing so, deviations (if present) in the affected horses can be identified and open for solutions to the problem.

Syftet är att undersöka så kallad hösilage'intolerans' hos häst, vilket uttrycks som diarréliknande faeces hos vissa hästar då de utfodras med hösilage (ibland även då de ges hö). Typiskt är att träcken blir indelad i två faser - en fast fas och en vätskefas. Det är inte känt varför eller hur detta tillstånd uppkommer och inte heller beskrivet för andra fodermedel. Det är inte heller känt om dessa hästar löper större risk att drabbas av allvarligare tarmstörningar. Vi vill därför med hjälp av en case-control studie (30 par) undersöka utfodring, foderkvalitet och träcksammansättning hos affekterade och icke-affekterade hästar som utfodras och hålls likadant. Träckens mikrobsammansättning undersöks med molekylärgenetiska metoder samt analyseras med avseende på biokemisk/kemisk sammansättning. Fodrets sammansättning analyseras, och utfodring och hälsa kartläggs. På så sätt kan ev avvikelser hos de affekterade hästarna identifieras, vilket ger möjlighet att hitta lösningar på problemet.

Studiens syfte var att jämföra utfodring, foderkvalitet och träcksammansättning hos hästar med och utan symptom på fri fekal vätska (FFV), ibland kallat hösilageintolerans, för att försöka hitta/utesluta tänkbara orsaker till FFV. Frågan undersöktes genom en enkätstudie samt genom en mer detaljerad fall-kontrollstudie. Resultaten visade att alla typer av hästar kan drabbas av FFV, och att det verkar finnas en koppling mellan förekomst av FFV och ökad risk för kolik. Däremot fanns ingen tydlig koppling till utfodring med hösilage generellt. Fallhästarna utfodrades med något mindre halm och något mer kraftfoder jämfört med kontrollhästarna. Trots detta avspeglade träckens biokemiska sammansättning inte foderstatens sammansättning som förväntat, då fallhästarnas träckkomposition mer liknade den hos hästar som utfodras med lägre andel kraftfoder. Detta skulle kunna förklaras av skillnader i tarmmikrobiotan mellan fall- och kontrollhästar, men dessa skillnader var inte konsekventa.

Hösilageintolerans är ett begrepp som ofta används för att beskriva förekomsten av tvåfasindelad träck hos hästar. Träcken är då indelad i en fast fas och en vätskefas, där den sistnämnda kan skapa problem med nedsmutsning och hudirration kring anus och hästens bakben. Ett bättre namn är fri fekal vätska (FFV), eftersom orsaken är okänd. En vanlig uppfattning är att utfodring med inplastat vallfoder (hösilage) är orsaken till problemen, men det finns inga studier som undersökt utfodringens roll eller inverkan av olika skötselfaktorer. Det är inte heller känt om vissa typer av hästar är mer drabbade än andra. Syftet med studien var därför att jämföra utfodring, skötselrutiner, individuella egenskaper, foderstatens sammansättning och träckens egenskaper hos hästar med och utan FFV, för att om möjligt identifiera faktorer inom dessa områden som är associerade med FFV. Studien bestod av två delar; en enkätstudie riktad till hästägare med en häst med FFV, och en fall-kontrollstudie där matchade par av fall- och kontrollhästar undersöktes mer detaljerat. I enkätstudien som omfattade 339 hästar framkom att alla typer av hästar kan vara drabbade av FFV, och att det inte fanns någon särskild skötsel- eller utfodringsrutin som var överrepresenterad hos dessa. Foderstaterna dominerades av grovfoder med förhållandevis låg andel kraftfoder. Ungefär 60 % av respondenterna rapporterade att hästens träck ”normaliserades” vid en övergång från inplastat vallfoder till hö, nästan 50 % rapporterade detsamma vid en övergång från skördat vallfoder till bete, och ca 20 % rapporterade motsvarande vid byte från ett parti inplastat vallfoder till ett annat. Begreppet “hösilageintolerans” är alltså inte korrekt och beskriver inte orsaken till FFV generellt. Resultaten visade också att 23 % av hästarna hade en tidigare kolikhistorik, vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med kolikförekomst i jämförbara hästpopulationer, och som skulle kunna tyda på att FFV och ökad risk för kolik är associerade med varandra.
I fall-kontrollstudien jämfördes utfodrings- och skötselfaktorer liksom foderstatens och träckens sammansättning mellan hästar med och utan FFV. Resultaten visade att fallhästarna utfodrades med något mindre halm och något mer kraftfoder jämfört med kontrollhästarna. Trots detta avspeglade träckens biokemiska sammansättning inte foderstatens sammansättning som förväntat, då fallhästarnas träck mer likande den träckkomposition som uppkommer då hästar utfodras med lägre andel kraftfoder. Detta skulle kunna förklaras av skillnader i sammansättning av tarmmikrobiotan, men de var inte konsekventa. Fallhästarna tenderade också ha högre koncentration av sand i träcken. Inga tydliga förklaringar till detta påträffades i utfodrings-och skötselrutinerna, men det skulle kunna bero på skillnader i ät- eller betesbeteende som kan medföra ett större eller mindre intag av sand eller grus via foder och bete. Det är av intresse för förekomst av FFV, eftersom förekomst av sand/grus i grovtarmen tidigare har associerats med kronisk diarré hos hästar. Den näringsmässiga och hygieniska kvaliteten i de vallfoder som utfodrades till fall- och kontrollhästar (samma vallfoder inom par) föranledde inga anmärkningar utan var inom normalvariation med något enstaka undantag för antalet jästsvampar i några foderprov, som var ovanligt högt. Betydelsen av detta för FFV är oklar. Studiens resultat har påvisat att utfodring med inplastat vallfoder inte verkar vara en generell orsak till FFV, men fallhästar skiljde sig från kontrollhästar i flera variabler vilket indikerar att fallhästarna kan svara annorlunda på samma utfodring och skötsel. Det kan därför vara befogat att prova att byta vallfoderparti om FFV uppkommer. Resultaten understryker också vikten av fortsatta studier på hur hästens grovtarmsjäsning och -funktion påverkas av olika fodertyper, för att om möjligt förebygga FFV och kolik.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Utveckling av nya miljötillvända insekticider verkande genom upplösning av kutikula-vaxskikt/FoU
Paul Smith,

Projektnummer: 0248026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Teknik för att motverka jordpackning, speciellt i alven
Johan Arvidsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0133007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Inverkan av odlingstekniska åtgärder på industripotatisens avkastning och kvalitet
Kjell Larsson,

Projektnummer: 9842005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Differentierade fungiciddoser i höstvete baserat på reflektansmätningar
Mats Gustafsson,

Projektnummer: 0033005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Nytt namn 1999-01-26 "Den hygieniska mjölkkvalitetens påverkan v besöksfrekvensen i AMS-system". (Förändringar i mjölkens hygieniska kvalitet vid övergång till automatiska mjölkningssystem.)
Christel Benfalk, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: 9830004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: 0130039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Precisionsodling: Skörde- och årsmånsrelaterad kvävegödsling baserad på kartläggning av inomfältvariationer i växttillgängligt vatten
Maria Stenberg,

Projektnummer: 9733006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Odlingssystemets och gödslingsnivåns inverkan på kvävebehov, ammoniumfixering och mullbalans
Olof Andrén,

Projektnummer: 9633092 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Livsmedelssäkerhet för svinkött - i stora och små slakterier, kooperativa och icke-kooperativa, svenska och finska, II
Petri Ollila,

Projektnummer: 0245002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer

Introduktion av AMS på mjölkgårdar och dess konsekvenser
Christel Benfalk, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: 0030036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 januari 1900

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev